Finkarna är fågelskådarens favoriter vid matningen — och vissa höstar anländer invasioner från norr med bergfinkar och grönsiskor i stora antal.
Häckande finkar
Drygt ett dussin finkarter häckar regelbundet i Sverige. Från den allestädes närvarande bofinken till den minskande rosenfinken spänner gruppen över vitt skilda habitat — från barrskog till öppen jordbruksmark.
Sveriges näst vanligaste häckfågel efter lövsångaren, med uppskattningsvis 8,4 miljoner par. Hanen har rosarött bröst, blågrå hjässa och vita vingband. Sjunger ett kraftfullt accelererande triller som slutar med ett distinkt knäpp. Finns i alla typer av skogar och trädgårdar.
Kraftig fink med tjock näbb anpassad för hårda frön. Hanen olivgul med gula kanter på vingar och stjärt. Sjunger ofta i cirkelflygning — ett visslande triller blandat med nasalt "djii". Vanlig i trädgårdar och parker med täta buskar.
En av Sveriges vackraste finkar — rött, vitt och svart ansikte, gula vingband. Specialist på kardfrön och nystfrön och ses ofta i flockar vid ogräsrika stigar och vägkanter. Livskraftig (LC) i Rödlista 2025 och kraftigt ökande.
Liten och spenslig med gul-grön dräkt och gula vingstrimmor. Häckar i barrskog men ses ofta i stora, livliga flockar i alskogar och björkdungar utanför häckningstid. En av de vanligaste invasionsarterna vid fågelmatningar.
Sommarfågel som häckar i sydöst och längs Norrlandskusten. Hanen praktfull karmosinröd på huvud, bröst och övergump — honan diskret brun med strimmor. Sjunger ett flöjtigt och melodiskt "glädjefull är du" som är lätt att lägga på minnet.
Liten och hotad fältsparv (ingen äkta fink) med olivgrått huvud och bröst hos hanen, gul strupe och orangebrun buk. Häckar i öppna, sandiga landskap med gles vegetation — hårt drabbad av modernt jordbruk. Rödlistad som akut hotad (CR) i Rödlista 2025.
Nära släkt med bofinken men mer färgstark — orange bröst och axlar, svart rygg hos hanen i vinterdräkt. Häckar i barr- och blandskog samt fjällbjörkskog från norra Värmland och Dalarna norrut, med uppskattningsvis 2,1 miljoner par. Ses under flyttningen ofta i stora flockar: hösten 2019 räknades 1,9 miljoner sträckande bo- och bergfinkar vid Falsterbo.
Finkflockarnas invasioner
Var tredje till femte år inträffar det som fågelskådare kallar en finkinvasion: stora antal individer strömmar söderut längs de skandinaviska fjällen och kuststräckorna. Drivkraften är brist på föda — när bokollonen eller björkfrukterna slår fel tvingas fåglarna söka föda i sydligare trakter.
Bland invasionsarterna märks bergfink och grönsiska. Hösten 2019 räknades 1,9 miljoner sträckande bo- och bergfinkar vid Falsterbo — ett skådespel som drar fågelskådare från hela Europa.
Invasionerna kan följas i realtid på Fågelkartan — filtrera på art och se var flockarna rapporteras längs sträckningslederna.
Finkar vid fågelmatningen
Rätt frön lockar rätt finkar. Varje art har sina preferenser:
- Bofink — föredrar hampafrön och vetekorn strödda på marken
- Grönfink — älskar solrosfrön, gärna i hängande matare
- Steglits — specialist på kardfrön (nystfrön) i tunnelmatare
- Grönsiska — gillar solroshjärtan och hampafröer
- Bergfink (invaderande) — söker bokolloner och hirs under mataren
Läs mer om hur du lockar fler fåglar i vår guide till fågelmatning.
Frågor och svar om finkar
Vilka finkar finns i Sverige?
I Sverige häckar drygt ett dussin finkarter regelbundet, bland dem bofink, grönfink, steglits, grönsiska, rosenfink, hämpling, domherre och bergfink (som också är vanlig vintergäst). Ortolansparv, snösparv och lappsparv räknas ibland hit men tillhör andra familjer (fältsparvar respektive sporrsparvar). Bofink är Sveriges näst vanligaste häckfågel efter lövsångaren, med uppskattningsvis 8,4 miljoner par.
Varför invaderar bergfinkar Sverige på hösten?
Bergfinkens invasioner styrs av tillgången på föda. När bokollonen eller björkfrukterna slår fel tvingas stora antal fåglar söka föda söderut. Under sådana år kan Falsterbo få stora flöden av sträckande bo- och bergfinkar.
Vilka frön lockar finkar till fågelmatningen?
Bofinken föredrar hampafrön och vetekorn. Grönfinken är förtjust i solrosfrön. Steglitsen är specialist på kardfrön (nystfrön). Grönsiskan gillar solrosfrön och hampafröer. Genom att erbjuda en blandning av dessa frön lockar du flest finkarter till matningen.
Är steglitsen hotad i Sverige?
Nej. Steglitsen klassas som livskraftig (LC) i Rödlista 2025, och beståndet har ökat mycket kraftigt under 2000-talet. Artens färggranna utseende gör den till en av de mest eftersökta arterna vid fågelmatningar.
Se också: Fågelmatning · Vinterfåglar · Bofink