Snösparv (Plectrophenax nivalis)

Häckar i häckning: steniga kalfjäll ovan trädgräns. Snösparven häckar i Sveriges kalfjäll och ses under vintern vid kuster och öppna landskap där snö…

Slug: `/art/snosparv` · Kategori: Tättingar

Snabba fakta om snösparv

Kategori: Sparvfåglar
Latinskt namn: Plectrophenax nivalis
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Vintergäst — kommer söderifrån eller österifrån för att övervintra.
Fältkännetecken: Snösparven mäter omkring 16–17 cm med ett vingspann kring 32–38 cm.

Fördjupa dig i snösparv

Slug: /art/snosparv · Kategori: Tättingar

Snösparven (Plectrophenax nivalis) är kalfjällets svartvita karaktärsfågel — en hårdför art som häckar högst upp i den svenska fjällvärlden och vintertid ses i flockar längs kuster och öppna landskap. De stora vita vingfälten gör att en flygande flock liknar virvlande snöbollar.

Om arten

Snösparven är en kontrastrikt tecknad fågel som numera placeras i den lilla familjen sporrsparvar. Den häckar cirkumpolärt i arktiska områden och ses vintertid i flockar i tempererade nordliga trakter. Arten minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att betraktas som hotad — den är rödlistad som livskraftig (LC).

Kännetecken

Snösparven mäter omkring 16–17 cm med ett vingspann kring 32–38 cm. I vinterdräkt har den en varmt gulbrun hjässa och rygg, vit buk samt stora vita vingfält och vita stjärtsidor. Hanen i full sommardräkt är slående svartvit — ren vit kropp och huvud, svart rygg och svarta vingspetsar, en teckning som är unik bland Europas fåglar. Honan är mer dämpat tecknad med gråbruna inslag på huvud och rygg. De stora vita vingfälten syns alltid tydligt i flykten och gör en flygande flock omisskännlig på långt håll.

Läte

Lockläten är klara visslingar, "pju", och ett raspigare, surrande "trrt". Sången är en kort, klar och melodisk fras som framförs från en sten eller under en kort sångflykt över fjället.

Utbredning och förekomst i Sverige

Snösparven häckar på kalfjällets steniga marker ovan trädgränsen i Lappland, Jämtland och Härjedalen. Vintertid sprider den sig till öppna landskap, framför allt kustnära, från Skåne till Norrbotten, och ses då vid stränder, åkrar och vägrenar. I södra Sverige uppträder den från oktober till april, talrikast under november–mars.

Häckning

Snösparven häckar tidigt med hänsyn till det korta fjällsommaren. Boet placeras väl skyddat i en bergsspringa eller bland stenblock. Honan lägger normalt 4–6 ägg under juni, och arten lägger en kull per säsong.

Föda

Sommartid äter snösparven insekter och spindlar, som utgör proteinrik föda åt de snabbväxande ungarna på kalfjället. Under flyttning och vinter övergår den till en fröbaserad kost — gräsfrön, ogräsfrön och fröämnen som den letar fram i tångvallar längs stränderna, på åkrar och vid vägrenar. Vintertid födosöker arten ofta i flock, och fåglarna rör sig rastlöst över marken i jakt på snöfria fläckar med frön.

Förväxlingsarter

Lappsparv — saknar de stora vita vingfälten, mer streckad och brun.
Skärpiplärka — mindre, genomgående streckad och utan vita vingfält.

Bästa tid och plats

Snösparven ses lättast under vinterhalvåret, oktober–april, i öppna landskap nära kusten — vid stränder, åkrar och vägrenar från Skåne till Norrbotten. Häckande fåglar finns på kalfjället i Lappland, Jämtland och Härjedalen under juni–juli.

Vanliga frågor

Varför kallas snösparven snöboll? En flygande flock med sina stora vita vingfält liknar virvlande snöbollar.

Var häckar snösparven i Sverige? På steniga kalfjäll ovan trädgränsen i Lappland, Jämtland och Härjedalen.

När ser jag snösparv i södra Sverige? Från oktober till april, talrikast november–mars, i öppna kustnära landskap.

Se snösparv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du snösparv?

Du kan se snösparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer snösparv via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.