Sibirisk flugsnappare, 11 cm, hane med orange enbart på strupen. Årlig höstrast i september–oktober vid östkusten och på Öland. Fakta och läten.
Slug: `/art/tajgaflugsnappare` · Kategori: Tättingar
Slug: /art/tajgaflugsnappare · Kategori: Tättingar
Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) är en av de fågelarterna som sätter de mest erfarna svenska fågelskådarna på prov. Utbruten från mindre flugsnappare som egen art så sent som 2003, kräver den noggranna studier av läte och detaljerade fjädermärken för säker bestämning.
Tajgaflugsnappare mäter 11 cm och är till storlek och form praktiskt taget identisk med mindre flugsnappare. Vuxen hane i höstdräkt har grå-brun ovansida och grå kind och hjässa. Det avgörande fältmärket är att den orangefärgade strupen är begränsad till halsen — den når inte upp på bröstet som hos hane av mindre flugsnappare. I höstdräkt, som är den dräkt som nästan uteslutande ses i Sverige, är strupmärket svagt eller helt obefintligt, vilket gör artbestämningen ytterst svår. Artbestämning av höstfåglar baseras i praktiken nästan uteslutande på läte. Stjärten är mörk med vita baspartier som skapar ett T-format mönster synligt i flykt. Honor och unga fåglar är extremt lika sina motsvarigheter hos mindre flugsnappare och kan i praktiken bara skiljas med säkerhet på läte.
Locklätet är ett torrt, lite hårt "chrrt" som påminner om en kombination av rödstjärtens och mindre flugsnappares lockläte. Det är något torrare och mer knastrande än hos mindre flugsnappare. Sången, sällan hörd i Sverige, är klarare och mer enstavig. Lätet är det viktigaste identifikationskriteriet för honor och unga.
Tajgaflugsnappare häckar i tajgan från östra Ryssland och Sibirien till Kamtjatka och övervintrar i Sydostasien. I Sverige uppträder arten som en regelbunden men fåtalig höstrast, huvudsakligen i september och oktober. De flesta fynd görs vid östkusten — på Öland, i Stockholms skärgård och längs Hallandskusten. Årligen rapporteras 10–30 individer, men mörkertalet är sannolikt stort eftersom många fåglar passerar oidentifierade bland mindre flugsnappare.
Precis som sin nära släkting sitter tajgaflugsnapparen stilla på en utkikspost och gör korta utfall mot insekter i flykt, ett beteende som kallas flugsnapparjakt. Under höstrastet uppträder den i buskrik kustmiljö, trädgårdar och lövskogsdungar. Den är ofta ganska skygg men kan tillåta relativt nära observationer om man rör sig försiktigt.
Du kan se tajgaflugsnappare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för tajgaflugsnappare bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.