Strandskatans röd-orange näbb och svart-vit fjäderdräkt är lätta att känna igen. Häckar vid kustklippor. Ca 15 000–25 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/strandskata` · Kategori: Vadare
Slug: /art/strandskata · Kategori: Vadare
Strandskatan (Haematopus ostralegus) är kustens svartvita vadare med en lång, klarröd näbb och ett högt, gällande rop. Den är en av de tidigaste vårfåglarna vid kusten och en omisskännlig syn på klippstränder och strandängar.
Strandskatan är en vadarfågel i familjen strandskator och den mest spridda arten i sin familj. Merparten av beståndet är flyttfåglar, och arten häckar längs kuster i västra Europa, centrala Eurasien och nordöstra Asien. Den är en stor, kompakt vadare med en svartvit fjäderdräkt, orangeröd näbb och rosa ben. Strandskatan är rödlistad som nära hotad (NT).
Strandskatan mäter 40–47 cm med ett vingspann på 72–85 cm och väger 400–700 gram. Huvud, hals och rygg är kolsvarta, medan buken är ren vit. Den långa, kraftiga näbben är klarröd, ögonen är röda och benen rosa. I flykt syns ett brett vitt vingband och en vit övergump. Den kraftfulla, svartvita kombinationen med röd näbb gör arten omisskännlig.
Strandskatans läte är ett högt, gällt och genomträngande "klyit-klyit", som hör till kustens mest igenkännbara ljud. Under spel hörs ett rytmiskt, accelererande triller från grupper av fåglar.
Strandskatan häckar längs hela den svenska kusten samt vid en del större insjöar. Det svenska beståndet uppskattas till 15 000–25 000 par. Arten anländer mycket tidigt — redan i mars i söder — och hör till de allra första kustfåglarna på våren. Den lever vid klippstränder, sandstränder och ängsmark nära kusten, och en del fåglar övervintrar i södra Sverige.
Strandskatan häckar på öppen mark, ofta på strandgrus, klippor, åkrar eller ängar nära vatten. Honan lägger normalt 2–4 ägg i en grund grop, och båda föräldrarna ruvar. Ungarna matas av föräldrarna under ovanligt lång tid för att vara vadare — det beror på att det krävs övning och vana att lära sig öppna musslor. Strandskatan blir könsmogen sent och kan bli mycket gammal, ofta över 20 år.
Födan består av musslor, snäckor och maskar. Strandskatan öppnar musslor på två sätt — antingen genom att hacka sönder skalet eller genom att föra in näbben och skära av muskeln som håller skalen samman. Tekniken lärs in från föräldrarna och varierar mellan individer.
Strandskatan har ingen direkt förväxlingsart — kombinationen av en stor, svartvit kropp, lång klarröd näbb och rosa ben är unik i den svenska fågelfaunan. På avstånd och i flykt kan den möjligen förväxlas med andra svartvita kustfåglar, men det gälla lätet och den långa röda näbben gör den lätt att känna igen.
Strandskatan ses lättast från mars till juli vid klippstränder, sandstränder och kustnära ängsmark. Den hör till de tidigaste vårfåglarna vid kusten och avslöjar sig ofta med sitt gälla rop redan på avstånd.
När kommer strandskatan på våren? Redan i mars i södra Sverige — den hör till de allra tidigaste kustfåglarna.
Hur öppnar strandskatan musslor? Den använder två tekniker — antingen hackar den sönder skalet eller skär av muskeln som håller skalen samman. Tekniken lärs in från föräldrarna.
Var ser jag strandskata? Vid klippstränder, sandstränder och strandängar längs hela den svenska kusten under april–juli.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se strandskata på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa strandskata både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.