Bofink och bergfink är nära släkt och delar samma grundform, men bergfinken är en ren vintergäst i Sverige och bär en tydlig orange färgton som bofinken saknar. Under höstflyttning och vid bokollonsår kan bergfinkar uppträda i miljontal. Den här guiden hjälper dig skilja dem åt.
| Kännetecken | Bofink (Fringilla coelebs) | Bergfink (Fringilla montifringilla) |
|---|---|---|
| Storlek | Circa 14-16 cm — en av de vanligaste finkarna, bekant storlek. | Circa 14-15 cm — praktiskt taget identisk storlek som bofinken. |
| Huvud och bröst (hane) | Blågrått huvud, vinröd till rosa undersida — inga orange toner alls. | Sommarhane: blanksvart huvud. Vinterhane: mörkbrun hjässa med svarta fjäderytter. Orange bröst och axlar. |
| Orange färg | INGEN orange i dräkten — rödbrun rygg, vinröd undersida, vit vingfläck. | Distinkt orange axelfläck och orange-rödbrun strupe och bröst — det omisskännliga fältkännetecknet. |
| Vingar | Vita vingband; gula partier längs vingkanten (primärpennor). | Orange-gula axelfläckar och vita vingband; vit övergump syns tydlig i flykt. |
| Näbb | Rosa-gul sparvnäbb, spetsig. | Kraftig, nästan triangulär näbb — gulvitfläckig på toppen vintertid. |
| Miljö | Lövskog och blandskog under häckning; fältbryn, betesmarker och trädgårdar under vintern. | Bokdungar och bokskogsbryn vintertid; hänger i bokollonen; häckar i fjällbjörkskog i norr. |
| Säsong | Helårsart och häckar i hela landet; en av Sveriges talrikaste fåglar. | Ren vintergäst okt-apr; häckar ej i Sverige (utom eventuellt fjällen). Kan uppträda i miljontal under bokollonsår. |
Orange är nyckeln: bergfinken har distinkt orange axlar och bröst som bofinken helt saknar. Ser du en fink med orangea axlar i en bokflock på hösten eller vintern — det är bergfink. Bofinkhanen är istället vinröd och blågrå utan orange ton. Bergfinkens vita övergump syns också tydligt i flykt.
Bergfinken häckar i björkbältet och den subarktiska skogen i norra Skandinavien och Sibirien. I Sverige ses den nästan uteslutande som vintergäst och genomflyttare, med ankomst i oktober och avfärd i april.
Bokträden producerar riklig fruktsättning (ollonår) med ojämna mellanrum. Under sådana år samlas enorma mängder bergfinkar — ibland uppemot en miljon fåglar på enstaka lokaler i södra Sverige — för att äta bokollon.
Honorna och unga hanar är mer mattfärgade med brunfläckig hjässa och svagare orange toner, men axelfläcken är ändå distinkt orange och tillräcklig för artbestämning mot bofink.
Ja, ofta. Blandade flockar av bofink och bergfink är vanliga på höst och vinter i skogsbryn och på fält. Storleken är identisk men orangefärgen hos bergfinken sticker ut direkt.