Steglitsen är en vacker fink med rött ansikte och gula vingband. Häckar i kulturlandskap, parker och trädgårdar. Ca 50 000–100 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/steglits` · Kategori: Finkar
Egenskap Värde ------ Längd 12–13 cm Vingspann 21–25 cm Vikt 14–19 g Häckande par i Sverige 50 000–100 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod Maj–juli (1–2 kullar) Ägg per kull 4–6
Slug: /art/steglits · Kategori: Finkar
Steglitsen (Carduelis carduelis) är Sveriges mest färgstarka fink — rött ansikte, svart-vitt huvud och breda gula vingband som lyser mot fjolårets tistlar och kardborrar på vintern. Med 50 000–100 000 häckande par i ökande trend förekommer den i hela Sverige upp till Norrland enligt SLU Artdatabanken. Ses bäst i flockar höst–vinter vid fröbärande ogräs.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 12–13 cm |
| Vingspann | 21–25 cm |
| Vikt | 14–19 g |
| Häckande par i Sverige | 50 000–100 000 |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | Maj–juli (1–2 kullar) |
| Ägg per kull | 4–6 |
Steglitsen är omedelbar igenkännbar med sin unika trefärgsteckning i rött-svart-vitt och de guldgula vingbanden.
Honan är närmast identisk med hanen men med något smalare rött ansiktsfält — könsbestämning kräver noga granskning på nära håll.
Ungfåglarna saknar det röda ansiktet (beigebrun huvud med fläckig teckning). Det gula vingbandet finns redan. Skiftar till adulttecknad efter höstruggning.
Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.
Steglitsen häckar i södra och mellersta Sverige upp till Norrland och förekommer i ökande antal. Tätast i kulturlandskap och odlingslandskap i Götaland och Svealand. Delvis kortdistansflyttare — en del övervintrar i Sverige, de flesta rör sig till Centraleuropa och Nordafrika.
Globalt häckar steglitsen från Kanarieöarna och Nordafrika till centralasien och Sibirien. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Häckningstid: maj–juli, normalt 1–2 kullar per säsong.
Steglitsen är specialist på fröna från kompositer (asteraceae):
Steglitsen klamrar sig gärna fast i fröståndare och hackar ut enskilda frön med precision.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Grönfink | Kraftigare, grön-gulgrön utan rött ansikte eller svart huvud. |
| Domherre | Röd kropp (hane), inte rött ansikte — svart hjässa, vit övergump. |
| Grönsiska | Gul-grön med gult vingband men inget rött ansikte. |
Steglitsens kombination av rött ansikte + gult vingband är unik bland svenska finkar.
Hur låter en steglits? Det tinlande "tikkelitt" i flykt — flytande och melodiskt, ofta hört från flockarna. Sången är ett blandat kvitter med gnälliga och melodiska inslag. Lyssna på xeno-canto.
Varför heter den steglits? Namnet härrör från det rytmiska flyktlätet "tikkelitt" som uppfattas som "steg-lits".
Hur lockar jag steglits till fågelbord? Niger-frön (nygerfrön) är det mest effektiva; kräver en specialfröbod med smala hål. Solrosfrön skalade fungerar också. Sätt upp fröboden högt och öppet — steglitsen undviker trånga miljöer.
Skiljer sig hanen från honan? Minimalt — honan har något smalare rött ansiktsfält än hanen. Könsbestämning kräver noga jämförelse på nära håll.
Var ser man steglitsflockar på vintern? Höst–vinter på åkerkanter och igenväxta tomter med kvarstående tistlar och kardborrar. Flockar på 10–50 individer är vanliga; rekord för Sverige är över 200 i en flock.
Är steglitsen stannfågel? Delvis. En del svenska steglitsar stannar, flertalet rör sig till Centraleuropa och Nordafrika. Vintertid förstärks svenska flockar av nordliga individer.
Hur många ägg lägger en steglits? 4–6 ägg per kull med normalt 2 kullar per säsong. Hög reproduktiv potential kompenserar för hög ungfågelsdödlighet.
Aktuella steglits-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se steglits på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten steglits följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.