1. Hem
  2. Arter
  3. Fjällabb
  4. Läten och sång

Fjällabb – Läten och sång

Läten och sång hos Fjällabb (Stercorarius longicaudus).

Utanför häckningsplatsen är fjällabben i stort sett tyst. På häckningsheden hörs däremot gälla, gnälliga och visslande läten, ofta i samband med revirhävdande och när fågeln attackerar inkräktare nära boet. Ljuden är ljusare och mindre grova än de större labbarnas. Detaljerad information om fjällabbens läten och sång finns hos Artportalen och xeno-canto. Fjällabb (Stercorarius longicaudus) har varierande läten beroende på årstid och situation; sången används framför allt under häckningssäsongen för att markera revir och locka partner, medan kontaktlätena hörs året runt. Lyssna vid gryningskören mars–juli för bästa möjlighet att höra full sångstrof. På Fågelkartans aspektsida för läten samlar vi länkar till inspelningar och fältnoteringar.

På denna sida hittar du information om fjällabbens läten och sång. Arten tillhör kategorin Labbar och är känd på latin som Stercorarius longicaudus. Fördjupa dig nedan i andra aspekter av fjällabb eller utforska närbesläktade arter i samma kategori.

Vanliga frågor om Fjällabbs läten

Hur låter Fjällabb?
Fjällabb (Stercorarius longicaudus) har ett karakteristiskt läte som varierar mellan sång, varningsrop och kontaktläte. Sången hörs tydligast under häckningssäsongen mars–juli, vanligtvis från en upphöjd utsiktspunkt i tidig morgon eller sen kväll.
Hur skiljer man fjällabbens sång från liknande arters?
Lyssna på kadens, tonhöjd och upprepningsmönster. Inspelningar från xeno-canto är ett bra hjälpmedel — jämför flera individer av Fjällabb och angränsande arter för att träna öronen.

Mer om Fjällabb

  • Fjällabb – Häckning

Liknande arter (Labbar)

  • Bredstjärtad labb
  • Kustlabb
  • Storlabb
Tillbaka till Fjällabb