Vinterfåglar i Sverige — topplistan och trenderna vid fågelbordet

Sverige har ett ovanligt bra svar på frågan vilka vinterfåglar som är vanligast. Varje år i slutet av januari räknar tiotusentals hushåll fåglarna vid sin matning i Vinterfåglar inpå knuten, och resultatet är en ögonblicksbild av hela landets vinterfågelfauna. Den här artikeln går igenom vad den senaste räkningen visade — vem som toppar listan, vilka arter som ökar och vilka som tappar — och vad det betyder för det du ser utanför ditt eget köksfönster.

Vill du i stället ha hjälp att avgöra vilken art du tittar på just nu, börja i vår guide till att identifiera vinterfåglar. En bredare översikt över vilka arter som över huvud taget stannar i Sverige på vintern finns på vinterfåglar.

Talgoxen har vunnit varje år sedan 2006

Talgoxen var den vanligaste gästen vid svenska fågelmatningar i 2026 års räkning — precis som under alla de 21 år räkningen genomförts. Det är en anmärkningsvärd stabilitet i ett datamaterial som annars rör sig en hel del mellan åren, och den har en enkel förklaring: talgoxen är en stannfågel som finns i hela landet, den tar samma föda som de flesta matningar erbjuder, och med omkring 2,8 miljoner häckande par är den en av Sveriges allra talrikaste fågelarter.

Bakom talgoxen låg blåmes och pilfink kvar på fortsatt höga placeringar. Den trion har hållit ihop toppen år efter år, medan ordningen längre ned på listan växlar betydligt mer.

2026 års räkning samlade 19 400 rapporter från hela landet.

Källa: BirdLife Sverige, Vinterfåglar inpå knuten (hämtad 2026-09-16). Siffrorna avser 2026 års räkning, den senaste sammanställda när den här artikeln uppdaterades.

Årets nyhet: koltrastrekord i trädgårdarna

Den stora nyheten i 2026 års räkning var koltrasten, som slog nytt rekord med 76 333 rapporterade individer — det högsta antalet i räkningens historia. BirdLife Sverige bedömer att den milda hösten och förvintern bidrog: fler koltrastar än vanligt stannade kvar i södra Sverige i stället för att dra vidare söderut.

Det säger något viktigt om hur den här statistiken ska läsas. En topplista över vinterfåglar mäter inte bara hur många fåglar som finns, utan hur många som stannar och hittar till matningarna — och det styrs i hög grad av vädret under hösten och förvintern. Milda år ger fler kvarstannande kortdistansflyttare; hårda år driver fler söderut och gör bilden mer stannfågelpräglad.

Arterna som ökar och minskar

Ur 2026 års sammanställning går det att läsa ut tydliga riktningar:

Ökande trender:

• Domherre — den svartmössade hanen med rött bröst är en av vinterns mest igenkännbara fåglar. Vid matningen håller den sig helst till rönnbär, nypon, hagtorn och kvarsittande äpplen, och ses oftast i par eller små grupper.
• Steglits — allt fler övervintrar i trädgårdar med fröautomater. Den tar nigerfrön och solrosfrön och rör sig i kringflygande flockar.
• Stjärtmes — möter vintern i sammanhållna familjeflockar om 6–20 individer, som kalla nätter sätter sig tätt ihop på en gren för att dela värme.

Minskande trender:

• Sidensvans — en utpräglad bärspecialist vars antal i södra Sverige växlar kraftigt mellan år beroende på bärtillgången i norr. Ett svagt år betyder inte nödvändigtvis att arten går dåligt, bara att färre nådde hit.
• Björktrast — samma bärberoende. Flockarna plundrar rönnar och fallfrukt i villaträdgårdar, och hur många som stannar avgörs av skörden.

Fortsatt bekymmersamt:

• Grönfink — läget är fortsatt allvarligt. Vid matare kan parasiten Trichomonas gallinae spridas mellan fåglar, och det är en viktig anledning att rengöra matare och vattenbad regelbundet och pausa matningen om du ser sjuka fåglar.

Svagt uppåt:

• Gulsparv ökade något jämfört med föregående år, och gråsparven visar tecken på en svag återhämtning. Båda är arter som annars haft en längre tillbakagång; gulsparvens problem hänger ihop med brist på stubbåkrar och spillsäd vintertid.

Vad du faktiskt ser vid ditt eget bord

Rikstopplistan är ett genomsnitt. Ditt bord styrs av var du bor, vad du bjuder på och vad som växer runt knuten.

Nästan alltid, i hela landet: talgoxe, blåmes, pilfink, grönfink, koltrast.

Ofta, beroende på omgivning: nötväcka och trädkrypare där det finns äldre träd, talltita nära barrskog, entita i lövrika trakter, gulsparv och bofink på marken under bordet, större hackspett om du har talgbollar.

Ibland, och alltid kul: domherre, steglits, stjärtmes, rödhake, nötskrika, svartmes.

Osäker på vem som är vem? Identifieringsguiden går igenom 24 arter med det kännetecken som ensamt räcker — och de fem par som oftast förväxlas, som talltita mot entita och bofink mot bergfink.

