Småtärna (Sternula albifrons)

Sårbar (VU). Häckar i sandstränder, grunda laguner. Långdistansflyttare till Afrika. Fakta, bilder och läten om Småtärna.

Slug: `/art/smatarna` · Kategori: Tärnor

Snabba fakta om småtärna

Kategori: Tärnor
Latinskt namn: Sternula albifrons
Rödlistning (IUCN): VU – Sårbar
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Småtärnan mäter 22–28 cm med ett vingspann på 47–55 cm och väger 47–63 gram.

Fördjupa dig i småtärna

Slug: /art/smatarna · Kategori: Tärnor

Småtärnan (Sternula albifrons) är den minsta av Sveriges tärnor — en nätt, snabb fågel med en gul, svartspetsad näbb och en lysande vit panna. Den ses ofta ryttlande på fladdrande vingar över grunt vatten innan den störtdyker efter småfisk.

Om arten

Småtärnan är den minsta arten i familjen måsfåglar. Den känns igen på sin lilla storlek, sin svarta hjässa med vit panna och sin gula näbb med svart spets. Arten har en vid utbredning vid kuster i Afrika, Europa, Asien och Australien. I Sverige är den rödlistad som sårbar (VU), eftersom den häckar på lättstörda sandstränder. Närbesläktade former kring Indiska oceanen och i Amerika urskiljs numera som egna arter.

Kännetecken

Småtärnan mäter 22–28 cm med ett vingspann på 47–55 cm och väger 47–63 gram. Den gula näbben med svart spets och den vita pannan i häckdräkt är diagnostiska — ingen annan svensk tärna har denna kombination. Hjässan är svart, ovansidan ljusgrå och undersidan vit. Flykten är snabb och fladdrande, och fågeln ryttlar gärna stilla i luften innan den dyker.

Läte

Lätet är skarpt, gnisslande och högt, "kick-kick" eller "krii-ick", ofta hört från fåglar som jagar eller försvarar kolonin.

Utbredning och förekomst i Sverige

Småtärnan häckar längs kusterna i södra Sverige, med tyngdpunkt på Öland, Gotland och längs syd- och västkusten. Det svenska beståndet är litet och uppskattas till 300–600 par. Arten anländer i maj och lämnar landet under augusti–september för övervintring i Afrika. Den ses vid sandstränder, grunda laguner och utfyllnadsmark vid kusten.

Häckning

Småtärnan häckar i mindre kolonier och lägger sina ägg i en grund grop direkt på öppen sand eller fingrus, ofta nära vattenbrynet. Kullen omfattar normalt 2–3 ägg, som båda föräldrarna ruvar. Äggen och de nykläckta ungarna är väl kamouflerade men ändå mycket utsatta — bona hotas av störning från badgäster och lösa hundar, av högvatten och av predatorer. Stängsling och områdesskydd under häckningstiden är därför viktiga skyddsåtgärder för den fåtaliga arten.

Föda

Födan består av småfisk samt kräftdjur och insekter, som fångas genom störtdyk från låg höjd. Småtärnan jagar ofta på ett karakteristiskt sätt: den ryttlar stilla i luften på snabbt fladdrande vingar, lokaliserar bytet och störtar sedan rakt ned i det grunda vattnet. Den fiskar gärna nära stranden och i mycket grunda laguner.

Förväxlingsarter

Fisktärna — betydligt större, röd näbb med mörk spets och inget vitt pannfält.
Silvertärna — större, helröd näbb och grårare undersida.

Bästa tid och plats

Småtärnan ses lättast under juni–juli vid sandstränder och grunda laguner i södra Sverige, framför allt på Öland, Gotland och längs syd- och västkusten. Häckkolonierna är skygga och bör inte störas.

Vanliga frågor

Hur liten är småtärnan? Med en längd kring 24 cm är den Sveriges minsta tärna — ungefär hälften så stor som fisktärnan.

Var ser jag småtärna? Vid sandstränder på Öland, Gotland och längs syd- och västkusten under juni–juli.

Varför är småtärnan rödlistad? Den häckar direkt på stränder och störs lätt av badgäster, lösa hundar och högvatten. Arten är rödlistad som sårbar (VU).

Se småtärna nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du småtärna?

Du kan se småtärna på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för småtärna bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.