Bofink (Fringilla coelebs)

Snabba fakta om bofink

• Kategori: Finkar
• Latinskt namn: Fringilla coelebs
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.

Fördjupa dig i bofink

• Läten och sång
• Häckning
• Bo och ägg
• Föda
• Vintervanor
• Hane och hona
• Flyttning

Slug: /art/bofink · Kategori: Finkar

Bofinken (Fringilla coelebs) är en av Sveriges talrikaste fågelarter (näst efter lövsångaren) med uppskattningsvis 5–10 miljoner häckande par — en fågel vars nedåtlöpande sångfras med avslutande flourish är ett av vårens mest igenkänningsbara ljud. Hanen är prålig i blågrå hjässa, orangeröda bröstsidor och ett karaktäristiskt vitt vingband, medan honan håller en diskretare brun-grågrön profil. Arten är delvis stannfågel; hannarna tenderar att stanna kvar i Sverige över vintern medan honorna och ungfåglarna i högre utsträckning flyttar söderut — ett beteende som gav arten sitt latinska artepitet coelebs ("ungkarl"). Läs mer på Artfakta – Bofink.

Snabbfakta

Hur känner jag igen Bofink?

Bofinken är en medelstor, välproportionerad fink med karaktäristiska vita vingband som syns tydligt i flykt. Hannen är en av de mest färggranna fåglarna i Sverige under häckningssäsongen.

• Hane: Blågrå hjässa och nacke, rödbrun-orangeröd rygg, vinröda bröstsidor och buk, grön övergump, svarta vingar med två tydliga vita vingband. Färgerna är intensivast i april–maj efter vårens ruggning.
• Hona: Grå-brungrön ovansida, beige undersida utan de röda tonerna; delar hanens vita vingband och gröna övergump — diagnostiska i flykt.
• Juvenil/Ungfågel: Lik honan men med mer utpräglad streckning; vita vingband synliga från start.
• Vinter: Hanen något blekare men fortfarande igenkännbar; samlas i blandade flockar med bergfinkar.

Hur låter Bofink?

• Sång: En accelererande, nedåtgående fras på ca 2–3 sekunder som avslutar med ett karakteristiskt flourish — fonetiskt ungefär "tjipp-tjipp-tjipp-tjuijuu-tjuijuu-vitt-tjuitt". Varje hane har en dialekt — sången varierar regionalt och inlärs av unga hanar från sina grannar.
• Lockläte: Det välkända "pink-pink" (eller "bink-bink") — hörs året runt och är ett av de vanligaste fågelljuden i Sverige.
• Alarm: Ett upprepat, strävt "huit" vid rovfågel i luften; skarpt "tink" vid markbaserat hot.

Lyssna på bofinksång på xeno-canto och se observationer på Artportalen.

Var finns Bofink i Sverige?

Bofinken häckar i hela Sverige från Skåne upp till trädgränsen i fjällen och är en av landets talrikaste fåglar (näst efter lövsångaren). Den förekommer i alla typer av skog och i kulturlandskapet; tätast är beståndet i löv- och blandskog i södra och mellersta Sverige. Under vintern minskar populationen något när honor och ungfåglar emigrerar, men det stannar ändå hundratusentals bofinkar i landet — ofta i sällskap med bergfinkar och grönfinkar vid fågelmatningsstationer.

Globalt: Häckar i hela Europa, i västra Asien och på Nordafrikas atlantkust; övervintringsutbredningen sträcker sig från Brittiska öarna via Medelhavsländerna till Maghreb.

Var lever Bofink?

• Löv- och blandskog: Kärnmiljön; häckar tätt i ek-, bok- och björkdominerade bestånd med tätt buskskikt.
• Barrskog: Häckar även i gran- och tallskog, om än i lägre densitet.
• Parker, trädgårdar och alléer: Anpassad till kulturbygden; vanlig i tätortsnära grönmiljöer.

Hur häckar Bofink?

Häckningstid: April–juli, vanligen 1–2 kullar per år.

• Bo: Ytterst välbyggt, skålformat bo av mossa, lavar och spindelnät, fodrerat med hår och fjädrar; maskeras med lavbitar på utsidan; placeras i trädklyka 1–10 m upp.
• Ägg: 4–5 ägg, blå-gröna med rödbruna fläckar; ruvningstid 11–13 dagar.
• Ungar: Båda föräldrarna matar ungarna med insekter; ungarna lämnar boet efter 11–18 dagar.