Invasionsarterna — bonus på goda år

Vissa vintrar drar nordliga fåglar söderut i stora antal när fröskörden eller bärtillgången sviktar i häckningsområdena. Då kan listan se helt annorlunda ut:

• Sidensvans — flockar slår ned på rönn, oxel och hagtorn och kan tömma ett bärträd på kort tid. Jästa, övermogna bär kan göra fåglarna lätt berusade, vilket ibland leder till fönsterkrockar.
• Gråsiska — hänger akrobatiskt i björk- och altoppar och pickar frön, ofta i livliga flockar. Vid matning tas nigerfrön och små solrosfrön.
• Bergfink — antalet övervintrare styrs av bokollonskörden. Ses i blandflock med bofink under bordet.
• Tallbit — Sveriges största fink, rosenröd hane, ofta orädd. Kommer söderut i invasionsår när rönnbärsskörden slår fel i taigan, och ses då i flockar om 5–30 fåglar i bärande träd.
• Svartmes — under år med dålig frötillgång drar stora flockar söder- och västerut och dyker då upp vid fågelbord långt utanför granskogarna.

Så bidrar du själv till statistiken

Topplistan i den här artikeln finns bara för att tiotusentals privatpersoner räknar fåglar vid sina egna matningar. Du behöver varken förkunskap eller utrustning för att vara med.

• När: sista hela helgen i januari. 2027 års räkning äger rum 29 januari–1 februari.
• Hur länge: minst 15 minuter, valfri stund under något av dygnen — inte en hel timme.
• Vad du rapporterar: det högsta antal du ser samtidigt av varje art, inte det totala antalet under räkningen.
• Var du rapporterar: på vinterfaglar.se eller i appen Vinterfåglar. Vinterfåglar inpå knuten har ett eget rapportsystem och ska alltså inte rapporteras via Artportalen.

Hela gången finns i vår guide till Vinterfåglar Inpå Knuten 2027, och räkningsmetodiken i räkna fåglar — så gör du det rätt.

Kort om maten — och vad som lockar vad

Djupguiden finns i mata fåglar på vintern och på sidan om fågelmatning vintertid. Kortversionen:

Länkar märkta "Annonslänk" är en del av ett tecknat avtal där Fågelkartan kan få provision om du handlar. En provision styr aldrig vilken produkt som rekommenderas — matsorterna nedan är valda på sina egenskaper, och köplänkarna är tillagda i efterhand till de sorter listan redan rekommenderade. Se vår annonspolicy.

• Solrosfrön — universalfödan. Tas av mesar, finkar och nötväcka. Solrosfrö 1 kg hos Wexthuset Annonslänk
• Talgbollar utan nät — hög energi, och en regelbunden dragare för större hackspett. Ta bort nätet; det kan fånga tår. Talgbollar 6-pack hos Wexthuset Annonslänk
• Jordnötter, osaltade — mesar, nötväcka och hackspettar. Jordnötter 1 kg hos Wexthuset Annonslänk
• Halverade äpplen och fallfrukt — koltrast, björktrast och domherre.
• Nigerfrön — steglits, grönsiska och gråsiska.
• Spillsäd på marken — gulsparv och bofink, som båda helst äter nedanför bordet.

Undvik saltat och kryddat, möglig mat och mjölkprodukter. Rengör bordet och vattenskålen regelbundet — det är den enskilt viktigaste åtgärden mot smittspridning, särskilt med tanke på grönfinkens situation.

Vanliga frågor

Vilken är Sveriges vanligaste vinterfågel? Talgoxen. Den har varit den vanligaste gästen vid svenska fågelmatningar under samtliga 21 år som Vinterfåglar inpå knuten genomförts, senast i 2026 års räkning.

Vilka är de tre vanligaste fåglarna vid fågelbordet? Talgoxe, blåmes och pilfink. Den trion har legat stabilt i topp, medan ordningen längre ned på listan växlar mellan åren.

Varför varierar topplistan mellan åren? För att den mäter hur många fåglar som stannar och hittar till matningarna, inte bara hur många som finns. Milda höstar gör att fler kortdistansflyttare som koltrast stannar kvar i söder, och bärtillgången i norr avgör hur många sidensvansar och björktrastar som når hit.

Hur många arter kan jag se i min trädgård under en vinter? Det beror helt på omgivningen. En trädgård med äldre träd, buskage, bärande rönn och ett välskött bord med flera sorters föda ger betydligt fler arter än en öppen gräsmatta med en enda fröautomat.

Varför kommer inga fåglar till mitt fågelbord? Det tar ofta 2–6 veckor innan fåglarna hittar en ny matplats. Ha tålamod och kontrollera att inte katter patrullerar platsen. Fullständig felsökning finns i varför kommer inga fåglar till fågelbordet.

Ska jag mata hela vintern? Ja — börja gärna redan på hösten så att fåglarna hinner hitta platsen, och håll sedan matningen igång. Att avbryta mitt i en köldperiod är sämre än att aldrig ha börjat, eftersom fåglarna då har vant sig vid platsen.

Läs mer på Fågelkartan:

• Identifiera vinterfåglar — kännetecken och de svåraste paren
• Vinterfåglar i Sverige — arter som stannar
• Vinterfåglar Inpå Knuten 2027 — så deltar du
• Mata fåglar på vintern — komplett guide
• Sidensvans — invasionsguide
• Fåglar i januari

Senast uppdaterad: 2026-09-16. Uppdateras när BirdLife Sverige publicerar en ny årssammanställning.

Mer från bloggen (Fågelkalender)

• Vårflytten i Sverige — när kommer fåglarna? (månad för månad)
• Höstflytten i Sverige — miljontals fåglar på väg söderut
• Fåglar i Januari — vad du kan se just nu
• Nattfågelskådning i juni — arter att lyssna efter i sommarnatten
• Fåglar i februari — vad du kan se just nu

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.