Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla)

Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) är en liten sibirisk flugsnappare som i Sverige är en tillfällig gäst. Den behandlades länge som en underart till mindre flugsnappare, och arterna är mycket lika, så en säker bestämning kräver noggrann kontroll av detaljer och läte.

Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) — foto

Sibirisk flugsnappare, 11 cm, hane med orange enbart på strupen. Årlig höstrast i september–oktober vid östkusten och på Öland. Fakta och läten.

Snabba fakta om tajgaflugsnappare

Fördjupa dig i tajgaflugsnappare

Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) är en liten sibirisk flugsnappare som i Sverige är en tillfällig gäst. Den behandlades länge som en underart till mindre flugsnappare, och arterna är mycket lika, så en säker bestämning kräver noggrann kontroll av detaljer och läte.

Utseende

Tajgaflugsnappare är 11–12,5 cm lång, mestadels olivbrun på ovansidan och vit på undersidan, enligt svenska Wikipedia. Den har en liten, helmörk näbb och en tydlig vit ring runt ögat, och den knycker ofta med stjärten när den sitter. I flykten syns vita sidor vid stjärtens bas mot en i övrigt svart stjärt, ungefär som hos en stenskvätta. Den vuxna hanen har en tegelröd strupe som är tydligt omgiven av grått, medan hjässan har samma olivbruna ton som ryggen. Icke-häckande hanar, honor och ungfåglar har olivbrunt huvud och grått bröst med en vit strupfläck, och saknar den röda strupen.

Från mindre flugsnappare skiljer den sig på att den röda strupen hos hanen helt omges av blygrått, att hjässan är olivbrun och att näbben är helmörk. De övre stjärttäckarna är dessutom mörkare än stjärtpennorna, och tertialerna har vita spetsar. I övrigt skiljer sig arterna främst på sången.

Läte

Det vanligaste locklätet är en rullande, hård och snabb drill, "trrrt" eller "trrrr", som är snabbare än hos mindre flugsnappare. Arten har också mjuka, korta tickande läten och ett hårt "tzit". Sången består av snabba serier med torra drillar och höga visslingar och skiljer sig helt från mindre flugsnapparens (svenska Wikipedia).

Habitat och utbredning i Sverige

Tajgaflugsnappare häckar på tajga i centrala och östra Sibirien, från Ural till Kamtjatka, och övervintrar i södra Asien och Sydostasien. I Sverige är den en tillfällig, ej reproducerande gäst, och arten har ingen rödlistekategori i Rödlista 2025 (NA, ej tillämplig) (SLU Artdatabanken 2025). Enligt svenska Wikipedia gjordes den första säkra observationen i landet vid Segerstad på sydöstra Öland 1998, men den kan ha förbisetts tidigare eftersom den då räknades som en underart. Under flytten och i vinterkvarteren vistas arten i olika typer av skogsmark, fruktträdgårdar och parker, där den föredrar gläntor, hyggen och skogskanter.

Beteende och biologi

Tajgaflugsnapparen är rastlös och snabb bland löven, ett uppträdande som skiljer den från flera av släktets övriga arter (svenska Wikipedia). På häckplatserna i tajgan, med blandad löv- och barrskog, placerar den boet i ett trädhål eller en vägg, och den kan även häcka i holkar. Honan bygger boet av mossa, gräs, löv och rötter, och fodrar det med hår.

Förväxlingsarter

Källor

Skydd och hänsyn för tajgaflugsnappare

Rödlistekategori
NA — Ej tillämplig enligt den svenska rödlistan.

Källor:

Var hittar du tajgaflugsnappare?

Du kan se tajgaflugsnappare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för tajgaflugsnappare bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.

Liknande arter i kategorin flugsnappare

Utrustning för att se tajgaflugsnappare

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.