Skräntärna (Hydroprogne caspia)

Skräntärnan (Hydroprogne caspia) är världens största tärna — en massiv fågel i storlek med en gråtrut, med en grov, blodröd näbb som syns på långt håll. Östersjön hyser en betydande del av den europeiska populationen, och i Sverige är arten skyddad och noggrant övervakad.

Skräntärna (Hydroprogne caspia) — foto

Sårbar (VU). Vingspann upp till 145 cm. Häckar i klippöar i yttre skärgård. Fakta, bilder och läten om Skräntärna.

Snabba fakta om skräntärna

Fördjupa dig i skräntärna

Slug: /art/skrantarna · Kategori: Tärnor

Skräntärnan (Hydroprogne caspia) är världens största tärna — en massiv fågel i storlek med en gråtrut, med en grov, blodröd näbb som syns på långt håll. Östersjön hyser en betydande del av den europeiska populationen, och i Sverige är arten skyddad och noggrant övervakad.

Om arten

Skräntärnan är en stor tärna som numera placeras i familjen måsfåglar. Globalt har arten ett mycket stort men glest utbredningsområde och häckar på alla kontinenter utom Sydamerika. I Europa finns merparten av beståndet i Östersjöområdet och i Kaspiska havet, med mindre förekomster i Svarta havet och enstaka par vid Ladoga. Skräntärnan känns igen på sin tunga, måslika flykt, den grova näbben och de hesa, barska lätena. I Sverige är arten rödlistad som sårbar (VU).

Kännetecken

Skräntärnan mäter 48–60 cm med ett vingspann på 130–145 cm och väger 530–780 gram. Det mest iögonfallande draget är den massiva, klarröda näbben med en mörk spets, som ingen annan svensk tärna har. Hjässan är svart i häckdräkt och övergår i en streckad gråsvart kalott vintertid. Ovansidan är ljust pärlgrå, undersidan vit, och på undersidan av handpennorna syns mörka spetsar i flykt. Stjärten är endast svagt kluven, vilket bidrar till det måslika intrycket.

Läte

Skräntärnan är en högljudd fågel. Lätet är ett hest, raspigt och kraftfullt "kraah" eller "kräh-kräh" som låter mer barskt och djupt än andra tärnors ljusa rop — hörs ofta innan fågeln upptäcks.

Utbredning och förekomst i Sverige

Skräntärnan häckar i Sverige främst i den yttre skärgården i Östersjön, med tyngdpunkt i Stockholms och Upplands skärgårdar samt vid kusterna kring Öland, Gotland och Blekinge. Det svenska beståndet uppgår till uppskattningsvis 500–800 par. Arten ses på sträck längs kusterna under vår och sensommar och påträffas också vid större insjöar.

Häckning

Skräntärnan häckar i kolonier eller i mindre grupper på öppna grus- och klippöar i den yttre skärgården, ofta på platser utan markpredatorer. Honan lägger normalt 2–3 ägg i en enkel grop. Arten är mycket störningskänslig under häckningen, och kolonierna kan överges helt om människor, hundar eller havsörn stör.

Föda

Födan består nästan uteslutande av fisk. Skräntärnan jagar genom att flyga sökande på 10–15 meters höjd och störtdyka rakt ned i vattnet. Den fångar bland annat mört, abborre och andra medelstora fiskar och kan flyga långa sträckor mellan fiskevatten och kolonin.

Förväxlingsarter

Bästa tid och plats

Skräntärnan ses lättast under maj–augusti i den yttre skärgården i Östersjön samt vid kusterna kring Öland, Gotland och Blekinge. Under sträcket kan den även ses vid större insjöar. Häckkolonierna är mycket störningskänsliga.

Vanliga frågor

Hur stor är skräntärnan? Skräntärnan är världens största tärna — i storlek med en gråtrut, med ett vingspann upp till 145 cm.

Var ser jag skräntärna? I Stockholms och Upplands skärgårdar samt vid kusterna kring Öland, Gotland och Blekinge under juni–juli.

Varför är skräntärnan rödlistad? Den har få kolonier, är mycket störningskänslig och påverkas av näringstillgången i Östersjön. Arten är rödlistad som sårbar (VU).

Se skräntärna nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Skydd och hänsyn för skräntärna

Fågeldirektivet
Skräntärna är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000. I direktivets bilaga anges arten som Sterna caspia.
Åtgärdsprogram
Arten omfattas av Åtgärdsprogram för skräntärna — ett åtgärdsprogram för hotade arter fastställt av Naturvårdsverket och startat 2007. Programmet gäller fortsatt fram till beslut om avslut av Naturvårdsverket. Ett åtgärdsprogram är inte ett rättsligt skydd i sig utan ett kunskapsunderlag med åtgärder för att förbättra artens bevarandestatus.

Källor:

Var hittar du skräntärna?

Du kan se skräntärna på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa skräntärna både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.

Liknande arter i kategorin tärnor

Utrustning för att se skräntärna

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.