Dvärgsparv (Emberiza pusilla)

Dvärgsparven (Emberiza pusilla) är en liten taigasparv med rödbrunt huvud och vit ögonring. I Sverige häckar den sällsynt och lokalt i de nordligaste delarna av landet.

Dvärgsparv (Emberiza pusilla) — foto

Häckar i myrkanter med videbuskar och björk i tundraregion. Långdistansflyttare. Ca 220–700 reproduktiva individer i Sverige. Fakta, bilder och läten om Dvärgsparv.

Snabba fakta om dvärgsparv

Fördjupa dig i dvärgsparv

Dvärgsparven (Emberiza pusilla) är en liten taigasparv med rödbrunt huvud och vit ögonring. I Sverige häckar den sällsynt och lokalt i de nordligaste delarna av landet.

Om arten

Dvärgsparven tillhör fältsparvarna och häckar på tajgan i norra Palearktis, med västgräns i nordligaste Norrland. På vintern drar den framför allt till södra Kina. Globalt är den livskraftig, men i Sverige är beståndet så litet att den är rödlistad som sårbar (VU, kriterium D1) i Rödlista 2025. <small>Källa: Wikipedia och Artfakta.</small>

Kännetecken

Dvärgsparven är en liten sparvfågel på 12–14 cm. Huvudet är iögonfallande rödbrunt, med svarta band på hjässans sidor, och kring ögat sitter en vit ring. I övrigt liknar teckningen sävsparvens, med brunsvartstreckad ovansida och ljus undersida med smala mörka streck (Artfakta). Könen är lika. På vintern kan den förväxlas med en sävsparvhona, men ögonringen är tydligare, kinden jämnt rödbrun och hjässan har ett ljust mittband. Benen är alltid skära (svenska Wikipedia).

Läte

Enligt svenska Wikipedia är locklätet ett vasst, hårt "zick". Sången är en melodisk och behaglig följd av både hårda, rivande ljud och klara toner.

Utbredning och förekomst i Sverige

Dvärgsparven sågs första gången i Sverige 1815, då en fågel sköts i Lund. Under 1950- och 1960-talen började häckningar rapporteras från Lappland och Norrbotten. I dag finns den som sällsynt och lokal häckfågel i Norrbotten och i Torne och Lule lappmark, med mer tillfälliga häckningar i Västerbotten och södra Lappland. Beståndet har ökat sedan slutet av 1900-talet men är ännu mycket litet. Rödlista 2025 anger omkring 160 par, vilket motsvarar 320 (220–700) reproduktiva individer, och Sveriges fåglar 2022 gav likaledes 160 par med ökande trend. Svenska fåglar är en randpopulation, och Artfakta bedömer att antalet här sannolikt styrs av utvecklingen i artens kärnområden längre österut. Arten kommer i regel under senare delen av maj eller i början av juni, och flyttar huvudsakligen åt sydost. Ibland ses den som sällsynt genomflyttare i Sydsverige, främst i maj samt i september–oktober. Finland har betydligt fler häckande par, omkring 9 100 år 2024, men där har beståndet minskat kraftigt under 2000-talet (Rödlista 2025).

Häckning

Dvärgsparven föredrar fuktiga björk- eller videsnår på taigan eller skogstundran, men utnyttjar också buskage vid älvar, slåtterängar och myrar. Boet byggs av grässtjälkar, fodras med fina strån eller renhår och ligger skyddat på marken. Kullen om 4–6 ägg läggs i juni. Artfakta uppger att två kullar förekommer regelbundet åtminstone i Finland.

Föda

Ungarna får främst insekter och insektslarver (Artfakta). Det vida vinterområdet når från Centralasien och Nordkina ner till norra Indien, Indokina och delar av Indonesien, och där tar fågeln även frön.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Var ser jag dvärgsparv? Arten är mycket sällsynt och häckar glest i norra Norrbotten och Lappland. Utanför häckningsområdet ses enstaka fåglar på flyttningen.

Hur känner jag igen den? Som en liten sparv med rödbrunt huvud, svarta band på hjässan och en tydlig vit ögonring.

Är arten hotad? Ja, i Sverige är den rödlistad som sårbar (VU) på grund av det mycket lilla beståndet, trots att populationen ökar. Enligt Artfakta saknas egentliga hot, men utdikning av myrar kan lokalt förstöra lämpliga miljöer.

Se dvärgsparv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-14.

Skydd och hänsyn för dvärgsparv

Rödlistekategori
VU — Sårbar enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som ökande.

Källor:

Var hittar du dvärgsparv?

Du kan se dvärgsparv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om dvärgsparv — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin sparvfåglar

Utrustning för att se dvärgsparv

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.