Skata (Pica pica)

Skatan har svartvit fjäderdräkt och lång grön-skimmrig stjärt. Häckar i öppet landskap med träd. Ca 300 000–600 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/skata` · Kategori: Kråkfåglar

Snabba fakta om skata

Kategori: Kråkfåglar
Latinskt namn: Pica pica
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Skatan är ungefär 40–51 cm lång, varav den långa stjärten utgör omkring 20–30 cm, med ett vingspann på cirka 52–62 cm och en vikt på omkring 180–280 g.

Fördjupa dig i skata

Slug: /art/skata · Kategori: Kråkfåglar

Skatan (Pica pica) är en svartvit kråkfågel med en extremt lång stjärt och ett karakteristiskt skattrande läte. Den är vanlig i hela Sverige och starkt knuten till människan som en typisk kulturföljare. Arten tillhör familjen kråkfåglar och räknas till de mest intelligenta fåglarna.

Kännetecken

Skatan är ungefär 40–51 cm lång, varav den långa stjärten utgör omkring 20–30 cm, med ett vingspann på cirka 52–62 cm och en vikt på omkring 180–280 g. Fjäderdräkten är kontrastrikt svartvit: huvud, bröst och rygg är svarta, medan buken och axelfläckarna är vita. I bra ljus syns en vacker metallisk grön- och purpurglans på vingar och stjärt. Den mycket långa, kilformade stjärten gör skatan omöjlig att förväxla med någon annan svensk fågel. Flykten är karakteristisk med snabba, något fladdrande vingslag. Den långa stjärten fungerar som roder och balansorgan, och en skata som rör sig på marken vippar och höjer stjärten på ett karakteristiskt sätt.

Läte

Skatan har ett hårt, skrattande och skattrande läte som ofta återges som ett snabbt "tschak-tschak-tschak". Lätet hörs ofta när fågeln blir störd eller varnar för rovdjur, och en samling skator kan tillsammans ge ifrån sig ett ihållande larm. Arten har också ett mer dämpat, kvittrande sångläte.

Utbredning och förekomst i Sverige

Skatan förekommer i stort sett över hela Sverige utom på kalfjället och är en stannfågel som kan ses året runt. Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen 300 000–600 000 par, och arten klassas som livskraftig (LC). Den trivs i öppet landskap med inslag av träd och buskar och är mycket vanlig i städer, byar, parker och på gårdar, där den drar nytta av människans närvaro.

Häckning

Skatan bygger ett stort, karakteristiskt bo av kvistar, ofta försett med ett tak av grenar, högt uppe i en gran eller ett lövträd. Kullen omfattar vanligen 5–7 ägg. Skatorna är ofta trogna sitt revir och kan använda samma boträd, eller bygga nytt i närheten, under flera år i följd.

Föda

Skatan är allätare. Födan omfattar insekter, daggmask, frön, bär och frukt, men också ägg och ungar från andra fåglar samt avfall och kadaver. Den söker mycket av sin föda gående på marken. Skatan räknas till de mest intelligenta fåglarna och är en av få djurarter som visat sig kunna känna igen sig själv i en spegel. Den breda dieten och förmågan att utnyttja människans avfall är en viktig förklaring till att skatan trivs så väl i städer och tätorter.

Bästa tid och plats

Skatan ses lätt året runt i städer, trädgårdar, parker och i öppet jordbrukslandskap med träddungar. Den är orädd och uppträder ofta nära människor. Vintertid kan skator samlas i större ansamlingar på gemensamma övernattningsplatser, ofta i täta buskage eller granar.

Förväxlingsarter

Ingen annan svensk fågel har skatans mönster.

Vanliga frågor

Samlar skator glänsande saker? Myten är överdriven — studier visar att skator oftare undviker glänsande föremål än attraheras av dem.

Är skator skadliga? Skator kan ta ägg och ungar från småfåglar vid bord och bon, men de är också viktiga asätare och avlägsnar mycket avfall.

Är skator intelligenta? Ja — en av få fågelarter som känner igen sig själva i spegel, ett tecken på självmedvetenhet.

Se skata nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.

Senast uppdaterad: 2026-05-26.

Var hittar du skata?

Du kan se skata på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer skata via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.