Kustlabb (Stercorarius parasiticus)

Häckar i skärgård, kust, fjälltjärnar. Långdistansflyttare. Ca 500–1 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Kustlabb.

Slug: `/art/kustlabb` · Kategori: Labbar

Snabba fakta om kustlabb

Kategori: Labbar
Latinskt namn: Stercorarius parasiticus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Kustlabben är 41–48 cm lång, har ett vingspann på ungefär 108–125 cm och väger omkring 330–570 gram.

Fördjupa dig i kustlabb

Slug: /art/kustlabb · Kategori: Labbar

Kustlabben (Stercorarius parasiticus) är ett slimmat, falkliknande havsbi som lever som luftens pirat. Den jagar tärnor och småmåsar i hisnande förföljelsejakter tills de släpper sin fångst, som labben sedan snappar upp.

Om arten

Kustlabben tillhör familjen labbar. Det är en cirkumpolär häckfågel i nordliga kust- och tundramiljöer som tillbringar den ljusa delen av året vid kuster och fjällsjöar och resten av tiden ute till havs. Arten klassas globalt som livskraftig (LC). I Sverige häckar den fåtaligt i norr, men ses framför allt som sträckande fågel längs kusterna.

Kännetecken

Kustlabben är 41–48 cm lång, har ett vingspann på ungefär 108–125 cm och väger omkring 330–570 gram. Den uppträder i två färgformer: en mörk, mer eller mindre enfärgat brun, och en ljus form med mörk hjässa, vit undersida och gulaktig anstrykning på halssidorna. De vuxna fåglarna har spetsiga, något utskjutande centrala stjärtpennor, vanligen omkring 3–8 cm långa. Flykten är ledig, snabb och elegant, närmast falklik.

Läte

Vid häckplatsen hörs gnällande, jamande läten, ofta beskrivna som ett klagande "me-a". Utanför häckningstid är arten i regel tystlåten.

Utbredning och förekomst i Sverige

Kustlabben häckar i de nordliga skärgårdarna längs Bottenviken och vid fjälltjärnar i norra Sverige. Det svenska häckbeståndet är litet, i storleksordningen några hundra till omkring tusen par. Under vår- och höstflyttningen passerar fåglar längs kusterna, och arten ses då regelbundet vid sträcklokaler. Den övervintrar ute på öppna hav i tropiska och subtropiska vatten.

Häckning

Boet är en enkel grop på marken, ofta på en tuva i öppen skärgårds- eller fjällterräng. Honan lägger vanligen 2 ägg som båda föräldrarna ruvar i ungefär 25–28 dygn. Paret försvarar boet aggressivt och attackerar gärna inkräktare, inklusive människor som kommer för nära.

Föda

Kustlabben är specialiserad på kleptoparasitism — den stjäl fisk från tärnor och småmåsar genom att jaga dem i luften. Vid fjälltjärnarna tar den även smågnagare, insekter, ägg och fågelungar, och ute till havs fångar den fisk själv.

Förväxlingsarter

Fjällabb — smäckrare, med mycket långa och smala centrala stjärtpennor.
Storlabb — betydligt större och kraftigare, med tunnformad kropp och vita vingfält.

Kustlabbens måttligt utskjutande, spetsiga stjärtspröt och relativt slimmade kropp skiljer den från de övriga labbarna.

Bästa tid och plats

Kustlabb ses bäst i de nordliga skärgårdarna och vid fjälltjärnar under häckningstiden i juni–juli, samt vid sträcklokaler längs syd- och västkusten under hösten, då fåglar passerar på väg mot havet.

Vanliga frågor

Varför jagar kustlabben tärnor? Kleptoparasitism — ekologisk nisch att stjäla fisk effektivare än att fånga själv.

Skillnad kust- och fjällabb? Kustlabb har korta utskjutande spröt (3–8 cm), grövre kropp; fjällabb långa smala spröt (15–25 cm), smäckrare.

Var ser jag kustlabb? Norrbottens och Bohusläns skärgård juni–juli, sträckplatser Falsterbo i september.

Se kustlabb nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du kustlabb?

Du kan se kustlabb på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för kustlabb bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.