Brushane (Calidris pugnax)

Nära hotad (NT). Häckar i öppna myrar, strandängar. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Brushane.

Slug: `/art/brushane` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om brushane

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Calidris pugnax
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Brushanen uppvisar en av de mest extrema könsskillnaderna bland svenska fåglar.

Fördjupa dig i brushane

Slug: /art/brushane · Kategori: Vadare

Brushanen (Calidris pugnax) är vadaren med spektakulära parningsdräkter — hanen med halskrus i alla färger, dansar på myrar.

Om arten

Brushane är en fågel som tillhör familjen snäppor (Scolopacidae). Fågeln har unikt stora skillnader i både utseende och storlek mellan könen, och där hanarnas praktdräkt skiljer sig tydligt åt även individuellt, vilket är ovanligt bland fåglar. Den häckar i våtmarker i kallare områden av Europa och Asien. Tidigare placerades den som ensam art till släktet Philomachus men förs idag till släktet Calidris. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Brushanen uppvisar en av de mest extrema könsskillnaderna bland svenska fåglar. Hanen är betydligt större än honan — kroppslängden varierar mellan 20 och 32 cm, vingspannet är 46–58 cm och vikten 70–230 gram. Under häckningstiden bär hanen en spektakulär praktdräkt med en stor, utfällbar fjäderkrage runt halsen och tofsar vid öronen. Kragens färg och mönster varierar individuellt i nästan oändliga kombinationer av vitt, svart, rödbrunt, gult och brunt — knappast två hanar är likadana. Honan, som ibland kallas brusnäppa, är betydligt mindre och anspråkslöst gråbrun och spräcklig. Utanför häckningstid är båda könen diskret tecknade och då känns arten igen på den något oproportionerligt lilla huvudet, den korta näbben och de orange till gulaktiga benen.

Läte

Brushanen är en påfallande tystlåten vadare och hörs sällan, vare sig på spelplatsen eller under flytten.

Utbredning och förekomst i Sverige

Brushanen häckar främst på öppna myrar i norra Sverige, medan den tidigare talrika häckningen på sydsvenska strandängar i det närmaste har upphört. Det svenska beståndet är minskande, och arten är rödlistad som nära hotad. Tillbakagången beror på förlust av strandängar, dränering av myrmark och försämrade förhållanden i övervintringsområdena. Under flyttningen, då stora rastflockar kan ses på slamvikar och strandängar i hela landet, möter de flesta skådare arten. Som långdistansflyttare anländer brushanen i maj och drar söderut mot Afrika från juli och framåt.

Häckning

Brushanen har ett ovanligt parningssystem där hanarna samlas på gemensamma spelplatser, så kallade lekar, och visar upp sina praktdräkter i ritualiserade danser och drabbningar för att locka honor. Hanen deltar inte i häckningen — honan ruvar äggen och sköter ungarna ensam. Boet placeras väl dolt i en tuva, och honan lägger vanligen 4 ägg.

Föda

Brushanen lever av insekter, deras larver, smådjur och frön som plockas på fuktig mark och i grunt vatten. Under flytten utnyttjar den näringsrika slambottnar där den kan bygga upp fettreserver.

Förväxlingsarter

Grönbena — mindre, långa gröna ben, vit övergump.

Vanliga frågor

Vad är "leks" hos brushane? Hanar samlas på spelplats där de dansar med utspretade halskrus för att locka honor. En av få vadares arena-system.

Var ser jag brushane? Myrmarker i norra Sverige och stora rastflockar på slamvikar april–maj.

Varför minskar brushanen? Förlust av strandängar, dränering av myrmarker och klimateffekter i övervintringen.

Se brushane nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du brushane?

Du kan se brushane på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa brushane både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.