Grönbena (Tringa glareola)

Nära hotad (NT). Häckar i myrar, kärr, öppen våtmark. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Grönbena.

Slug: `/art/gronbena` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om grönbena

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Tringa glareola
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Grönbenan är 19–23 cm lång, har ett vingspann på omkring 36–40 cm och väger cirka 50–90 gram.

Fördjupa dig i grönbena

Slug: /art/gronbena · Kategori: Vadare

Grönbenan (Tringa glareola) är en smäcker, vacker vadare på myrmarkerna, med mörk rygg fint prickad av vita droppfläckar, gulgröna ben och ett tydligt ljust ögonbrynsstreck. Den är en karaktärsfågel på de nordsvenska myrarna under sommarhalvåret.

Kännetecken

Grönbenan är 19–23 cm lång, har ett vingspann på omkring 36–40 cm och väger cirka 50–90 gram. Den är en nätt, högbent snäppa. Ovansidan är mörkbrun och tätt översållad med ljusa, droppliknande fläckar, medan undersidan är vit. Ett tydligt vitt ögonbrynsstreck löper bakåt och ger fågeln ett vänligt ansikte. Benen är ganska långa och gulgröna. I flykten syns en vit övergump som kontrasterar mot de mörka, ovan enfärgade vingarna.

Läte

Grönbenans vanligaste läte är ett klingande, ljust och något fnissande "tiff-tiff-tiff" som ofta hörs från fåglar som lyfter och flyger upp. Lätet är ljusare och mer pärlande än skogssnäppans skarpare ljud. Under häckningstid hörs även en jojkande spelsång.

Utbredning och förekomst i Sverige

Grönbenan häckar framför allt i norra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt på myrar i barrskogslandskapet. Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen hundratusentals par, men arten är ändå klassad som nära hotad i den svenska rödlistan, bland annat på grund av dikning och annan påverkan på myrmarkerna. Den är en långdistansflyttare som anländer i maj och lämnar landet tidigt, redan i juli och augusti, för att övervintra i Afrika.

Häckning

Grönbenan häckar enstaka på öppna myrar och i kärr. Boet är en grund grop på en tuva, fodrad med lite växtmaterial. Ibland använder grönbenan i stället gamla trädbon efter trastar. Honan lägger vanligen 4 ägg som ruvas av båda föräldrarna. Ungarna är borymmare som lämnar boet kort efter kläckningen och söker föda själva under föräldrarnas uppsikt.

Föda

Grönbenan lever av insekter och deras larver samt andra smådjur som den plockar i grunt vatten och i den fuktiga myrmarken. Den födosöker rörligt och kvickt längs vattenbrynet, ofta vadande, och tar bytet med snabba pickningar.

Förväxlingsarter

Skogssnäppan är mörkare, har en mörk undersida på vingen som kontrasterar starkt mot den vita övergumpen och håller helst till i skogiga dikesmiljöer. Drillsnäppan saknar droppteckningen och har en vit kil som skjuter upp mellan bröstsida och vinge. Grönbenans ljusa undervinge, tydliga ögonbrynsstreck och myrmiljö skiljer den från skogssnäppan.

Vanliga frågor

Hur skiljer jag grönbena från skogssnäppa? Grönbenan har ljusare undervinge och tydligt ögonbrynsstreck och håller till på öppen myr. Skogssnäppan har mörk undervinge, är mer kontrastrik och föredrar skogsdiken.

Var ser jag grönbena? På öppna myrmarker i norra Sverige under juni och juli, och under flyttningen vid dammar och slamvikar i hela landet.

När flyttar grönbenan? Den har en tidig höstflyttning; honorna lämnar ofta först, redan i juli, följda av hanar och ungfåglar i augusti.

Se grönbena nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du grönbena?

Du kan se grönbena på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om grönbena — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.