Grönfinken är en gulgrön fink med gula vingkanter. Häckar i trädgårdar och kulturlandskap. Ca 100 000–300 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/gronfink` · Kategori: Finkar
Egenskap Värde ------ Längd 14–16 cm Vingspann 24–27 cm Vikt 25–35 g Häckande par i Sverige 300 000–500 000 (minskande) Rödlistning (SE) VU – Sårbar Häckningsperiod April–juli Ankomst/Flyttning Stannfågel/kortflyttare; övervintrar i Sverige
Slug: /art/gronfink · Kategori: Finkar
Grönfinken (Chloris chloris) är den olivgröna, kraftnäbbade finken som häckar i hela Sverige och är en av de vanligaste besökarna vid fågelbordet. Med en population på uppskattningsvis 300 000–500 000 par är den välrepresenterad i trädgårdar, skogsbryn och kulturlandskap. Tyvärr minskar populationen oroväckande på grund av parasitsjukdomen trichomonas, som sprids via smutsiga fågelmatningsstationer. Arten bedöms som Sårbar (VU) i Sverige sedan 2020. Läs mer på Artfakta – Grönfink.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 14–16 cm |
| Vingspann | 24–27 cm |
| Vikt | 25–35 g |
| Häckande par i Sverige | 300 000–500 000 (minskande) |
| Rödlistning (SE) | VU – Sårbar |
| Häckningsperiod | April–juli |
| Ankomst/Flyttning | Stannfågel/kortflyttare; övervintrar i Sverige |
Grönfinken är en kompakt, kraftig fink med en markant rosa-grå, konformad näbb anpassad för att knäcka hårda frön. Fjäderdräkten varierar tydligt mellan könen.
Lyssna på grönfinkens läten på xeno-canto och se rapporterade observationer på Artportalen.
Grönfinken häckar i hela landet från Skåne upp till södra Norrland, men är vanligast i de södra och mellersta delarna av Sverige. Den föredrar kulturlandskap med inslag av buskar och träd och är en av de finkar som regelbundet besöker fågelmatningsstationer under vinterhalvåret. Populationen har minskat kraftigt under 2000-talet till följd av trichomonas-sjukan.
Globalt: Häckar i Europa och västra Asien; nordliga populationer är delvis flyttfåglar som övervintrar i Medelhavsområdet och Nordafrika.
Häckningstid: April–juli, vanligen 2 kullar per år.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| /art/gronsiska/ | Mycket mindre med smalare näbb; hanen har svart hätta och haka; tydligare gula vingband |
| /art/gulhämpling/ | Klarare gult på huvud och bröst; smalare näbb; brunstreckat mönster |
| [/art/bergfink/](Bergfink hona) | Orangetonade vingband, olikformat huvud, tydligare streckning |
Varför hör jag grönfinken sjunga på vintern? Grönfinken kan sjunga svagt redan i januari–februari på soliga dagar, men den kraftfulla sången med det utdragna "tjiiib" toppar under april–juni. Sångaktivitet på vintern beror ofta på tidigt milda perioder som stimulerar hormoner.
Hur ser jag skillnad på hane och hona? Hanen är tydligt olivgrön-gul med kontrasterande gula kanter på vingen och stjärten. Honan är brungrönare och mattare, men delar den karakteristiska kraftiga rosa-grå näbbformen och de gula stjärtkanternas mönster.
Hur smittar trichomonas och vad kan jag göra? Parasiten Trichomonas gallinae sprids via saliv och föda vid gemensamma matare. Rengör fågelmataren och badkaret med svag såplösning minst en gång i veckan, och ta bort gammalt foder. Undvik att samla för många fåglar vid en och samma matare.
Hur många grönfinkar finns det i Sverige? Uppskattningsvis 300 000–500 000 häckande par, men beståndet har minskat avsevärt sedan tidigt 2000-tal och arten klassas nu som Sårbar (VU) i den svenska rödlistan.
Var ser jag grönfink? Grönfinken är vanlig i trädgårdar, parker och skogsbryn i hela landet. Fågelmatningsstationer med solrosfrön lockar dem särskilt från oktober till april. På sommaren häckar de i tätare buskvegetation och kan vara mer diskreta.
Aktuella grönfink-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se grönfink på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten grönfink följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.