Kråka (Corvus cornix)

Snabba fakta om kråka

• Kategori: Kråkfåglar
• Latinskt namn: Corvus cornix
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
• Fältkännetecken: Kråkan är 44–51 cm lång, har ett vingspann på ungefär 84–100 cm och väger omkring 400–600 gram.

Fördjupa dig i kråka

• Läten och sång
• Häckning
• Bo och ägg
• Föda
• Vintervanor
• Flyttning

Slug: /art/kraka · Kategori: Kråkfåglar

Kråkan (Corvus cornix) är den gråklädda kråkfågeln som de flesta svenskar känner igen — en intelligent, anpassningsbar och ofta missförstådd allätare som finns nästan överallt i landskapet. Kråkan tillhör familjen kråkfåglar.

Om arten

Kråkan tillhör familjen kråkfåglar. Den gråa formen (gråkråka) och den helsvarta svartkråkan har tidvis behandlats som skilda arter, men sedan juni 2025 betraktar BirdLife Sverige dem som en och samma art, kråka. I Sverige är det den grå formen som dominerar. Arten klassas som livskraftig (LC) och hör till våra talrikaste och mest spridda fåglar.

Kännetecken

Kråkan är 44–51 cm lång, har ett vingspann på ungefär 84–100 cm och väger omkring 400–600 gram. Den grå formen (gråkråka) har ljusgrå kropp — rygg, bröst och buk — som kontrasterar tydligt mot svart huvud, strupe, vingar och stjärt; näbb och ben är svarta. Stjärten har en rak avslutning, vilket skiljer den från korpens kilformade stjärt. Könen är lika.

Svartkråka vs gråkråka: Den helsvarta formen (svartkråka, Corvus corone) som förekommer i Centraleuropa skiljer sig enbart i att hela kroppen är svart — ingen grå teckning. I Sverige ses svartkråkor sällsynt, mestadels i sydväst. Hybridindivider med blandad svart/grå teckning förekommer i kontaktzoner. Fälttecknet att titta efter är just gränslinjen mellan svart och grå — tydlig på gråkråkan, obefintlig på svartkråkan.

Läte

Det vanligaste lätet är ett hårt, upprepat "kraa-kraa". Repertoaren är dock stor och varierande, och kråkor kan både härma andra ljud och uppvisa lokala skillnader i läten. Kråkan hör till de mest röststarka och kommunikativa av våra fåglar och använder olika läten för att varna, hålla kontakt och hävda revir. Kråkans "kraa" är torrare och mindre djupt än korpens dova "korp-korp", vilket är ett användbart sätt att skilja arterna åt på enbart lätet. <iframe src="https://xeno-canto.org/embed2/widget.html?query=Corvus+cornix" width="340" height="115" scrolling="no" frameborder="0" allow="autoplay"></iframe>

Utbredning och förekomst i Sverige

Kråkan finns i hela Sverige och förekommer i nästan alla miljöer — odlingsbygd, skog, kust och tätorter. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 400 000–700 000 par. Arten är i huvudsak stannfågel, och vintertid kan stora flockar med hundratals fåglar samlas vid sovplatser och i städer.

Häckning

Kråkan bygger ett robust kvistbo, oftast högt upp i ett träd. Honan lägger vanligen 4–5 ägg som hon ruvar i omkring 19 dygn. Båda föräldrarna matar ungarna, som blir flygga efter ungefär en månad. Paret håller ihop revir och samarbetar kring häckningen. Kråkor lever i regel i livslånga par och hävdar samma revir år efter år, och de unga fåglarna stannar kvar hos föräldrarna en tid efter att de blivit flygga innan de söker sig till egna områden.

Föda

Kråkan är en utpräglad allätare som tar kadaver, ägg och fågelungar, smådjur, insekter, sädeskorn, bär och avfall. Den är känd för sitt problemlösande beteende och kan exempelvis knäcka hårda nötter genom att släppa dem från höjd mot hårt underlag. Den breda, anpassningsbara dieten och förmågan att lösa problem är en viktig förklaring till att kråkan klarar sig så väl i både odlingslandskap och städer.

