Fjällabb (Stercorarius longicaudus)
Storlek 50–58 cm. Häckar i kalfjäll, fjällhed. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Fjällabb.
Slug: `/art/fjallabb` · Kategori: Labbar
Snabba fakta om fjällabb
- Kategori: Labbar
- Latinskt namn: Stercorarius longicaudus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
- Fältkännetecken: Fjällabben mäter 50–58 cm inklusive de långa stjärtspröten, har ett vingspann på cirka 102–117 cm och väger bara omkring 240–400 gram, vilket gör den lättare och mer ternliknande än släktingarna.
Fördjupa dig i fjällabb
Slug: /art/fjallabb · Kategori: Labbar
Fjällabben (Stercorarius longicaudus) är den smäckraste och minsta av labbarna, känd för sina långa, utskjutande mittstjärtspröt. Den häckar på öppen fjällhed och tundra och tillbringar vintern ute på öppna hav på södra halvklotet. I Sverige är fjällabben starkt knuten till fjällkedjan och dess häckningsframgång svänger med tillgången på smågnagare.
Kännetecken
Fjällabben mäter 50–58 cm inklusive de långa stjärtspröten, har ett vingspann på cirka 102–117 cm och väger bara omkring 240–400 gram, vilket gör den lättare och mer ternliknande än släktingarna. Den vuxna fågeln har en skarpt avgränsad svart hjässa, ljust gulvit hals och bröst samt en kall gråbrun rygg och ovansida. Mittstjärtspröten kan bli 15–25 cm långa hos vuxna fåglar. Till skillnad från de större labbarna förekommer ingen mörk färgform. Ungfågeln saknar de förlängda spröten och är gråbrunt tvärbandad.
Läte
Utanför häckningsplatsen är fjällabben i stort sett tyst. På häckningsheden hörs däremot gälla, gnälliga och visslande läten, ofta i samband med revirhävdande och när fågeln attackerar inkräktare nära boet. Ljuden är ljusare och mindre grova än de större labbarnas.
Utbredning och förekomst i Sverige
Fjällabben häckar i den svenska fjällkedjan, framför allt i Lapplands kalfjällsområden. Beståndet varierar kraftigt mellan år, från enstaka hundratal par dåliga gnagarår till flera tusen par under goda lämmelår. Arten ses i Sverige främst som en genomflyttare och häckfågel under sommarhalvåret; vår- och höststräcket kan ge observationer även längs kusterna när fåglar passerar på väg till och från övervintringsområdena långt söderut.
Häckning
Fjällabben häckar på öppen fjällhed och tundra. Boet är en enkel grund grop på en tuva eller på torr mark, utan nämnvärt material. Honan lägger oftast 2 ägg som ruvas av båda föräldrarna i ungefär tre veckor. Under dåliga gnagarår kan häckningen utebli helt eller misslyckas, medan goda lämmelår ger god ungproduktion. Föräldrarna försvarar boet aggressivt mot inkräktare.
Föda
Under häckningstiden lever fjällabben i hög grad av smågnagare, framför allt lämlar och sorkar. Den tar även insekter, bär, fågelungar och ägg. Bestånd och häckningsframgång följer därför gnagarnas fyraårscykler nära. Ute till havs under vintern lever fjällabben av fisk och kräftdjur som den fångar själv eller stjäl från andra sjöfåglar.
Förväxlingsarter
Kustlabben är mest lik fjällabben men är kraftigare byggd, har kortare och spetsiga mittstjärtspröt och förekommer även i en mörk färgform. Fjällabben verkar lättare och mer elegant i flykten, nästan tärnlik, och har en kallare gråton på ovansidan samt en skarpare avgränsad svart hjässa.
Vanliga frågor
Varför har fjällabben så långa stjärtspröt? Spröten är resultatet av könsurval; honor tycks föredra hanar med de längsta spröten, som hos vuxna fåglar kan bli omkring 25 cm.
Var ser jag fjällabb? På kalfjäll i Lappland under juni och juli, exempelvis i Sarek, Padjelanta och Kebnekaiseområdet.
Beror fjällabben på lämlar? Ja, goda lämmelår ger stora ungkullar medan dåliga år kan leda till att häckningen helt uteblir.
Se fjällabb nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Var hittar du fjällabb?
Du kan se fjällabb på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa fjällabb både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.