Svartmes (Periparus ater)
Svartmesen är en liten mes med svart huvud och vit nackfläck. Häckar i granskog och barrskog. Ca 500 000–900 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/svartmes` · Kategori: Tättingar (mesar)
Snabba fakta om svartmes
- Kategori: Tättingar (mesar)
- Latinskt namn: Periparus ater
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Svartmesen mäter 10–11 cm med ett vingspann på 17–21 cm och väger 8–10 gram.
Fördjupa dig i svartmes
Slug: /art/svartmes · Kategori: Tättingar (mesar)
Svartmesen (Periparus ater) är barrskogens minsta mes — en liten, kvick fågel med ett svart huvud, vita kinder och en karakteristisk vit nackfläck. Vissa år ger invasioner svartmesflockar även vid fågelbord långt utanför skogarna.
Om arten
Svartmesen är en liten mes i släktet Periparus. Den förekommer över stora delar av Europa och Asien och är huvudsakligen knuten till barrskog, framför allt granskog. Arten är rödlistad som livskraftig (LC). Beståndet svänger kraftigt mellan år, och under år med dålig frötillgång företar svartmesen invasionsartade flyttningar.
Kännetecken
Svartmesen mäter 10–11 cm med ett vingspann på 17–21 cm och väger 8–10 gram. Den har ett svart huvud med stora vita kinder och en tydlig vit nackfläck — det säkraste kännetecknet, eftersom ingen annan svensk mes har en vit fläck i nacken. Ryggen är gråbrun, undersidan beige, och på vingen syns två vita vingband. Den lilla storleken och nätta byggnaden gör den lätt att skilja från talgoxen.
Läte
Lätet och sången påminner om talgoxens men är tunnare, ljusare och snabbare — ett gnälligt, upprepat "tsii-tsui tsii-tsui". Den höga, tunna rösten hörs ofta uppe i grantopparna.
Utbredning och förekomst i Sverige
Svartmesen häckar i hela Sverige och är vanligast i granskogsbältena. Det svenska beståndet uppskattas till 500 000–900 000 par. Arten lever i granskog, barrskog och blandskog med inslag av gran. Den är i grunden en stannfågel, men under invasionsår rör sig stora flockar söder- och västerut, och kan då uppträda i trädgårdar och vid fågelbord.
Häckning
Svartmesen häckar i håligheter — i trädhål, holkar eller till och med i övergivna mus- och sorkhål i marken. Honan lägger en stor kull på normalt 7–11 ägg. Den lilla mesen är en ivrig hålhäckare som utnyttjar de boplatser som finns tillgängliga.
Föda
Födan består av insekter, spindlar och granfrön. Svartmesen är känd för att lagra stora mängder frön i barksprickor, bland barr och i lavar inför vintern, ett beteende som hjälper den att klara den kalla årstiden. Den födosöker ofta högt uppe i grantopparna och hänger gärna i barrklasarna när den letar insekter och frön.
Förväxlingsarter
- Talgoxe — betydligt större, gul undersida och svart bröstremsa, saknar vit nackfläck.
- Entita — saknar den vita nackfläcken och har en mattare, brunare dräkt.
Bästa tid och plats
Svartmesen kan ses året runt i gran- och barrskog i hela Sverige. Under invasionsår rör sig stora flockar söderut och kan då dyka upp i trädgårdar och vid fågelbord, även utanför de egentliga skogsmiljöerna.
Vanliga frågor
Hur känner jag igen en svartmes? På den tydliga vita nackfläcken på det annars svarta huvudet — det är ett säkert kännetecken som ingen annan svensk mes har.
Kommer svartmes till fågelbord? Ja, särskilt under invasionsår. Den tar gärna solrosfrön och jordnötter.
Vad är skillnaden mellan svartmes och talgoxe? Svartmesen är mycket mindre, har en vit nackfläck och en gråbeige undersida, medan talgoxen är större med gul undersida och svart bröstremsa.
Se svartmes nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Var hittar du svartmes?
Du kan se svartmes på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa svartmes både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.