Dammsnäppa (Tringa stagnatilis)

Häckar i grunda våtmarker, strandängar. Dammsnäppan (Tringa stagnatilis) är den smäcka östliga snäppan — som miniatyr gluttsnäppa med särskilt långa ben…

Slug: `/art/dammsnappa` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om dammsnäppa

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Tringa stagnatilis
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Tillfällig gäst — uppträder oregelbundet, ofta enstaka fynd per år.
Fältkännetecken: Dammsnäppan är en smäcker och elegant vadare med en kroppslängd på 22–25 cm, ett vingspann på 55–59 cm och en vikt på 60–90 gram.

Fördjupa dig i dammsnäppa

Slug: /art/dammsnappa · Kategori: Vadare

Dammsnäppan (Tringa stagnatilis) är den smäcka östliga snäppan — som miniatyr gluttsnäppa med särskilt långa ben och fin rak näbb.

Om arten

Dammsnäppa är en ganska liten vadare som häckar i öppna våtmarker i flack terräng i tajga och på stäpp från östligaste Europa till Centralasien. Under flyttningen påträffas den ofta västerut i Europa, bland annat regelbundet i Sverige där den även har häckat vid flera tillfällen. Fågeln är närmast släkt med grönbenan och rödbenan. Den minskar i antal men anses ändå vara livskraftig. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Dammsnäppan är en smäcker och elegant vadare med en kroppslängd på 22–25 cm, ett vingspann på 55–59 cm och en vikt på 60–90 gram. Den ger ett intryck av en miniatyrupplaga av gluttsnäppan, men är slankare och mer fingyllt byggd. Benen är påfallande långa och grågröna, och näbben är fin, rak och nålspetsig — tunnare och rakare än hos gluttsnäppan, vars näbb är kraftigare och svagt uppåtböjd. Ovansidan är ljust grå, undersidan rent vit, och i flykten ses ett tydligt vitt fält som löper upp i en kil över ryggen. Den höga, eleganta hållningen och de långa benen ger arten en omisskännlig profil när den noga studeras.

Läte

Lätet är ett mjukt, något ljust "tjyp-tjyp" eller "kju", mindre kraftfullt och genomträngande än gluttsnäppans.

Utbredning och förekomst i Sverige

Dammsnäppan häckar i öppna våtmarker i flack terräng i barrskogsbältet och på stäpp från östligaste Europa till Centralasien. I Sverige är den en sällsynt gäst som mest ses som rastande fågel i de södra och mellersta landskapen, framför allt vid lägen med inströmmande östliga vindar under maj eller augusti. Antalet fynd rör sig om enstaka per år. Arten har dock häckat i Sverige vid några tillfällen. Goda lokaler för rastande fåglar är grunda våtmarker och strandängar på Öland, i Skåne och vid Kvismaren.

Häckning

Dammsnäppan häckar normalt inte i Sverige utan i sitt östliga utbredningsområde, där boet placeras på marken i öppen våtmark. Honan lägger vanligen 4 ägg, och ungarna är borymmare som söker egen föda kort efter kläckningen.

Föda

Dammsnäppan söker sin föda i grunt vatten och på mjuka stränder, där den med snabba, behändiga rörelser plockar vatteninsekter, små kräftdjur, blötdjur och andra smådjur.

Förväxlingsarter

Gluttsnäppa — större, tjockare näbb.

Vanliga frågor

Var ses dammsnäppa? Strandängar och grunda våtmarker Öland, Skåne, Kvismaren maj–september.

Skillnad damm- och gluttsnäppa? Dammsnäppa mindre, elegantare, med proportionellt längre ben och finare näbb. Gluttsnäppa större, tjockare uppåtböjd näbb.

Är arten sällsynt? Ja — under tio fynd per år, främst östliga väder maj eller augusti.

Se dammsnäppa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du dammsnäppa?

Du kan se dammsnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa dammsnäppa både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.