Vad äter Bofink?

• Frön: Höst och vinter konsumeras framför allt markfrön och spillsäd — bofinken plockar gärna frön från marken under fågelmatningsstationer.
• Insekter och spindlar: Under häckningssäsongen utgör insekter huvuddelen av dieten, och ungarna matas uteslutande med insektslarver och spindlar de första veckorna.
• Bär: Rönn och nypon tas opportunistiskt på hösten.

På hösten är bofinken starkt knuten till bokollon och plockar systematiskt frön på marken, ofta i stora flockar tillsammans med bergfink i bokskogarna.

Var bygger bofinken sitt bo?

Bofinken är en frihäckare som inte använder holk utan bygger ett av fågelvärldens mest välgjorda bon.

• Boplats: i en trädklyka, 1–10 meter upp i löv- eller barrträd.
• Bygge: honan bygger ett djupt, skålformat bo av mossa och fina strån, sammanhållet med spindelnät.
• Kamouflage: utsidan kläs med lavbitar och näverflagor så att boet smälter in mot grenen — en av artens mest karakteristiska egenskaper.

Bofinkens vintervanor

Bofinken är en partiell flyttfågel — en del stannar medan flertalet drar söderut.

• Vem stannar: främst hanar och fåglar i södra Sverige. Redan Linné noterade att vinterflockarna i Uppsala mest bestod av hanar, vilket gav arten dess latinska namn coelebs ("ungkarl").
• Föda: spillsäd och fallna frön på stubbåkrar och under fågelbord, gärna i blandflock.
• Tillskott: antalet övervintrare varierar mellan år beroende på tillgången på bokollon.

Bofinkens flytt

Sett till antal är bofinken en av Sveriges mest påtagliga sträckfåglar.

• Sträcktid: nordliga populationer flyttar till Väst- och Sydeuropa september–november och återvänder mars–april.
• Synligt sträck: längs kusterna kan man höstdagar räkna tiotusentals förbiflygande bofinkar.
• Variation: sydsvenska fåglar är ofta mer stationära och kan stanna vintern över.

Svenska ringmärkta bofinkar har återfunnits så långt bort som i Storbritannien, Frankrike och Spanien, vilket visar hur långa höstflyttningarna kan bli.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Hur låter bofinken och hur skiljer den sig från andra finkläten? Sången är nedåtlöpande och avslutas med ett distinkt "flourish" — olikt grönsiskans mer stigande, nasala kvitter eller grönfinkens utdragna "tjiiib". Locklätets "pink-pink" är helt unikt och ett av de säkraste igenkänningsljuden.

Sjunger bofinkar med dialekt? Ja — unga hanar lär sig sin sång av grannar under de första levnadsmånaderna. Olika regioner i Sverige har tydligt skilda sångdialekter, vilket dokumenterats i flera studier sedan 1950-talet.

**Varför heter den bofink på latin coelebs (ungkarl)?** Linné observerade att de flockar som övervintrade i Uppsala nästan uteslutande bestod av hanar. Han trodde att honorna och hannarna levde åtskilda om vintern — och därför döpte han arten till "ungkarlsfinken". I själva verket övervintrar honor och ungfåglar i Sydeuropa.

Hur många bofinkar finns det i Sverige? Ungefär 5–10 miljoner häckande par — vilket gör bofinken till en av Sveriges talrikaste fåglar, näst efter lövsångaren. Populationen har legat stabil under de senaste decennierna.

Kommer bofinken till fågelbordet? Ja, men den föredrar att plocka frön från marken under mataren snarare än från en bricka på hög höjd. Spillsäd, hirse och solrosfrön lockar den, särskilt från oktober till april.

Se bofink nära dig

Aktuella bofink-observationer på fagelkartan.se →

Källor

• SLU Artdatabanken — Bofink (Fringilla coelebs)
• SOF BirdLife Sverige
• Artportalen — observationsdata
• xeno-canto — läten
• Wikipedia (sv)

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du bofink?

Du kan se bofink på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten bofink följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.

Liknande arter i kategorin finkar

• Bändelkorsnäbb
• Bergfink
• Domherre
• Gråsiska
• Grönfink