Lappsparv (Calcarius lapponicus)
Häckar i häckning: tundralika kalfjäll med enar och videbuskar. Häckar juni–juli. Fakta, bilder och läten om Lappsparv.
Slug: `/art/lappsparv` · Kategori: Tättingar
Snabba fakta om lappsparv
- Kategori: Sparvfåglar
- Latinskt namn: Calcarius lapponicus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
- Fältkännetecken: Lappsparven är ungefär 15 cm lång.
Fördjupa dig i lappsparv
Slug: /art/lappsparv · Kategori: Tättingar
Lappsparven (Calcarius lapponicus) är en kraftig sparvfågel som häckar på svenska kalfjäll och under flyttningen ofta ses i lågland — gärna i lösa småflockar tillsammans med snösparv eller ängspiplärka.
Om arten
Lappsparven tillhör den lilla familjen sporrsparvar, som tidigare fördes till fältsparvarna. Den häckar cirkumpolärt på nordligt belägna fjällhedar och myrar och flyttar vintertid söderut till öppna, tempererade slättområden. Arten är talrik och klassas globalt som livskraftig (LC). I Sverige är lappsparven häckfågel i fjällen och i övrigt en genomflyttare.
Kännetecken
Lappsparven är ungefär 15 cm lång. Hanen i sommardräkt är iögonfallande med svart huvud, ansikte och bröst, en gul strupkant och en tegelröd nacke. Honan och fåglar i vinterdräkt är mer diskreta — brungrå och finstreckade, men oftast med en antydan till rostbrun nackfläck och ett ljust ansiktsmönster. Näbben är kraftig och konisk, anpassad för fröföda.
Läte
Locklätet är ett klart, rullande "prryrrt" som ofta följs av ett ljust, vasst "tee", vanligen hört från flygande fåglar och lätt att uppfatta. Sången är en kort, klar och melodisk strof som hanen framför från ett stenblock eller i en kort spelflykt.
Utbredning och förekomst i Sverige
Lappsparven häckar i den svenska fjällkedjan, på tundralika kalfjäll och fjällhedar. Under flyttningen sträcker fåglar genom landet, framför allt i september–oktober och april–maj, och ses då på öppen mark även i låglandet. Enstaka fåglar kan övervintra i södra Sverige.
Häckning
Lappsparven är en markhäckare. Boet placeras väl dolt mellan tuvor eller under en buske på fjällheden. Honan lägger vanligen 4–6 ägg, och arten får i regel en kull per säsong eftersom häckningssäsongen i fjällen är kort. Ungarna lämnar boet innan de är fullt flygga.
Föda
Sommartid lever lappsparven mest av insekter och spindlar, som även är viktig föda för ungarna. Under flyttning och vinter dominerar frön från gräs och örter, som fåglarna söker på åkrar, stränder och annan öppen mark.
Förväxlingsarter
- Snösparv — saknar lappsparvens täta streckning och har stora vita vingfält.
- Sävsparv — tätare streckad och knuten till vassrika våtmarker.
- Gulsparv — har gul grundton och annan teckning.
Lappsparvens kraftiga näbb, rostbruna nackton och rullande lockläte hjälper till att skilja den från andra streckade sparvfåglar.
Beteende
Under häckningstiden är hanen ofta synlig när han sjunger från en upphöjd sten eller utför sin korta spelflykt över fjällheden. Utanför häckningstid är lappsparven mer diskret och rör sig nere i vegetationen, gärna i lösa flockar tillsammans med andra fröätande tättingar. Den lockas ofta upp först när man hör det rullande lockläte som följer flockarna.
Bästa tid och plats
Lappsparven ses bäst på häckplatserna i fjällen i juni–juli, då hanarna sjunger och är som mest iögonfallande. Under sträcket i september–oktober samt april–maj hittar man arten på öppna åkrar, fält och stränder i låglandet, ofta i sällskap med snösparv eller ängspiplärka. Den som vill se lappsparv i låglandet bör lyssna efter det karakteristiska locklätet från fåglar som passerar över öppna marker.
Var hittar du lappsparv?
Du kan se lappsparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa lappsparv både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.