Fågelkartan · publicerad 2026-05-15 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning
Artsida: Vaktel
Vaktel i Sverige: lär dig känna igen det karakteristiska kvick-me-kvick-lätet, var vaktel häckar i slättbygderna, och varför den inte längre är rödlistad.
Det gör vaktel till en utmanarart på sitt eget sätt: en fågel man skådar mer med öronen än med ögonen.
Vaktel i Sverige är en av de mest frustrerande fåglarna att uppleva, inte för att den är tyst, utan för att du hör den tydligt i gryningens kornåkrar men med all sannolikhet aldrig ser den. Det karakteristiska "kvick-me-kvick"-lätet bär långt över de öppna slättlandskapen. Ändå håller sig vaktelhannen dold i spannmålsåkerns tätaste delar.
Det gör vaktel till en utmanarart på sitt eget sätt: en fågel man skådar mer med öronen än med ögonen.
Vaktel, Coturnix coturnix, är en mycket liten hönsfågel i familjen fasanfåglar (Phasianidae), bara 16–17 cm lång. Fjäderdräkten går i beigebrunt med mörkare brun teckning, och både ovansidan och flankerna har tunna, ljusa längsgående streck. Tuppen känns igen på sin svarta strupe. Vakteln liknar en liten fasan- eller rapphönskyckling, men i flykten ser den oväntat långvingad ut, något som hänger ihop med att den är flyttfågel (SLU Artdatabanken 2025).
Vakteln är svår att få syn på och uppmärksammas vanligtvis bara på spelet. Den springer hellre än flyger, vilket gör den ännu svårare att se.
Vaktelns spelläte är en trestavig, rytmisk och snärtigt visslande fras som kan höras på mycket långa avstånd. Artdatabanken återger den som "bytt byll-ytt", och den upprepas raskt, ungefär en gång per sekund, 3–8 gånger i rad. Spelet hörs mest under dygnets mörka timmar (SLU Artdatabanken 2025).
Det är bara en minoritet av de spelande hanarna som häckar. Av de tuppar som spelar i Sverige antas 20–30 procent häcka (SLU Artdatabanken 2025), så en sjungande hane är ingen garanti för ett bo i närheten.
Vaktel förekommer främst på Öland, på de stora slättbygderna i södra och mellersta Sverige samt lokalt längs Norrlandskusten upp till Västerbotten. Beståndet varierar betydligt mellan åren. Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till 2 800 (1 520–4 000), och populationen bedöms vara ökande (SLU Artdatabanken 2025). Sveriges fåglar 2022 anger 1 000 par för 2018, utan någon statistiskt säkerställd förändring över de senaste 20 åren (Wirdheim 2022). Antalet spelande tuppar ökade enligt Artdatabanken från drygt 200 till som mest cirka 1 800 under perioden 1990–2008. Eftersom bara 20–30 procent av dem antas häcka gissar Artdatabanken att den effektiva populationen just nu ligger på 200–300 par. För hela Europa, inklusive Turkiet, anges beståndet till minst 2,8 miljoner par (SLU Artdatabanken 2025).
Under de senaste 25 åren har vakteln förekommit varje år i nästan alla landskap i södra och mellersta Sverige samt regelbundet längs Norrlandskusten. Flest fynd görs som regel i Uppland, som stod för drygt 15 procent av fynden 1990–1999. Spelande vaktlar hörs regelbundet även i mindre jordbruksområden i skogs- och mellanbygder (SLU Artdatabanken 2025).
Under 1700-talet och början av 1800-talet var vakteln fåtalig i Sverige. Från 1840-talet ökade den, och ökningen har kopplats till att vallodlingen blev vanligare och gav fler goda häckningsmiljöer. Under perioden 1860–1890 var arten ganska allmän i slättbygderna i södra och mellersta Sverige. På 1890-talet kom en kraftig tillbakagång, som märktes i hela Europa. Därefter hände inte mycket förrän på 1980-talet, då antalet fynd började öka igen. Även i övriga länder runt Östersjön har vakteln ökat tydligt under de senaste decennierna (SLU Artdatabanken 2025).
Den ursprungliga miljön var lågörtängar och grässtäpp. Numera finns vakteln i kulturskapade öppna miljöer, alltså åkrar och slåtterängar med högt fältskikt på torr till frisk mark, och i Sverige helst i småkulliga slättbygder (SLU Artdatabanken 2025).
Boet är en enkel grop i marken, uppkrafsad av honan och ofta placerad i säds- eller klöverfält. Honan lägger 6–12 ägg per kull, ibland fler, och ruvar ensam i 17–21 dygn. Ungarna är borymmare, alltså de lämnar boet direkt, och blir flygga efter cirka 19 dagar. Vakteln tillhör liksom rapphönan och fasanen fasanfåglarna, men häckar till skillnad från de flesta tättingar direkt på marken (SLU Artdatabanken 2025).
