Gråsiskan (Acanthis flammea) är en liten, brunstreckad fink med röd panna och svart haka. Den uppträder ofta i livaktiga flockar och kan vissa vintrar dyka upp i mycket stora antal när tillgången på föda i norr sviktar.
Gråsiskan är en liten fink med röd panna och rosa-beige kropp. Häckar i björkskog och fjällbjörkskog. Ca 100 000–500 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Gråsiskan (Acanthis flammea) är en liten, brunstreckad fink med röd panna och svart haka. Den uppträder ofta i livaktiga flockar och kan vissa vintrar dyka upp i mycket stora antal när tillgången på föda i norr sviktar.
Enligt svenska Wikipedia mäter gråsiskan 11,5–14 cm, spänner 20–25 cm mellan vingspetsarna och väger cirka 14 gram. Dräkten är gråbrun och tätt streckad. Den röda pannfläcken, ibland kallad björkfläck, och den lilla svarta hakan är karakteristiska för båda könen. Hanen har i häckningsdräkt dessutom ett rosafärgat anstrymt bröst. Snösiskan är numera underarten exilipes och brunsiskan underarten cabaret, så båda räknas som former av gråsiska (SLU Artdatabanken 2025).
Gråsiskan hörs ofta innan den syns. Flockarna ger ofta ifrån sig ett torrt, metalliskt "tjett-tjett-tjett" i flykten, och sången är ett kvittrande, surrande kvitter. Ljudbilden från en stor flock i björktopparna är livlig.
Gråsiskan är vanligast i fjällbjörkskogen i norra Norrland, men förekommer rikligt även i blandskog och barrskog söderut till Hälsingland och norra Värmland. I södra Sverige häckar brunsiskan längs västkusten och i Skåne, och lokalt även längs Östersjökusten. Snösiskan häckar sällsynt på fjällhed och i fjällbjörkskog från Lycksele lappmark till Torne lappmark. Beståndet av den nordliga gråsiskan uppskattades till omkring 358 000 par 2018, och det av brunsiskan till omkring 12 000 par. Antalet har minskat med 17 procent på tjugo år men ökat med 24 procent de senaste tio åren för den nordliga formen, medan brunsiskan har ökat kraftigt (Sveriges fåglar 2022). Arten är livskraftig (LC) i Rödlista 2025 (SLU Artdatabanken 2025). Delar av beståndet flyttar söderut om vintern, ibland i stort antal, och enstaka fåglar når så långt som Tyskland och Frankrike.
Gråsiskan bygger sitt bo ganska nära marken, och det är honan som sköter bygget. Arten häckar ofta i löst sammanhållna kolonier. Honan lägger vanligen fyra till sex blåaktiga ägg med rödbruna fläckar och ruvar ensam i ungefär 10–12 dagar, medan hanen matar henne. Ungarna är flygfärdiga omkring 12–13 dagar efter kläckningen (svenska Wikipedia).
Gråsiskan lever framför allt av björkfrön på vintern, kompletterat med ogräsfrön och insekter. Ungarna matas troligen med insekter. Utanför häckningstiden ses gråsiskor i flockar, där de ofta hänger akrobatiskt i björktopparna för att komma åt fröna.
Gråsiskan bygger ett eget, fritt skålbo i ett träd eller en buske och hackar inte ut någon hålighet.
Gråsiskan är en flockfågel utanför häckningstiden, och delar av beståndet flyttar söderut om vintern, ibland i stort antal.
Snösiskan är ljusare och mindre tätt streckad och räknas numera som en underart av gråsiska, vilket gör gränsdragningen svår. Hämplingen är något större och har grått huvud utan svart haka; hanen har i häckningsdräkt röd panna och rött bröst. Gråsiskans lilla storlek, tätt streckade dräkt och svarta hakfläck skiljer den från hämplingen.
Kommer gråsiska till fågelbord? Ja, den kan besöka fågelbord och tar då små frön, vissa vintrar i stora flockar.
Vad är ett invasionsår? Ett år då ovanligt många gråsiskor syns i södra Sverige. Delar av beståndet flyttar söderut om vintern, ibland i stort antal.
Var ser jag gråsiska? I fjällbjörkskog i norr under häckningstiden, och som vinterflockar i björkar längre söderut.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Källor:
Du kan se gråsiska på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa gråsiska både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.
Trädgårdens fåglar kommer närmast vid fågelbordet. En fågelmatare och en rätt uppsatt holk ökar chansen att se dem på nära håll — och en enkel kikare räcker långt.