Storspoven – en hotad fågel som behöver din hjälp

Storspoven är en av Sveriges mest karakteristiska fåglar. Det bubblande, melankoliska lätet som rullar ut över våtmarker och öppna landskap är ett av naturens verkliga mästerverk. Men detta ljud hörs allt mer sällan. Storspoven har minskat kraftigt i Sverige under de senaste decennierna och är rödlistad som starkt hotad. Det är dags att förstå vad som händer, och vad som kan göras.

Faktaruta: Storspov

Biologi och ekologi

Storspoven är Europas största vadare, ungefär jämförbar med en fiskmås i storlek, och lätt att känna igen på de långa benen och den långa, nedåtböjda näbben. Dräkten är jämnt streckad och fläckad i brunt, och i flykten syns en vit ryggkil. Honan är större än hanen och har ofta en längre näbb. Näbben fungerar som ett precisionsinstrument: med den kan storspoven känna sig fram i mjuk jord och lera efter daggmaskar och andra smådjur. Födan är övervägande animalisk, med maskar och insekter som viktigaste inslag.

Under häckningstiden finns storspoven på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark. Ungefär 60–70 procent av beståndet häckar på jordbruksmark och cirka en tredjedel på myrar, men de siffrorna bygger på äldre uppskattningar och andelen på jordbruksmark har sannolikt ökat. Boet är en skåla direkt på marken, och det placeras gärna på öppen gräsmark en bit från skogskanten. Ungarna är borymmare: de är täckta av dun när de kläcks och lämnar boet kort därefter.

De första storspovarna syns i södra Sverige i början av april, medan de når Norrland först mot slutet av månaden. Äggläggningen startar i mellersta och norra landet under de första dagarna i maj. Honan lägger fyra ägg som ruvas i 29 dagar, och ungarna blir flygga ungefär fem veckor efter kläckningen. De flesta honor lämnar ungarna inom en till två veckor, och då tar hanen ensam hand om dem.

Storspoven är flyttfågel. De flesta hanar och ungar lämnar häckningsområdena i juli och flyttar mot övervintringsområden på Brittiska öarna och i Frankrike. Under 1990-talet övervintrade minst 420 000 storspovar i Europa, och merparten fanns på Brittiska öarna och Irland samt i Nederländerna och Tyskland.

Kraftig minskningstakt – vad säger siffrorna?

Storspovens bestånd i Sverige har minskat dramatiskt. Enligt Rödlista 2025 skattades beståndet till minst 22 000 par 1993 och till minst 13 000 par vid riksinventeringen 1999. Dagens bestånd uppskattas till cirka 6 700 par. Minskningstakten har varit 67,5 procent (60–75 procent) under de senaste 30 åren, och det är den som ger arten placeringen starkt hotad. Svensk fågeltaxering kom till liknande slutsatser: Sveriges fåglar 2022 anger cirka 6 100 par 2018 och en minskning på 39 procent över 20 år och 30 procent över de senaste tio åren.

Tillbakagången har varit störst i södra Sverige. Idag finns majoriteten av beståndet i jordbrukslandskapet längs Norrlandskusten, från Medelpad till Norrbotten. Detaljerade inventeringar av två slättområden i Uppland och Västmanland visade en minskning på 50–60 procent mellan 1994 och 2008, och på Öland minskade beståndet med minst 30 procent mellan 1999 och 2008.

Varför minskar storspoven?

Orsakerna till tillbakagången hänger samman med förändringar i landskapet och i jordbruket.

Habitatförlust – de öppna markerna försvinner

Storspoven är beroende av öppna, fuktiga landskap, och ängsmark är den miljö där arten finns i högst täthet. Utdikning och uppodling av ängsmarker har varit negativt: enligt Artfakta har arealen naturlig gräsmark i Sverige minskat från cirka 2 miljoner hektar till cirka 200 000 hektar på ungefär hundra år. Ett intensivare jordbruk, med mer sädesodling och effektiv dränering, minskar arealen vall och kultiverad betesmark. På slätterna läggs många bon på åkrar, och de flesta av dem förstörs under vårbruket.

Det omvända är också ett problem. När odlingen upphör växer markerna igen, och i Norrlands inland är det ett hot mot arten. Även myrar som växer igen på grund av dikning eller ökat kvävenedfall påverkar storspoven negativt. Rödlista 2025 pekar dessutom på att fortsatt nedläggning av jordbruk i Norrland, i kombination med höstsådda grödor och tidigare vallskördar, väntas försämra livsmiljön ytterligare.