I Sverige hittas de flesta bon i juli, men påfallande många så sent som i augusti. På grund av mekaniserat jordbruk samt förändrade skördetider förstörs äggkullar, vilket leder till att hönor som trycker hårt på boet skadas eller dödas (SLU Artdatabanken 2025).
Tyska undersökningar tyder på att hönan lämnar området direkt efter att ungarna blivit flygga och efter ett sådant mellansträck kan göra ett nytt häckningsförsök. Det uppges också att årsungar kan fortplanta sig samma sommar som de kläcks, och i fångenskap börjar vaktlar värpa vid 40–50 dagars ålder. Hur vanligt detta är i Sverige vet man inte (SLU Artdatabanken 2025).
Vaktel var tidigare bedömd som Nära hotad (NT), men i Rödlista 2025 har den ändrats till Livskraftig (LC). Beståndet varierar kraftigt mellan åren, men under den senaste tioårsperioden har antalet med gott mått överskridit gränsen för rödlistning (SLU Artdatabanken 2025).
Artdatabanken pekar på flera hot:
Intensivt jordbruk: Ändrade skördetider och mekaniserat jordbruk gör det svårt för vakteln att lyckas med sina häckningar. Utarmningen av insektsfauna och örtflora i åkermarken, bland annat till följd av kemisk ogräsbekämpning, minskar dessutom möjligheterna att lyckas.
Övervintring: Vakteln flyttar från slutet av augusti till oktober, främst till ett smalt bälte söder om Sahara (Sahel), men i ökande grad även till nordvästra Afrika.
Jakt: Fångsten av flyttande vaktlar i Medelhavsområdet ingår fortfarande i hotbilden. Det antas att det var massfångst i Sydeuropa och Nordafrika samt införandet av slåttermaskinen som orsakade den kraftiga minskningen i slutet av 1800-talet. Som exempel nämner Artdatabanken att drygt 3 miljoner vaktlar exporterades från Egypten 1920, medan fångsten uppskattas ha varit ungefär dubbelt så stor (SLU Artdatabanken 2025).
Utsläppta burfåglar: Buruppfödda vaktlar, oftast japansk vaktel, släpps eller rymmer, mest vid träning av jakthundar, men hur ofta det sker i Sverige är okänt. De allra flesta spelande vaktlar hos oss är ändå av naturligt ursprung. I Frankrike är utsläpp av japansk vaktel ett problem eftersom den korsar sig med den europeiska vakteln, och Artdatabanken menar att det kan vara ett större problem än man vet, även i Sverige (SLU Artdatabanken 2025).
När: Vaktlar är sommargäster i Sverige. De första anländer redan i början av maj, men majoriteten kommer först i början av juni. Vissa år kommer en andra flyttningsvåg i juli, och tupparna kan spela långt in i augusti (SLU Artdatabanken 2025). Besök gärna lokaler i juni och juli.
Tid på dygnet: Spelet hörs mest under dygnets mörka timmar, så sök i gryning och skymning.
Metod: Parkera bilen längs en åkerren. Stäng av motorn och vänta tyst i 5–15 minuter. Försök aldrig pressa upp en vaktel ur spannmålet, för det stressar fågeln och misslyckas nästan alltid.
Utrustning: Kikare är tillräckligt vid de sällsynta tillfällen man faktiskt ser fågeln. Det viktigaste verktyget är örat.
Under häckningen och ungarnas uppväxt är insekter vaktelns huvudsakliga föda. Under andra årstider är ogräsfrön av betydelse (SLU Artdatabanken 2025).
Det gör åkermarkens insektsliv viktigt för arten. Artdatabanken beskriver hur utarmning av insektsfauna och örtflora, bland annat genom kemisk ogräsbekämpning, minskar vaktelns möjligheter att lyckas med påbörjade häckningar.
Vakteln påminner om en liten fasan- eller rapphönskyckling, men ser oväntat långvingad ut när den flyger (SLU Artdatabanken 2025). Fler fåglar i det öppna landskapet hittar du under vadarfåglar.
Vaktel är sällsynt och varierar mellan åren, så det finns ingen lokal som alltid fungerar. Utgå från de landskap där arten förekommer enligt Artdatabanken:
Kan man se vaktel i Sverige? Sällan. Vakteln är svår att få syn på och uppmärksammas vanligtvis bara på spelet.
Vaktel i trädgård, är det möjligt? Osannolikt. Vaktel är en slättlandsart som uppträder i åkrar och ängar med högt fältskikt.
Hur vet man om vaktel häckar på min lokala åker? En sjungande hane är inget säkert tecken på häckning, eftersom bara 20–30 procent av de spelande tupparna antas häcka. Det är ovanligt med konstaterade häckningar, och i praktiken är det endast jordbrukare som kan stöta på kullar vid skörd.
Hur många vaktlar finns det i Sverige? Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till 2 800 (1 520–4 000), och Sveriges fåglar 2022 anger 1 000 par för 2018. Beståndet varierar kraftigt mellan åren.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.