Dvärgsparv (Emberiza pusilla)
Häckar i myrkanter med videbuskar och björk i tundraregion. Långdistansflyttare. Ca 100–1 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Dvärgsparv.
Slug: `/art/dvargsparv` · Kategori: Sparvfåglar
Snabba fakta om dvärgsparv
- Kategori: Sparvfåglar
- Latinskt namn: Emberiza pusilla
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Dvärgsparven är en liten fältsparv med en kroppslängd på 12–14 cm, ett vingspann på 21–23 cm och en vikt på 15–20 gram — som namnet antyder en av de minsta i sin familj.
Fördjupa dig i dvärgsparv
Slug: /art/dvargsparv · Kategori: Sparvfåglar
Dvärgsparven (Emberiza pusilla) är den lilla taigasparven med rostrött ansikte och vit ögonring — sällsynt häckfågel i Sveriges nordligaste myrtrakter.
Om arten
Dvärgsparv är en fågel i familjen fältsparvar som häckar på tajgan i norra palearktis, västerut in i nordligaste Norrland. Vintertid flyttar den framför allt till södra Kina. Beståndet anses vara livskraftigt. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Dvärgsparven är en liten fältsparv med en kroppslängd på 12–14 cm, ett vingspann på 21–23 cm och en vikt på 15–20 gram — som namnet antyder en av de minsta i sin familj. Det bästa kännetecknet är ansiktsteckningen: ett rödbrunt till rostrött ansikte inramat av svarta band, samt en tydlig smal vit ögonring som ger fågeln ett alert uttryck. Ovansidan är brunstreckad och undersidan ljus med sparsam, fin streckning på bröst och flanker. Könen är förhållandevis lika, vilket skiljer arten från flera andra fältsparvar.
Läte
Lätet är ett kort, vasst och smackande "tsick" som ofta hörs från flyttande fåglar. Sången är en kort, snabb och drillande strof, något tunn och ljus i klangen.
Utbredning och förekomst i Sverige
Dvärgsparven häckar på taigan i norra Eurasien och når sin västligaste utbredningsgräns i de allra nordligaste delarna av Norrland. Det svenska beståndet är mycket litet, i storleksordningen 100–1 000 par, och varierar mellan åren. Den trivs i myrkanter med videbuskar och björk i den nordliga tundra- och skogsgränszonen. Som långdistansflyttare har dvärgsparven en ovanlig flyttväg för en svensk häckfågel — den drar österut och övervintrar i Sydostasien, främst i södra Kina. Under hösten ses arten även regelbundet som rastande genomflyttare vid sydliga fågelstationer.
Häckning
Boet placeras väl dolt på marken, ofta i en tuva eller under en buske i fuktig myrmiljö. Honan lägger vanligen 4–6 ägg. Den korta nordliga sommaren ger arten endast tid för en kull.
Föda
Dvärgsparven lever under häckningstiden främst av insekter och andra småkryp, medan frön får större betydelse under flytten och vintern.
Förväxlingsarter
- Sävsparv — svart huvud (hanen), vid vatten.
Vanliga frågor
Var ser jag dvärgsparv? Norra Lapplands myrar juni–juli — mycket sällsynt häckfågel. Flykten till Sydostasien ovanlig för svenska fåglar.
Hur känner jag igen den? Liten sparv med rostrött ansikte och tydlig vit ögonring — tunn sång i norrländska myrar.
Är arten hotad? Litet svenskt bestånd men global population stor. Klimatförändring och myrdränering lokala hot.
Se dvärgsparv nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du dvärgsparv?
Du kan se dvärgsparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om dvärgsparv — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.