Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning
Sparvhök eller duvhök? Lär dig skilja Sveriges två hökar på storlek, proportioner, stjärtform och flyktstil. En tydlig fältguide för skådare.
Lyckligtvis går det att komma långt med proportioner, stjärtform och flyktstil, drag som fungerar även när det inte finns något att jämföra med. Den här guiden går igenom de kännetecken som håller i fält, och förklarar varför könsskillnaden inom arterna måste tas med i bedömningen.
Sparvhök (Accipiter nisus) och duvhök (Astur gentilis, tidigare Accipiter gentilis) är båda riktiga hökar, kortvingade och långstjärtade rovfåglar byggda för jakt i skog. De förväxlas ständigt, för de delar grundform och dräktmönster och rör sig i samma marker. Den avgörande skillnaden är storlek: duvhöken är betydligt större än den annars snarlika sparvhöken. Problemet är att storlek är svårt att bedöma utan jämförelse, och att hanar av duvhök närmar sig honor av sparvhök i storlek (SLU Artdatabanken 2025).
Lyckligtvis går det att komma långt med proportioner, stjärtform och flyktstil, drag som fungerar även när det inte finns något att jämföra med. Den här guiden går igenom de kännetecken som håller i fält, och förklarar varför könsskillnaden inom arterna måste tas med i bedömningen.
Hos båda arterna är honan betydligt större än hanen. Hos sparvhöken är skillnaden en av de största mellan könen inom fågelriket (Wikipedia, sv). Duvhöken är genomgående större än sparvhöken, och honan är betydligt större än hanen.
Faran ligger i mittfältet. En stor sparvhökshona och en liten duvhökshane kan i format ligga nära varandra, och en ensam fågel utan referens kan lura även erfarna skådare. Därför ska storlek alltid vägas mot proportioner och rörelse, aldrig användas ensam.
När storlek sviker är kroppsbyggnaden mer pålitlig. Duvhöken är kraftfull och har breda, rundade vingar och en proportionellt kort, bredbandad stjärt. I flykten upplevs den som kortstjärtad, bredhöftad och bukig. Duvhöken har ett tydligt vitt ögonbrynsstreck, och benen är mycket grova.
Sparvhöken har korta, breda vingar med ganska trubbig vingspets och lång stjärt, vilket är anpassningar för manövrering i skog. Jämfört med duvhöken är den smalare, har kortare vingar och en stjärt som är smalare vid basen. Benen är tunna, ungefär som strumpstickor. Tänk på duvhöken som en kraftfull, bredhöftad jägare och sparvhöken som en smalare, långstjärtad manövrerare (Wikipedia, sv).
Stjärtformen är ett användbart märke. Med utspärrad stjärt har duvhöken rundade stjärthörn, och den upplevs i flykten som kortstjärtad. Sparvhökens mycket längre stjärt syns tydligt i flykten (Wikipedia, sv). Använd stjärtformen tillsammans med proportionerna, inte ensam.
Sparvhöken flyger med några snabba vingslag följda av glidflykt, vilket ger en lätt bågformad flykt. Den rör sig ofta lågt över marken och kan även följa efter byten in under buskar. Jämfört med duvhöken har den snabbare vingslag (Wikipedia, sv).
I dräkt liknar arterna varandra. Den adulta sparvhökshanen har blågrå ovansida och en undersida med fin rödaktig bandning på vit botten, som ser orangefärgad ut på håll. Honan har brun till gråbrun ovansida och brunbandad undersida. Den adulta duvhöken har gråblå eller brungrå ovansida och en ljus undersida med täta, grå tvärvattringar.
Ungfåglarna skiljer sig åt. Ungfåglar av duvhök har droppformade, mörkbruna längsstreck på undersidan, medan sparvhöken i alla dräkter har tvärvattrad undersida. Det är ett bra kännetecken för att skilja arterna åt (Wikipedia, sv).
Sparvhöken häckar i skog i hela landet, upp i fjällnära skog, och lokalt även i parker och mindre dungar i tätortsmiljö (SLU Artdatabanken 2025). Duvhöken häckar i barr- eller blandskog över hela landet utom på kalfjället. Merparten av beståndet finns i områden med sammanhängande äldre skog. Enligt Sveriges fåglar 2022 fanns cirka 44 000 par sparvhök och cirka 7 600 par duvhök i Sverige 2018 (Wirdheim 2022). Duvhöken är rödlistad som nära hotad (NT) i Rödlista 2025.
