Skata — utbredningskarta, läte & kännetecken

Skatan (Pica pica) är en svartvit kråkfågel med en extremt lång stjärt och ett karakteristiskt skattrande läte. Den är vanlig i hela Sverige och starkt knuten till människan som en typisk kulturföljare.

Skata känns igen på svartvit dräkt och lång, grönskimrande stjärt – ingen annan svensk fågel liknar den. Hör det skattrande lätet på Fågelkartan.

Egenskap Värde ------ Längd 40–51 cm Vingspann 52–62 cm Vikt 180–280 g Häckande par i Sverige 300 000–700 000 (uppskattning 2007) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juni Ägg per kull 5–7

Snabba fakta om skata

Kategori: Kråkfåglar
Latinskt namn: Pica pica
Engelskt namn: Eurasian Magpie
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Skatan är ungefär 40–51 cm lång, varav den långa stjärten utgör omkring 20–30 cm, med ett vingspann på cirka 52–62 cm och en vikt på omkring 180–280 g.

Fördjupa dig i skata

Slug: /art/skata · Kategori: Kråkfåglar

Skatan (Pica pica) är en svartvit kråkfågel med en extremt lång stjärt och ett karakteristiskt skattrande läte. Den är vanlig i hela Sverige och starkt knuten till människan som en typisk kulturföljare. Arten tillhör familjen kråkfåglar och räknas till de mest intelligenta fåglarna.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	40–51 cm
Vingspann	52–62 cm
Vikt	180–280 g
Häckande par i Sverige	300 000–700 000 (uppskattning 2007)
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Häckningsperiod	April–juni
Ägg per kull	5–7

Kännetecken

Skatan är ungefär 40–51 cm lång, varav den långa stjärten utgör omkring 20–30 cm, med ett vingspann på cirka 52–62 cm och en vikt på omkring 180–280 g. Fjäderdräkten är kontrastrikt svartvit: huvud, bröst och rygg är svarta, medan buken och axelfläckarna är vita. I bra ljus syns en vacker metallisk grön- och purpurglans på vingar och stjärt. Den mycket långa, kilformade stjärten gör skatan omöjlig att förväxla med någon annan svensk fågel. Flykten är karakteristisk med snabba, något fladdrande vingslag. Den långa stjärten fungerar som roder och balansorgan, och en skata som rör sig på marken vippar och höjer stjärten på ett karakteristiskt sätt.

Läte

Skatan har ett hårt, skrattande och skattrande läte som ofta återges som ett snabbt "tschak-tschak-tschak". Lätet hörs ofta när fågeln blir störd eller varnar för rovdjur, och en samling skator kan tillsammans ge ifrån sig ett ihållande larm. Arten har också ett mer dämpat, kvittrande sångläte. Det skarpa skattret är så karakteristiskt att det gett upphov till uttrycket "skattra", och det avslöjar ofta var en katt, uggla eller rovfågel håller hus, eftersom skatorna då samlas och larmar gemensamt.

Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.

Utbredning och förekomst i Sverige

Skatan förekommer i stort sett över hela Sverige utom på kalfjället och är en stannfågel som kan ses året runt. Det svenska beståndet är stort — enligt en uppskattning från 2007 mellan 300 000 och 700 000 par — och arten klassas som livskraftig (LC). Den trivs i öppet landskap med inslag av träd och buskar och är mycket vanlig i städer, byar, parker och på gårdar, där den drar nytta av människans närvaro.

Häckning

Skatan bygger ett stort, karakteristiskt bo av kvistar, ofta försett med ett tak av grenar, högt uppe i en gran eller ett lövträd. Kullen omfattar vanligen 5–7 ägg. Skatorna är ofta trogna sitt revir och kan använda samma boträd, eller bygga nytt i närheten, under flera år i följd. Det grenbeklädda taket är ett skydd mot kråkor och rovfåglar som annars skulle plundra boet, och honan ruvar ensam medan hanen försvarar reviret och hämtar mat. Skator lever i livslånga par och etablerar sitt revir redan tidigt på våren.

Föda

Skatan är allätare. Födan omfattar insekter, daggmask, frön, bär och frukt, men också ägg och ungar från andra fåglar samt avfall och kadaver. Den söker mycket av sin föda gående på marken. Skatan räknas till de mest intelligenta fåglarna och är en av få djurarter som visat sig kunna känna igen sig själv i en spegel. Den breda dieten och förmågan att utnyttja människans avfall är en viktig förklaring till att skatan trivs så väl i städer och tätorter.

Var bygger skatan sitt bo?

Skatan bygger ett av de mest iögonfallande bona bland våra fåglar.

Form: ett stort klotbo av kvistar med ett karakteristiskt tak av grenar och ingång på sidan, vilket skyddar mot kråkor och rovfåglar.
Plats: högt i en gran eller ett lövträd; samma boträd, eller ett nytt i närheten, används ofta flera år i rad.
Kull: 5–7 ägg. Arten använder inte holk.

Skatans vintervanor

Skatan är stannfågel och håller revir året om.

Sällskap: utanför häckningstid ses skator ofta i lösa grupper, och unga, icke-häckande fåglar kan bilda större ansamlingar.
Föda: allätare som drar nytta av människans avfall; den gömmer också föda i marken för senare bruk.
Tätort: trivs utmärkt i städer och byar där det finns gott om mat året runt.

Skatans flytt

Skatan är en av Sveriges mest stationära fåglar.

Ingen flytt: den lämnar i princip aldrig sitt område utan lever hela livet inom några kvadratkilometer.
Platstrogen: ett etablerat par håller samma revir år efter år.
Spridning: endast unga fåglar förflyttar sig korta sträckor för att hitta egna revir.

Bästa tid och plats

Skatan ses lätt året runt i städer, trädgårdar, parker och i öppet jordbrukslandskap med träddungar. Den är orädd och uppträder ofta nära människor. Vintertid kan skator samlas i större ansamlingar på gemensamma övernattningsplatser, ofta i täta buskage eller granar.

Förväxlingsarter

Skatans svartvita mönster och extremt långa stjärt gör den omöjlig att förväxla visuellt med någon annan svensk fågel — ingen annan art har samma kombination.

Namnet kan däremot skapa förväxling: Strandskata (Haematopus ostralegus) och Tornskata (Lanius collurio) heter också "skata" men tillhör helt andra fågelfamiljer och ser inte alls likadana ut som skatan (Pica pica). Övriga vanliga kråkfåglar som Kråka, Kaja och Råka saknar skatans vita bukparti och långa stjärt och förväxlas därför sällan med den.

Vanliga frågor

Samlar skator glänsande saker? Myten är överdriven — studier visar att skator oftare undviker glänsande föremål än attraheras av dem.

Är skator skadliga? Skator kan ta ägg och ungar från småfåglar vid bord och bon, men de är också viktiga asätare och avlägsnar mycket avfall.

Är skator intelligenta? Ja — en av få fågelarter som känner igen sig själva i spegel, ett tecken på självmedvetenhet.

Se skata nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-08-06.

Skydd och hänsyn för skata

Rödlistekategori: LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som stabil.

Källor:

Rödlistekategori: BirdLife Sverige, Rödlista 2020.

Var hittar du skata?

Du kan se skata på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer skata via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin kråkfåglar

Utrustning för att se skata

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.

Kikare — bäst i test — testade handkikare för fågelskådning
8×42 eller 10×42? — så väljer du rätt förstoring
Kikare för nybörjare — vad du ska tänka på före köpet

Skata (Pica pica)