Domherre — vinterns röda gäst

Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 8 min läsning

Domherre — vinterns röda gäst

Domherren lyser röd på vinterns fågelbord. Lär dig varför hanen är röd, vad den äter, hur du skiljer hona och unge och vart den tar vägen om sommaren.

Att domherren känns som en ren vintergäst beror inte på att den flyttar bort på sommaren: den är en bofast art som finns kvar i landet året runt (SLU Artdatabanken 2025). Däremot drar den sig då in i skogen för att häcka, lever tystlåtet och syns sällan. Här går vi igenom hur du känner igen alla dräkter, vad domherren äter, varför den verkar försvinna under sommarhalvåret och var arten häckar.

Domherren (Pyrrhula pyrrhula) är en fågel som många förknippar med svensk vinter: den runda, knubbiga finken med klarröd undersida som dyker upp vid fågelbordet när snön ligger. Hanens röda färg beror på karotenoider, pigment som fågeln får i sig via födan. Honan delar samma form och svarta hjässa men är diskret gråbeige i stället för röd.

Att domherren känns som en ren vintergäst beror inte på att den flyttar bort på sommaren: den är en bofast art som finns kvar i landet året runt (SLU Artdatabanken 2025). Däremot drar den sig då in i skogen för att häcka, lever tystlåtet och syns sällan. Här går vi igenom hur du känner igen alla dräkter, vad domherren äter, varför den verkar försvinna under sommarhalvåret och var arten häckar.

Utseende och kännetecken

Domherren är en kompakt, storhövdad fink som väger omkring 22 gram (vuxna fåglar 20–26 gram i brittiska data, BTO). Den korta, tjocka, svarta näbben och den rundade kroppsformen ger ett tungt, satt intryck.

Gemensamt för båda könen och alla åldrar är den svarta hjässan som en liten huva, den svarta näbben, de svarta vingarna med ett vitt vingband och den vita övergumpen, som blixtrar till när fågeln flyger iväg. Stjärten är svart.

Hanen har klarröda kinder och bröst, grå rygg, svart hjässa och svart stjärt (RSPB). Honan har samma teckning men det röda är ersatt av en gråbeige ton, och ryggen är gråbrun snarare än grå. Ungfågeln känns igen på att den saknar den svarta hjässan, med ett brungrått huvud, men den har redan det vita vingbandet och den vita övergumpen.

Varför är hanen röd?

Hanens röda färg skapas inte av fågeln själv utan av karotenoidpigment som den får i sig via maten och som byggs in i fjädrarna. Honan saknar den röda färgen och är i stället gråbeige.

Vad äter domherren?

Domherren är i huvudsak växtätare. RSPB beskriver att den på våren äter mycket knoppar från olika träd, och att den förr betraktades som skadegörare i fruktodlingar. I en vanlig trädgård brukar skadan vara liten.

Vid fågelbordet kommer domherren gärna till solrosfrön. Den äter lugnt och metodiskt, ofta i par eller liten familjegrupp.

Varför "försvinner" domherren på sommaren?

En vanlig missuppfattning är att domherren flyttar söderut för sommaren. Den stämmer inte. Domherren är bofast i Sverige (SLU Artdatabanken 2025), och BTO beskriver arten i Storbritannien som en ganska stationär art.

Att den ändå sällan syns på sommaren beror på beteendet. Under häckningen drar sig domherrarna in i skogen: Artdatabanken beskriver att arten häckar i grandominerad barr- och blandskog (Artdatabanken 2025). Där lever de tillbakadraget och undviker öppna ytor och bebyggelse. Lätet, ett mjukt visslande och sorgset ljud (RSPB), hörs sällan på avstånd. RSPB beskriver också domherren som skygg och lättskrämd, en fågel som ofta undviker uppmärksamhet. Därför är det inte ovanligt att den vita övergumpen, som blixtrar till i flykten, är det första tecknet på att fåglarna finns i närheten, och att man bäst letar i kanten av skogen eller i fruktodlingar och längs häckar.