Beståndsutvecklingen skiljer sig mellan arterna. Sparvhöken är livskraftig (LC), och Artdatabanken ser inga tecken på betydande förändringar i beståndet (SLU Artdatabanken 2025). Standardrutterna visar plus 22 procent för sparvhök över 20 år och plus 20 procent över 10 år, men ingen av förändringarna är statistiskt säkerställd. För duvhöken är motsvarande siffror minus 9 och plus 25 procent, inte heller de säkerställda (Wirdheim 2022). Rödlistningen av duvhöken bygger i stället på Artportalens uppgifter om kraftigt färre rapporterade häckningar, och minskningstakten uppskattas till 15 (0–30) procent under de senaste 18 åren (SLU Artdatabanken 2025).
Artdatabanken kopplar nedgången till skogsbruket: allt yngre och tätare skogar gör det svårare att placera boet och försämrar jaktmöjligheterna. Duvhökens jakt sker bäst i skog med en måttlig täthet. På hyggen kommer jakttekniken inte till sin rätt, och i täta ungskogar har den relativt stora fågeln svårt att manövrera. Sedan skyddsjakten slopades 1989 är duvhöken totalfredad i Sverige, med möjlighet till dispens (SLU Artdatabanken 2025).
Sparvhöken är specialiserad på att fånga fåglar och förekommer i många biotoper, även större städer (Wikipedia, sv). Därför är det oftast en sparvhök som dyker upp vid fågelbordet. Duvhöken är starkt bunden till skog och jagar helst i äldre skog. Den kan också jaga i kantzoner mellan skog och öppen mark. Vill du läsa mer om hur hökar påverkar matplatsen finns tips i guiden om fågelmatning, och hela artgruppen behandlas i artguiden över svenska rovfåglar.
Skillnaden i bytesval hänger ihop med storleken. Sparvhöken är specialiserad på att fånga fåglar. Duvhöken lever under häckningstiden i barrskogsområden framför allt av medelstora till stora fåglar, som skogshöns, duvor, trastar och kråkfåglar. På vintern lever den till stor del av ekorrar. I jordbruksområden tar den också fältvilt som fasan och fälthare (SLU Artdatabanken 2025).
Duvhöken jagar mest från en dold utkiksplats, där den spanar över terrängen, och nästan alla anfall sätts in direkt därifrån. Därför har den svårt att jaga i helt öppna marker. Bytets storlek är i sig en ledtråd: en hök som bär iväg med en duva eller en kråka är mer sannolikt en duvhök än en sparvhök.
Duvhöken häckar bara i skog och lägger sitt bo i ett träd, för det mesta i äldre bestånd. Ett och samma bo kan användas många år, och ofta har paret dessutom reservbon på andra ställen i reviret. I Mellansverige läggs äggen i slutet av april (SLU Artdatabanken 2025). Duvhöken lägger normalt 1–5 ägg som ruvas i ungefär 35 dygn, och ungarna är kvar i boet i 35–40 dygn. Även om fåglar som är ett år gamla kan häcka, sker detta vanligtvis först vid två års ålder, och antalet ungar som lyckas bli flygga beror i hög grad på tillgången av föda (SLU Artdatabanken 2025).
Mindre, smalare, lång stjärt, snabba vingslag, jagar småfågel vid fågelbordet: sparvhök. Större, kraftfull, bredhöftad, kort stjärt med rundade hörn: duvhök. Väg alltid proportioner och flyktstil tillsammans, eftersom en stor sparvhökshona och en liten duvhökshane kan ligga nära i format.
Hur stor är skillnaden i storlek mellan sparvhök och duvhök? Duvhöken är betydligt större än sparvhöken, men hanar av duvhök närmar sig honor av sparvhök i storlek. Eftersom honan är större än hanen hos båda arterna kan därför en stor sparvhökshona och en liten duvhökshane närma sig varandra i format.
Vilken hök tar fåglar vid fågelbordet? Oftast sparvhöken. Den är specialiserad på att fånga fåglar och förekommer även i städer. Duvhöken tar större byten som duvor och kråkfåglar och är starkt bunden till skog.
Vad är säkraste sättet att skilja arterna om man inte kan bedöma storleken? Proportionerna och flyktstilen. Duvhöken är bredhöftad och kortstjärtad i flykten, med rundade stjärthörn. Sparvhöken har lång stjärt, korta breda vingar och snabba vingslag.
Är sparvhök och duvhök släkt? Ja, båda är hökar i familjen Accipitridae. Sparvhöken tillhör släktet Accipiter. Duvhöken placeras traditionellt också där men förs sedan 2024 av IOC till släktet Astur (Wikipedia, sv). De delar grundform, med korta vingar och lång stjärt, vilket är just därför de förväxlas.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.