Domherre (Pyrrhula pyrrhula)

Q: Hur låter en domherre?

Ett mjukt, nedåtgående "dü" eller "phyü" — vemodigt och lättigenkänt. Mycket diskret sång. Lyssna på xeno-canto.

Q: Hur skiljer man domherre från tallbit?

Tallbiten är dubbelt så stor (20 cm mot 14 cm), har två vita vingband, saknar svart hjälm och hanens färg är rosenröd (mjukare) — inte eldröd.

Domherren är en skogslevande fink med klarröd undersida hos hanen. Häckar i barr- och blandskog och trädgårdar. Ca 200 000–400 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/domherre` · Kategori: Finkar

Egenskap Värde ------ Längd 14–17 cm Vingspann 22–26 cm Vikt 21–38 g Häckande par i Sverige 150 000–400 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod Maj–juli Bästa tid att se Oktober–mars

Snabba fakta om domherre

Kategori: Finkar
Latinskt namn: Pyrrhula pyrrhula
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.

Slug: /art/domherre · Kategori: Finkar

Domherren (Pyrrhula pyrrhula) är en av Sveriges mest eftertraktade vinterfåglar — hanens eldröda bröst, svarta hjässa och grå rygg är omöjlig att missta, och artens mjuka, melankoliska vissling hörs i trädgårdar och skogsbryn hela vintern. Sverige har 150 000–400 000 häckande par enligt SLU Artdatabanken. Ses bäst vintertid, då nordiska fåglar vandrar söderut till bärbärande trädgårdar.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	14–17 cm
Vingspann	22–26 cm
Vikt	21–38 g
Häckande par i Sverige	150 000–400 000
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Häckningsperiod	Maj–juli
Bästa tid att se	Oktober–mars

Hur känner jag igen Domherre?

Domherren är kraftigt byggd med rund kropp, kort kraftig näbb och tydlig vit övergump synlig på långt håll i flykt.

Hane

Undersida: lysande karminrött–orange-rött bröst och buk.
Huvud: svart "hjälm" (hjässa, panna, kinder) med blåsvart glans.
Rygg: blågrå.
Vingar: svartblå med tydligt vitt vingband.
Övergump: ren vit — syns på långt håll i flykt.
Näbb: kort, kraftig, helsvart.

Hona

Honan har exakt samma mönster som hanen — svart hjälm, vitt vingband, vit övergump — men bröstet är vinrött–rosa-beige istället för rött. Ryggen gulbrunare. Det vita mönstret är det säkraste igenkänningstecknet.

Ungfågel

Saknar svart hjälm (brunt huvud), mattare färger. Vingband och vit övergump finns redan. Unga hanar börjar visa rödtoner mot hösten.

Hur låter Domherre?

Lockläte: ett mjukt, nedåtgående "dü" eller "phyü" — vemodigt och lättidentifierat. Hörs när paret håller kontakt.
Alarm: högre "eek" vid oro.
Sången: låg, gurglade sång med mjuka komplexa fraser — hörs sällan, mest under häckningstid.

Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalens taxonsida.

Var finns Domherre i Sverige?

Domherren häckar i hela Sverige från Skåne till Lappland, tätast i mellersta och norra delarna. Vintertid förstärks populationen av nordiska fåglar (nominatrasen P. p. pyrrhula) som rör sig söderut och kan bilda lokala ansamlingar på 20–50 individer i bärrika trädgårdar.

Globalt förekommer domherren från Irland och Skandinavien till Japan. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.

Var lever Domherre?

Häckmiljö: tät gran- och blandskog, skogsbryn med bärbärande buskar, ungskog.

Vintermiljö: trädgårdar och parker med rönnbär, nypon, hagtorn, äppleträd med kvarsittande frukt.

Hur häckar Domherre?

Häckningstid: maj–juli, 1–2 kullar per säsong.

Bo: plattformat i granbuske eller häck 1–3 m högt. Kvistar och lavar.
Ägg: 4–5 blågröna med violetta fläckar. Ruvning 12–14 dagar av honan.
Ungar: matas med frön lagrade i strupposen. Flygga efter 16–17 dagar.

Vad äter Domherre?

Specialiserad på frön och knoppar:

Vår: knoppar av fruktträd (päron, körsbär, äpple), ask, björk — kan orsaka skada i fruktodlingar.
Höst och vinter: rönnbär, nypon, hagtorn, äpple, björkfrön.

Domherren äter frökärnan och kastar skalet — faller som röda fjäll under rönnträdet.

Förväxlingsarter

Art	Skillnad
Tallbit	Dubbelt så stor (20–22 cm), två vita vingband, ingen svart hjälm, rosenröd (ej eldröd) hane.
Rosenfink	Hane rosenröd-karmin men ingen svart hjälm, sommargäst (maj–sept).

Domherrens kombination av svart hjälm + vit övergump + rött bröst (hane) eller vinrött (hona) är unik i Sverige.

Vanliga frågor

Hur ser en domherre-hona ut? Identiskt mönster som hanen — svart hjälm, vitt vingband, vit övergump — men bröstet är vinrött-beige-rosa istället för eldröt. Ryggen gulbrun istället för grå. Det vita mönstret är det säkraste tecknet.

Hur låter en domherre? Ett mjukt, nedåtgående "dü" eller "phyü" — vemodigt och lättigenkänt. Mycket diskret sång. Lyssna på xeno-canto.

Varför ser man domherre mest på vintern? Nordiska domherrar rör sig söderut när frön tryter. Dessutom är arten sommartid mer diskret i tät skog; vintertid söker den bärbärande trädgårdar och är lättare att se.

Hur skiljer man domherre från tallbit? Tallbiten är dubbelt så stor (20 cm mot 14 cm), har två vita vingband, saknar svart hjälm och hanens färg är rosenröd (mjukare) — inte eldröd.

Vad lockar domherre till trädgården? Rönnbär, nypon och äpplehalvor fungerar bäst. En buske av hagtorn, rönn eller nyponros lockar bättre än fågelbord.

Skadar domherren fruktträd? Ja — på tidig vår äter den blomknoppar på päron, körsbär och äpple. Skadan är sällan allvarlig i en normal trädgård men kan märkas i kommersiell odling.

Är domherren stannfågel? Delvis. Inhemska häckfåglar är stannfåglar. Den stora nominatrasen gör sydgående rörelser och kan dyka upp i stora flockar i södra Sverige vid hård vinter i norr.

Se domherre nära dig

Aktuella domherre-observationer på fagelkartan.se →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du domherre?

Du kan se domherre på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om domherre — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.