Gulsparv (Emberiza citrinella)

Gulsparven är nära hotad med gult huvud och bröst. Häckar i åkerlandskap och hyggen. Ca 100 000–200 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/gulsparv` · Kategori: Sparvfåglar

Snabba fakta om gulsparv

Kategori: Sparvfåglar
Latinskt namn: Emberiza citrinella
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Gulsparven är 15–17 cm lång, har ett vingspann på omkring 23–29 cm och väger cirka 24–36 gram.

Fördjupa dig i gulsparv

Slug: /art/gulsparv · Kategori: Sparvfåglar

Gulsparven (Emberiza citrinella) är åkerlandskapets gula sångare. Hanen lyser nästan som en smörboll från toppen av en buske och framför den klassiska visan som ofta beskrivs med ramsan "lite-lite-lite-bröd-och-ingen-ost". Den hör till de mest karakteristiska fåglarna i det öppna kulturlandskapet.

Kännetecken

Gulsparven är 15–17 cm lång, har ett vingspann på omkring 23–29 cm och väger cirka 24–36 gram. Den är en ganska stor och långstjärtad fältsparv. Hanen har ett lysande gult huvud och en gul undersida, en rostbrun rygg, rostfärgade bröstsidor och en varmt rostbrun övergump som syns tydligt i flykten. Honan är blekare och mer streckad men har samma rostbruna övergump. Den gula grundtonen och den rostbruna gumpen är goda kännetecken.

Hur låter Gulsparv?

Gulsparvens sång är omisskännlig: en serie likformiga, något accelererande toner som avslutas med en längre, högre slutton, "ti-ti-ti-ti-ti-ti-tüüüh". Sången brukar minnesvänligt återges som "lite-lite-lite-bröd-och-ingen-ost". Hanen sjunger ihärdigt från en exponerad sittplats under hela sommaren. Locklätet är ett kort, vasst "tsi".

Utbredning och förekomst i Sverige

Gulsparven förekommer i större delen av Sverige, från Götaland upp i Norrland, i det öppna jordbrukslandskapet. Det svenska beståndet är fortfarande stort men har minskat, och arten är klassad som nära hotad i den svenska rödlistan. Tillbakagången kopplas främst till ett intensifierat jordbruk med färre fältkanter och stubbåkrar. Gulsparven är delvis stannfågel och delvis kortdistansflyttare.

Häckning

Gulsparven häckar på eller nära marken. Boet placeras väl dolt i en grästuva, i en åkerren eller lågt i en buske, och byggs av strå och rottrådar. Honan lägger oftast 3–5 ägg, som är karakteristiskt klottrade med fina mörka streck. Ruvningen tar ungefär två veckor, och paret hinner ofta med två kullar under en säsong.

Föda

Gulsparven lever till stor del av frön, framför allt gräsfrön och spillsäd, som den söker på marken. Under häckningstiden tas också mycket insekter, vilka är viktiga för ungarna. Vintertid samlas gulsparvar i flockar på stubbåkrar och vid gårdar, och de besöker gärna fågelbord och spillsäd på marken.

Förväxlingsarter

Sävsparven har hos hanen ett svart huvud med vitt mustaschstreck och saknar gulsparvens gula färg. Grönfinken är mer enhetligt grön, kraftigare byggd och har en grov näbb. Gulsparvens gula huvud och undersida tillsammans med den rostbruna övergumpen skiljer den från båda.

Vanliga frågor

Hur låter gulsparven? En serie likformiga toner som avslutas med en lång, högre slutton, ofta återgiven som "lite-lite-lite-bröd-och-ingen-ost".

Kommer gulsparv till fågelbord? Ja, vintertid, ofta i flockar, där den tar spillsäd och frön på marken.

Varför minskar gulsparven? Främst ett intensifierat jordbruk med färre fältkanter och stubbåkrar. Ekologiskt jordbruk och bevarade åkerrenar gynnar arten.

Se gulsparv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du gulsparv?

Du kan se gulsparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om gulsparv — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.