Häckar i björk- och alskog; tundravide (häckning). Snösiskan (Acanthis hornemanni) är gråsiskans ljusare arktiska släkting — nästan vit övergump, ljusare…
Slug: `/art/snosiska` · Kategori: Finkar
Slug: /art/snosiska · Kategori: Finkar
Snösiskan (Acanthis hornemanni) är gråsiskans ljusare, arktiska släkting — en liten fink med en nästan vit övergump och en överlag blekare, fluffigare framtoning. Den ses i Sverige främst som en sällsynt vintergäst, ofta i sällskap med gråsiskor.
Snösiskan tillhör familjen finkar och hör nära samman med gråsiskan. Den häckar cirkumpolärt i arktiskt och subarktiskt klimat. Gränsdragningen mellan snösiska och gråsiska är omdiskuterad: sentida studier indikerar att de utgör ett enda artkomplex, och BirdLife Sverige behandlar numera snösiskan som en del av gråsiskan. Beståndet är livskraftigt (LC).
Snösiskan mäter 12–14 cm med ett vingspann på 21–26 cm och väger 12–20 gram. Den påminner mycket om gråsiskan men är genomgående ljusare: övergumpen är nästan vit och saknar tydlig streckning, undersidan är fluffigt vit med sparsam streckning på flankerna, och huvudet verkar något rundare. Liksom gråsiskan har den en röd pannfläck och en liten svart haka. Skillnaderna är subtila och fåglarna kan vara mycket svåra att skilja i fält.
Lätet är som gråsiskans — ett torrt, ramsande "tjett-tjett-tjett" som ofta hörs från flygande flockar, samt en surrande, drillande sång.
Snösiskan uppträder i Sverige främst som vintergäst norrifrån, oftast i mindre antal och med oregelbundna invasioner vissa vintrar. Den ses då i björk- och alskog, gärna tillsammans med gråsiskor. Häckning i de svenska fjällen är osäker och i så fall mycket fåtalig. Invasionsvintrar sträcker sig från oktober till april.
Snösiskan häckar i arktisk videterräng och fjällbjörkskog längst i norr. Eventuell häckning i Sverige sker i fjällen i Lappland och är fåtalig och svårbedömd, bland annat på grund av artens oklara avgränsning mot gråsiskan. Boet byggs lågt i en buske eller ett litet träd och fodras väl med fjädrar och växtdun som skydd mot kylan. Kullen omfattar vanligen 4–6 ägg.
Födan domineras av små frön, framför allt björkfrön och alfrön, som fåglarna plockar i trädtopparna eller från marken. Även frön från örter och gräs tas, och under häckningstiden kompletteras kosten med insekter, som är viktig proteinrik föda åt ungarna. Snösiskan födosöker ofta i rörliga flockar tillsammans med gråsiskor.
Snösiskan ses lättast under invasionsvintrar från oktober till april, då den uppträder i björk- och alskog, ofta tillsammans med gråsiskor. Den är mest talrik i norra Sverige men kan nå längre söderut vissa år.
Vad är skillnaden mellan snösiska och gråsiska? Snösiskan är ljusare med en nästan vit övergump, mindre streckad undersida och fluffigare profil. Skillnaderna är subtila och fåglarna är ofta svåra att skilja.
Är snösiska och gråsiska samma art? Sentida studier och BirdLife Sverige behandlar numera snösiskan som en del av gråsiskan. Artstatusen är omdiskuterad.
Var ser jag snösiska? I gråsiskeflockar i björk- och alskog under invasionsvintrar, främst i norra Sverige.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se snösiska på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om snösiska — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.