Boplundring och predation

Storspoven häckar på marken, och boet är utsatt. I en undersökning i Mellansverige förstördes 21 procent av alla bon av vårbruket och 44 procent plundrades. Längs Västerbottens kust förstörs färre bon av vårbruket men fler plundras. Vilka arter som är värst vet man inte säkert, och det skiljer sannolikt mellan områden, men Rödlista 2025 nämner bland annat kråka, korp och räv som negativ påverkan. Antalet flygga ungar per par och år var så lågt som 0,25 på jordbruksmark i Svealand.

Ortstrohet och lång livslängd

Storspoven är starkt ortstrogen och blir gammal. Det kan leda till att arten finns kvar på platser som för länge sedan blivit olämpliga: paret försöker häcka år efter år men lyckas nästan aldrig få fram några ungar. En förlorad häckningslokal kan arten inte enkelt ersätta med en ny.

Jakt längs flyttvägen

Jakt på övervintrings- och flyttlokaler har tidigare varit en viktig dödlighetsfaktor. Enligt Artfakta sköts i Danmark ensamt mer än 40 000 spovar, främst storspovar, varje år under 1950- och 1960-talen, tills jaktstoppet infördes 1994. I Frankrike jagas storspov fortfarande.

Vad kan lantbrukare göra?

Länsstyrelsen i Västerbotten driver tillsammans med WWF och Nordens Ark projektet "Rädda Mångfalden – Storspov" under 2024–2028, som finansieras av Postkodlotteriet. Lantbrukare och markägare i Skellefteå, Robertsfors, Vännäs och Umeå kommun kan få ersättning för att lämna en ostörd yta på minst 10 gånger 10 meter runt ett storspovsbo på åkern. Länsstyrelsen ger också råd som gäller fler än de fyra kommunerna:

• Vid slåtter: Vänta tills storspoven slutat varna intensivt, och slå inifrån och ut. Hittar du ett bo under slåttern, lämna tio meter oslagna på de sidor som ännu inte är slagna.
• Vid vårbruk: Kör runt boet.
• Betesmark: Håll lågt betestryck under ruvningen så att äggen inte trampas sönder.
• Skörd: Sen höskörd är bättre för arten än tidig ensilageskörd.
• Landskapet: Fortsätt hävda ängarna, håll fältkanter öppna och bevara eller anlägg små våtmarker vid fältkanten.

Rapportera dina storspovobservationer

Varje observation av storspov är värdefull, men framför allt häckningsindikationer. Om du ser en storspov som visar häckningsbeteende (alarmbeteende, bär mat, leder ungar) i ett område, rapportera det gärna i Artportalen (artportalen.se).

Så här gör du:

1. Logga in på artportalen.se (gratis konto)
2. Välj "Lägg till observation"
3. Sök på "Storspov" eller ange det vetenskapliga namnet Numenius arquata
4. Ange datum, plats (koordinater eller karta), antal och eventuellt häckningsstatus
5. Lägg till foto om du har, det ökar värdet på rapporten

Observationer under häckningssäsongen (april–juli) på lämpliga häckningslokaler är särskilt värdefulla för populationsövervakningen.

Var du kan se storspov i Sverige

Storspoven häckar i samtliga landskap utom i fjälltrakterna. Störst chans att höra den har du i jordbrukslandskapet längs Norrlandskusten, där den största delen av beståndet numera finns, men den förekommer fortfarande på öppna myrar, ängar och slätter i resten av landet. Om du är ute i april–juli och lyssnar efter sången över öppna fält och myrar, är chansen god att du får höra den. Håll avstånd till bon och ungar och gå inte in på åkrar där den häckar.

Vad du kan göra

Engagemang gör skillnad. Det finns flera sätt att bidra till storspovens bevarande:

• Rapportera alla observationer, särskilt häckningsindikationer, till Artportalen
• Bli medlem i BirdLife Sverige och stöd deras naturvårdsarbete
• Sprid kunskap – berätta för vänner och familj om storspovens situation

Storspovens framtid avgörs av de val som görs i det svenska lantbruket och av engagemanget hos människor som du. Varje observation räknas.

Läs mer: Hotade fåglar och rödlistan | Fåglar och naturvård | Rapportera fågelobservationer

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: storspov (Numenius arquata), kriteriedokumentation. artfakta.se/taxa/100091
• SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: storspov (Numenius arquata), kännetecken, utbredning, ekologi och hot. artfakta.se/taxa/100091
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. ISBN 978-91-88124-72-2, tabell 1. pdf
• Länsstyrelsen Västerbotten. Gynna storspoven och få ersättning. lansstyrelsen.se
• British Trust for Ornithology. BirdFacts: Curlew (vikt). bto.org
• Wikipedia (sv). Storspov (kroppslängd och vingspann). sv.wikipedia.org/wiki/Storspov

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.