Rödhaken har orange-rött bröst och stor öga. Häckar i barr- och blandskog och trädgårdar. Ca 1–3 milj par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/rodhake` · Kategori: Flugsnappare
Egenskap Värde ------ Längd 12,5–14 cm Vingspann 20–22 cm Vikt 16–22 g Häckande par i Sverige 1–3 miljoner Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juli (2 kullar) Ägg per kull 5–7
Slug: /art/rodhake · Kategori: Flugsnappare
Rödhaken (Erithacus rubecula) är en av Sveriges mest igenkännbara och älskade sångfåglar — det intensivt orange bröstet och ansiktet, den runda pluttiga kroppen och den pärlande sången som hörs från tidig vår till sen höst gör den omöjlig att förväxla. Med 2 miljoner häckande par är rödhaken vanlig i hela Sverige upp till björkgränsen, enligt SLU Artdatabanken. Hanen sjunger ända in i november för att försvara sitt vinterrevir.
En av rödhakens mest anmärkningsvärda egenskaper är att den är ett av mycket få svenska fåglar som sjunger aktivt under höst och vinter. Medan de flesta sångfåglar tystnar när häckningstiden är slut, tar rödhakehanen upp sången igen i september för att etablera och försvara ett individuellt vinterrevir — ett beteende som är ovanligt bland europeiska tättingar. Höstsången är mjukare och mer melankolisk till karaktären än sommarens intensiva häckningssång, och kan höras i skymningen när trädgårdar och skogar annars är tysta. Rödhaken är dessutom en av få fåglar där båda könen sjunger: honorna håller egna vinterrevir och försvarar dem med sång mot andra rödhakehonor.
Könen är identiska i dräkt — ett faktum som är ovanligt bland svenska sångfåglar, där hanen oftast är mer färggrann. Hos rödhaken bär både hane och hona det orange bröstet, och det är omöjligt att skilja dem åt enbart på utseendet. Ungfåglarna saknar dock orange och ser till en början ut som en helt annan art: de är brunfläckiga och går att missta för smygtrutens ungfåglar, men skiftar till adult dräkt under höstens ruggning.
Rödhaken är delvis stannfågel: en andel av det svenska beståndet övervintrar i södra Sverige och i övriga Nordvästeuropa, medan flertalet lämnar landet under september–oktober och söker sig till Sydeuropa och Nordafrika. I trädgårdar är rödhaken känd för sin oräddhet mot människor — ett beteende som härstammar från artens evolutionära tendens att följa markletande däggdjur som grävlingar och vildsvin och fånga de insekter dessa skräms upp, ett samspel som nu i kulturlandskapet transfererats till trädgårdsarbetare med spade och kratta.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 12,5–14 cm |
| Vingspann | 20–22 cm |
| Vikt | 16–22 g |
| Häckande par i Sverige | 1–3 miljoner |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | April–juli (2 kullar) |
| Ägg per kull | 5–7 |
Rödhaken är liten och rund med långa ben, kort stjärt och stora mörka ögon.
Könen är identiska i dräkt — ovanligt bland svenska sångfåglar.
Ungfåglarna saknar orange — bruna med gulaktiga fjäderspetsar (fläckig teckning). Skiftar till adult dräkt under höstens ruggning.
Rödhakens sång är en av de mest uppskattade i den svenska fågelfaunan.
Rödhaken är en av få svenska fåglar som sjunger nattetid under flyttsäsongen. Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.
Rödhaken häckar i hela Sverige upp till björkgränsen i fjällen. Tätast i syd- och mellansvenska skogar. Delvis stannfågel — en del övervintrar i södra Sverige, men flertalet lämnar landet i september–oktober och återvänder i mars–april.
Globalt förekommer rödhaken från Kanarieöarna och Nordafrika till Siberien. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Häckningstid: april–juli, normalt 2 kullar per säsong.
Rödhaken följer markletande djur — grävlingar, vildsvin, trädgårdsarbetare — för att fånga uppskrämda insekter. Det gör den till en av de mer "tama" svenska fåglarna.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Näktergal | Större (16 cm), enhetligt gråbrun utan orange, rödaktig stjärt. Skogsmiljö, inte trädgårdar. |
| Törnskata | Hanen har grå hjässa, rostbrun rygg och svart ögonmask — inga orange partier. |
Rödhakens orange bröst + ansikte + olivbrun ovansida är unik i Sverige.
Hur låter en rödhake? Ett pärlande, melodiskt kaskaderande flöjt — varierande och rikt. Kontaktlätet är ett skarpt "tick". Höstsången är mjukare och mer vemodig. Lyssna på xeno-canto.
Sjunger rödhaken på vintern? Ja — hanen försvarar vinterrevir och sjunger aktivt september–november för att hålla konkurrenter borta. Höstsången är märkbart mjukare och mer melankolisk än sommarens.
Varför är rödhaken så orädd mot människor? Den har anpassat sig till att följa markletande djur (grävlingar, vildsvin) för att fånga uppskrämda insekter. Trädgårdsarbetare är funktionellt ekvivalenta — och rödhaken har lärt sig utnyttja det.
Ser hane och hona likadana ut? Ja — könen är identiska i dräkt, vilket är ovanligt bland svenska sångfåglar. Bägge har orange bröst och olivbrun ovansida.
Är rödhaken stannfågel? Delvis. En del svenska rödhakhar stannar i södra Sverige vid milda vintrar; de flesta lämnar landet i september–oktober för Sydeuropa och Nordafrika. Återkomst mars–april.
Hur många ägg lägger en rödhake? 5–7 ägg per kull, med normalt 2 kullar per säsong. Kan potentiellt producera 10–14 ungar ett bra år.
Hur länge lever en rödhake? Sällan mer än 2 år i det vilda (hög ungfågelsdödlighet, predation). Ringmärkningsrekord är 8 år 5 månader.
Aktuella rödhake-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se rödhake på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om rödhake — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.