Gråsiska (Acanthis flammea)

Gråsiskan är en liten fink med röd panna och rosa-beige kropp. Häckar i björkskog och fjällbjörkskog. Ca 100 000–500 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/grasiska` · Kategori: Finkar

Snabba fakta om gråsiska

Kategori: Finkar
Latinskt namn: Acanthis flammea
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Vintergäst — kommer söderifrån eller österifrån för att övervintra.
Fältkännetecken: Gråsiskan är 11–14 cm lång, har ett vingspann på omkring 20–25 cm och väger cirka 10–18 gram.

Fördjupa dig i gråsiska

Slug: /art/grasiska · Kategori: Finkar

Gråsiskan (Acanthis flammea) är en liten, brunstreckad fink med röd panna och svart haka. Den uppträder ofta i livaktiga flockar och kan vissa vintrar dyka upp i mycket stora antal när tillgången på föda i norr sviktar.

Kännetecken

Gråsiskan är 11–14 cm lång, har ett vingspann på omkring 20–25 cm och väger cirka 10–18 gram. Dräkten är gråbrun och tätt streckad. Den röda pannfläcken, ibland kallad björkfläck, och den lilla svarta hakan är karakteristiska för båda könen. Hanen har i häckningsdräkt dessutom ett rosafärgat anstrymt bröst. Arten varierar betydligt i färgton och storlek, och både den ljusare snösiskan och brunsiskan behandlas idag ofta som former av gråsiska.

Hur låter Gråsiska?

Gråsiskan hörs ofta innan den syns. Det vanligaste lätet är ett torrt, metalliskt och rullande "tjett-tjett-tjett" som flockarna ger ifrån sig i flykten. Sången är ett kvittrande, något surrande virrvarr med insprängda nasala "tsooii"-toner. Ljudbilden från en stor flock i björktopparna är livlig och pågående.

Utbredning och förekomst i Sverige

Gråsiskan häckar i stora delar av Sverige med tyngdpunkt i norr, i björk- och fjällbjörkskog samt i alskog. Det svenska häckningsbeståndet är stort men varierar mellan år. Arten är en kortdistansflyttare, och beståndets rörelser styrs starkt av frötillgången. Vissa vintrar sker invasioner, då stora flockar drar söderut och kan ses i hela landet. I tabellöversikten är arten markerad som vintergäst eftersom den är talrikast i söder under vinterhalvåret.

Häckning

Gråsiskan häckar i björk och annan lövskog. Boet är en liten, prydlig skål av kvistar, gräs och fjädrar som placeras i ett träd eller en buske. Honan lägger oftast 4–6 ägg som hon ruvar i ungefär tolv dygn. Arten kan häcka ganska sent och i löst sammanhållna grupper, och häckningsutbredningen följer i viss mån fröproduktionen i björkskogen.

Föda

Gråsiskan lever framför allt av små frön, särskilt björkfrön och alfrön, kompletterat med knoppar och en del insekter under sommaren. Vintertid ses flockar ofta hänga akrobatiskt i björk- och altoppar för att picka frön. Den besöker även fågelbord, där nigerfrön och små solrosfrön är uppskattade.

Förväxlingsarter

Snösiskan är ljusare och mindre tätt streckad och behandlas numera ofta som en form av gråsiska, vilket gör gränsdragningen svår. Hämplingen är något större, saknar svart haka och röd pannfläck och har ett grått huvud. Gråsiskans lilla storlek, streckade dräkt, röda panna och svarta haka skiljer den från hämplingen.

Vanliga frågor

Kommer gråsiska till fågelbord? Ja, den tar gärna nigerfrön och små solrosfrön, vissa vintrar i stora flockar.

Vad är ett invasionsår? Ett år med dålig frötillgång i norr, då stora flockar gråsiskor drar söderut och kan samlas i mycket stora antal.

Var ser jag gråsiska? I björk- och alskog, särskilt som vinterflockar vid alkottar under oktober till april.

Se gråsiska nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du gråsiska?

Du kan se gråsiska på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa gråsiska både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.