Häckar i skogsdiken, sumpskog, tjärnar. Kortdistansflyttare. Ca 50 000–100 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Skogssnäppa.
Slug: `/art/skogssnappa` · Kategori: Vadare
Slug: /art/skogssnappa · Kategori: Vadare
Skogssnäppan (Tringa ochropus) är den svart-vita vadaren som flyger upp ur skogsdiket med hårda, ljudliga rop — den vita övergumpen lyser mot en nästan svart rygg. Det är en av de allra tidigaste vårvadarna och en karaktärsfågel i de skuggiga skogsmiljöer där få andra snäppor trivs.
Skogssnäppan är en liten vadarfågel i familjen snäppor. Den häckar i sumpiga skogs- och våtmarker i norra Europa och Asien, och övervintrar i södra Europa, Afrika söder om Sahara och södra Asien. Globalt är beståndet stort och stabilt, och arten är rödlistad som livskraftig (LC). Till skillnad från flertalet vadare är skogssnäppan inte knuten till öppna stränder utan söker sig till skuggiga skogsbäckar och igenvuxna diken.
Skogssnäppan mäter 21–24 cm med ett vingspann på 41–46 cm och väger 70–100 gram. Ovansidan är mörkt olivbrun med tät, fin ljus droppteckning, medan undersidan är ren vit. I flykt avslöjar den sig på den lysande vita övergumpen som kontrasterar skarpt mot den nästan svarta vingovan- och undersidan — den mörka undervingen är ett av de säkraste fältkännetecknen. Benen är mörkt gröngrå och näbben rak och relativt kort. Den vita ögonringen och det korta vita ögonbrynsstrecket framför ögat ger ett vänligt ansiktsuttryck.
Skogssnäppan är ofta lättare att höra än att se. När den skräms upp ur ett dike stiger den brant med ett ljudligt, gällt "tluitt-vitt-vitt". Spelflykten över häckningsreviret åtföljs av ett rytmiskt, jojkande "tittudia-tittudia" som hörs långt i den tidiga vårmorgonen.
Skogssnäppan häckar i hela Sverige, från Skåne till fjällbjörkskogen, men är talrikast i Norrlands skogsland. Det svenska beståndet uppskattas grovt till 50 000–100 000 par. Arten anländer mycket tidigt, redan i slutet av mars och under april, och tillhör därmed de första vårvadarna. Den ses lättast vid skogsbäckar, sumpskogar, mossekanter och igenvuxna tjärnar.
Skogssnäppan är ovanlig bland vadare genom att den inte häckar på marken. Istället lägger honan sina ägg i ett gammalt trädbo som tidigare använts av trast, duva eller ekorre, ofta flera meter upp i granskog. Kullen omfattar normalt fyra ägg, och de nykläckta ungarna hoppar ned till marken kort efter kläckningen.
Födan består av vatteninsekter och deras larver, småkryp, maskar och små kräftdjur som plockas i gyttja, dy och grunt vatten längs skogsdiken och bäckar.
Skogssnäppan ses lättast från slutet av mars och under april–juni vid skogsbäckar, diken och sumpskogar i hela Sverige. Som en av de första vårvadarna kan den dyka upp vid småvatten redan innan snön smält bort.
Häckar skogssnäppan i träd? Ja — den använder gamla bon av trast, duva eller ekorre, ofta flera meter upp i granskog. Det är ovanligt bland vadare.
Var ser jag skogssnäppa? Vid skogsbäckar, diken och sumpmark från april till juli, samt vid småvatten under hela sommaren.
Vad är skillnaden mot grönbena? Skogssnäppan har mörk undervinge och stark svartvit kontrast, medan grönbenan är ljusare och smäckrare och hellre vistas på öppen myr.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se skogssnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa skogssnäppa både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.