Var bygger kråkan sitt bo?

Kråkan är en frihäckare som inte använder holk.

• Boplats: ett stort, stadigt risbo högt upp i ett träd, ofta i en stamklyka.
• Bygge: båda könen bygger boet av kvistar och fodrar det med hår, ull och mossa.
• Revir: paret är revirhävdande och häckar enskilt, till skillnad från den kolonihäckande råkan; 4–5 ägg.
• Återanvändning: gamla kråkbon överges sällan utan får ofta nytt liv som boplats för andra arter, till exempel kattuggla och tornfalk, som inte bygger egna bon.

Kråkans vintervanor

Kråkan är i huvudsak stannfågel och en anpasslig allätare.

• Övernattning: vintertid samlas kråkor på gemensamma sovplatser som kan rymma hundratals fåglar.
• Föda: asätare och opportunist — kadaver, matrester, säd och småfågel; följer gärna mänsklig verksamhet.
• Tillskott: beståndet förstärks vintertid av nordliga och östliga fåglar.
• Stadsliv: städernas mildare klimat och rikliga matavfall lockar in kråkor till tätorter, där de ofta samlas i parker och på soptippar under den kallaste delen av året.

Kråkans flytt

Kråkan är till stor del stannfågel i södra Sverige.

• Söder: fåglarna är mestadels stationära och håller revir året om.
• Norr och öster: nordliga populationer är delvis kortdistansflyttare och rör sig söderut.
• Inga långa sträck: arten gör inga regelrätta långflyttningar.
• Vinterbesök: kråkor från Finland och Baltikum drar västerut och övervintrar i Sverige, så även om de svenska kråkorna mest stannar byts en del av vinterbeståndet ut mot tillresta östliga fåglar.

Förväxlingsarter

• Råka — helsvart med blå glans och ljus, naken hud vid näbbroten.
• Kaja — mindre, med grå nacke och ljust, blekt öga.
• Korp — betydligt större, med kraftig näbb och kilformad stjärt.

Kombinationen grå kropp och svart "kappa" gör den grå formen av kråka omisskännlig bland svenska kråkfåglar.

Bästa tid och plats

Kråkan kan ses året runt i hela landet och hör till de fåglar som lättast observeras, både i städer och på landsbygden. Vinterhalvåret bjuder på de största flockarna vid gemensamma sovplatser.

FAQ

Är kråkor verkligen smarta? Ja — forskning visar att kråkfåglar har kognitiva förmågor jämförbara med primater: verktygsanvändning, planering och igenkänning av mänskliga ansikten. Kråkor kan lösa flerstegsproblem och har visat förmåga att planera för framtida behov.

Minns kråkor människor? Ja — studier från University of Washington i Seattle visar att kråkor minns hotfulla människor i flera år och varnar andra flockkamrater om dem. De kan skilja mellan enskilda ansikten och reagerar aktivt om de möter samma person igen.

Är kråkor skyddade i Sverige? Kråkan är fridlyst under häckningstid. Viss jakt är tillåten under begränsade perioder enligt jakttidsförordningen, men det krävs jakträtt och gällande licens. Fridlysningen gäller bo och ägg under hela häckningsperioden.

Vad är skillnaden mellan kråka och råka? Kråkan har ljusgrå kropp med svart huvud, strupe, vingar och stjärt. Råkan är helsvart med blåaktig metallglans och har en karaktäristisk ljust grå, naken hudyta vid näbbens bas. Råkan är också social och häckar i kolonier, medan kråkan oftast ses parvis eller ensam.

Vad äter kråkor? Kråkan är en opportunistisk allätare och äter kadaver, insekter, ägg, fågelungar, gnagare, sädeskorn, bär och matavfall. Den är känd för att knäcka hårda nötter och musslor genom att tappa dem mot hårda ytor från höjd.

Se kråka nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du kråka?

Du kan se kråka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer kråka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin kråkfåglar

• Kaja
• Korp
• Nötkråka
• Nötskrika
• Råka