Sävsparv (Emberiza schoeniclus)

Häckar i vassmarker, starrhed, fuktiga buskmarker. Kortdistansflyttare. Ca 200 000–400 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Sävsparv.

Slug: `/art/savsparv` · Kategori: Sparvfåglar

Snabba fakta om sävsparv

Kategori: Sparvfåglar
Latinskt namn: Emberiza schoeniclus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Sävsparven är ungefär 13–16 cm lång med ett vingspann på cirka 21–28 cm och en vikt på omkring 14–22 g.

Fördjupa dig i sävsparv

Slug: /art/savsparv · Kategori: Sparvfåglar

Sävsparven (Emberiza schoeniclus) är vassmarkens sparv. Hanen är lätt att känna igen på sitt svarta huvud med vit mustasch och vitt halsband, och ses ofta sjungande från toppen av ett vasstrå. Arten tillhör familjen fältsparvar.

Kännetecken

Sävsparven är ungefär 13–16 cm lång med ett vingspann på cirka 21–28 cm och en vikt på omkring 14–22 g. Hanen i häckningsdräkt är karakteristisk med svart huvud och haka, en vit mustaschstrimma och ett vitt halsband samt en brunstreckad rygg. Honan och vinterfåglar är mer dämpade, med brunstreckad hjässa, ljust ögonbrynsstreck och en mörk mustaschstrimma som inramar en ljusare strupe. I alla dräkter har sävsparven en relativt lång, ofta vippande stjärt med vita yttre stjärtpennor som syns tydligt i flykten. I vinterdräkt blir hanens svarta huvud delvis dolt av ljusa fjäderbrämar, så att den karakteristiska teckningen framträder tydligast på våren.

Läte

Sången är enkel och något tveksam, en kort, monoton strof som ofta återges som "tsi-tsi-tsi-tsili-tsi" och upprepas med jämna mellanrum. Den framförs vanligen från en exponerad sittplats i vassen eller en buske. Kontaktlätet är ett tunt, fallande "tsiu". Trots att sången är anspråkslös är den lätt att lokalisera tack vare fågelns vana att sjunga väl synligt.

Utbredning och förekomst i Sverige

Sävsparven förekommer i stort sett över hela Sverige. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 200 000–400 000 par. Arten har minskat och klassas som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan. De flesta sävsparvar är kortdistansflyttare som anländer i april och lämnar landet under hösten, men enstaka individer kan övervintra i södra Sverige. Den trivs i vassmarker, starrkärr och fuktiga buskmarker, och förekommer även i fjälltrakternas videbälten.

Häckning

Sävsparven häckar på marken eller mycket lågt i tät vegetation, väl dolt i vass, starr eller buskage nära vatten. Kullen omfattar vanligen 4–5 ägg, och båda föräldrarna deltar i matningen av ungarna. Vid störning nära boet utför de vuxna fåglarna ofta avledningsbeteenden för att locka bort rovdjur.

Föda

Födan domineras utanför häckningssäsongen av frön från gräs, starr och örter. Under sommaren ökar inslaget av insekter och andra smådjur, som är viktig proteinrik föda för de växande ungarna. Fågeln söker föda både på marken och klättrande i strandvegetationen. Vintertid kan sävsparvar som stannat kvar söka sig till stubbåkrar och vassrika dikeskanter, där de plockar fröer tillsammans med andra sparvar och finkar.

Bästa tid och plats

Sävsparven ses bäst under perioden april till juli i vassmarker, vid sjöstränder och i fuktiga buskmarker. Hanen sjunger gärna väl synligt från toppen av ett vasstrå eller en buske. Vintertid, när vassen är frusen, kan sävsparvar besöka fågelbord i trädgårdar nära våtmarker för att ta frön.

Förväxlingsarter

Gulsparv — gul undersida.
Snösparv — vit på vintern.

Vanliga frågor

Hur känner jag igen sävsparvshanen? Svart huvud med vit mustasch och halsband — unikt i vassmark.

Var sjunger sävsparven? Ofta från toppen av ett vasstrå eller bent buske — liten torr sång men tydlig placering.

Kommer sävsparv till fågelbord? På vintern, när vassen är fryst, kan hon besöka trädgårdar nära våtmarker för att ta frön.

Se sävsparv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du sävsparv?

Du kan se sävsparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa sävsparv både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.