Dvärgbeckasin (Lymnocryptes minimus)

Nära hotad (NT). Häckar i blöta starrmader, myrar, diken. Kortdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Dvärgbeckasin.

Slug: `/art/dvargbeckasin` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om dvärgbeckasin

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Lymnocryptes minimus
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Dvärgbeckasinen är den minsta av de svenska beckasinerna, med en kroppslängd på endast 17–19 cm, ett vingspann på 30–36 cm och en vikt på 40–85 gram.

Slug: /art/dvargbeckasin · Kategori: Vadare

Dvärgbeckasinen (Lymnocryptes minimus) är den minsta beckasinen — kort näbb, knäböjer när den vaggar mellan grästuvor, flyger upp tyst.

Om arten

Dvärgbeckasin är en fågel som tillhör familjen snäppor. Den häckar på myrar från norra Skandinavien österut till östra Ryssland. Vintertid flyttar den till ett stort område från södra Europa till Sydostasien samt i Centralafrika. Trots sin relativa likhet med enkelbeckasin och dubbelbeckasin förs den som ensam art till det egna släktet Lymnocryptes och genetiska studier visar att den istället står närmast morkullor. IUCN kategoriserar den som livskraftig. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Dvärgbeckasinen är den minsta av de svenska beckasinerna, med en kroppslängd på endast 17–19 cm, ett vingspann på 30–36 cm och en vikt på 40–85 gram. Ryggen är mörkt brunstreckad med fyra påfallande gyllengula längsband som lyser metalliskt i bra ljus, och undersidan är ljus. Näbben är märkbart kortare än enkelbeckasinens — ungefär lika lång som huvudet. Det viktigaste kännetecknet mot enkelbeckasinen är hjässans teckning: dvärgbeckasinen saknar den ljusa mittstrimma som enkelbeckasinen har, och har i stället en helmörk hjässa med ljusa sidoband. Stjärten är kort och kilformad och saknar vitt.

Hur låter Dvärgbeckasin?

Dvärgbeckasinen är påfallande tystlåten. Vid uppflog flyger den i regel upp helt tyst — ett viktigt kännetecken mot enkelbeckasinen, som flyger upp med ett strävt, skrikande "käätsch". På häckningsplatsen kan hanen höras med ett dovt, dunkande spelläte som påminner om avlägset hovslag.

Utbredning och förekomst i Sverige

Dvärgbeckasinen häckar fåtaligt på myrar i de nordligaste delarna av Sverige; det svenska häckbeståndet uppskattas till omkring 1 000–5 000 par. Som genomflyttare ses arten i hela landet, framför allt under höststräcket från september till november. Den är dock svår att upptäcka — den trycker hårt och flyger ofta upp först alldeles vid fötterna. Goda lokaler är blöta starrmader, myrkanter och igenväxande diken. Arten är rödlistad som nära hotad. Trots likheten med enkelbeckasinen står dvärgbeckasinen enligt genetiska studier närmast morkullorna och förs till ett eget släkte.

Hur häckar Dvärgbeckasin?

Boet placeras väl dolt på en tuva i blöt myrmark. Honan lägger vanligen 4 ägg och sköter ruvning och ungvård. Ungarna är borymmare som lämnar boet kort efter kläckningen.

Vad äter Dvärgbeckasin?

Dvärgbeckasinen söker sin föda i mjuk, fuktig mark där den med näbben petar fram insekter och deras larver, maskar, små snäckor och en del frön.

Förväxlingsarter

Enkelbeckasin — längre näbb, ljus mittstrimma hjässa, zigzag-flykt, läte vid uppflog.

Vanliga frågor

Skillnad dvärg- och enkelbeckasin? Dvärgbeckasin är mindre, har kort näbb, ingen ljus mittstrimma och flyger upp tyst; enkelbeckasin längre näbb, skrikande "käätsch" och zigzag-flykt.

Var ser jag dvärgbeckasin? Blöta starrmarker, diken under höstflytt — svår att hitta, flyger ofta upp nära fötterna.

Är arten hotad? Fåtalig svensk häckfågel, vanlig flyttfågel. Status klassad som nära hotad.

Se dvärgbeckasin nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du dvärgbeckasin?

Du kan se dvärgbeckasin på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för dvärgbeckasin bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.