När hösten kommer söker sig domherrarna åter ut mot öppnare marker, trädgårdar och fågelbord. Då blir de plötsligt synliga igen, och intrycket av en "vintergäst som kommit tillbaka" uppstår.

Häckning

Domherren häckar i grandominerad barr- och blandskog (Artdatabanken 2025). Enligt brittiska data (BTO) är kullen typiskt 4–5 ägg, och honan ruvar i typiskt 14–16 dagar. Ungarna lämnar boet efter typiskt 15–16,5 dagar. Domherren har där oftast två kullar per säsong, och tre i undantagsfall (BTO). Svenska siffror har vi inte funnit, så uppgifterna kan skilja sig något hos oss.

Större delen av landet bebos av arten, där de högsta tätheterna återfinns i skogslandet i norra Sverige (Artdatabanken 2025). Den är svår att få syn på under sommarhalvåret. Domherren räknas som livskraftig (LC) i Rödlista 2025 och är inte rödlistad. Enligt Artdatabanken är populationen ökande, och Sveriges fåglar 2022 anger omkring 582 000 häckande par (beräknat för 2018).

Över de senaste 20 åren (2002–2021) ökade antalet domherrar på standardrutterna med 23 procent, och ökningen är statistiskt säkerställd. Under de senaste tio åren (2012–2021) är trenden stabil, med en förändring på minus 11 procent som inte går att skilja från slumpen (Wirdheim 2022). Fåglarna är alltså inte på tillbakagång, även om de blir mindre synliga när de lämnar trädgårdarna för skogen.

Efter häckningen kan man se familjegrupper där de brungrå, hjässlösa ungfåglarna håller ihop med föräldrarna. En domherre ses ofta i par eller liten flock.

Läte

Domherrens röst är diskret och passar artens tillbakadragna sätt. RSPB beskriver ett pipande, visslande och sorgset läte, ofta återgivet som "pjy" eller "djyy", som är det enklaste sättet att upptäcka att fåglarna finns i närheten. Par och familjegrupper håller kontakt med varandra genom att upprepa lätet medan de rör sig genom buskagen.

Domherren bland vinterns fåglar

Tillsammans med talgoxe, blåmes, grönfink och pilfink hör domherren till de arter som präglar vinterns fågelbord. Den föredrar lugna trädgårdar med träd och buskar omkring sig och håller sig gärna en bit från trängseln. Sätter du upp en matare med solrosfrön i utkanten av en bärbuskerik trädgård kan chansen att domherren stannar öka.

Praktiska tips för att locka fler arter till vintermatningen finns i guiden om att mata fåglar på vintern, och domherren ingår också i översikten över Sveriges vanligaste trädgårdsfåglar. Vill du se var arten rapporteras finns observationer samlade i registret över svenska finkar, och den fullständiga artbeskrivningen med läte, utseende och utbredning hittar du i Fågelkartans artguide för domherre.

FAQ

Varför är domherrehanen röd men inte honan? Hanens röda färg beror på karotenoidpigment som fågeln får i sig via födan och som byggs in i fjädrarna. Honan är i stället gråbeige.

Flyttar domherren på sommaren? Nej, domherren är bofast i Sverige och finns kvar året runt. Den verkar försvinna eftersom den under häckningstiden drar sig in i skogen och lever tyst och tillbakadraget.

Vad äter domherren? Domherren är i huvudsak växtätare. På våren äter den mycket knoppar (RSPB), och vid fågelbordet kommer den gärna till solrosfrön.

Hur skiljer man hona och unge domherre? Honan har samma teckning som hanen men gråbeige i stället för röd undersida, och hon har den svarta hjässan. Ungfågeln saknar den svarta hjässan, med ett brungrått huvud, men har redan vitt vingband och vit övergump.

Är domherren vanlig i Sverige? Ja, domherren förekommer i större delen av landet och är livskraftig (LC) i Rödlista 2025. Att den upplevs som ovanlig beror på att den är svår att se under sommarhalvåret.

Källor

Mer från bloggen (Artguide)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.