Kråka (Corvus cornix)

Kråkan är en intelligent gråsvart fågel med det karaktäristiska kraa-lätet. Häckar nästan överallt i Sverige. Ca 400 000–700 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/kraka` · Kategori: Kråkfåglar

Snabba fakta om kråka

Kategori: Kråkfåglar
Latinskt namn: Corvus cornix
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Kråkan är 44–51 cm lång, har ett vingspann på ungefär 84–100 cm och väger omkring 400–600 gram.

Fördjupa dig i kråka

Slug: /art/kraka · Kategori: Kråkfåglar

Kråkan (Corvus cornix) är den gråklädda kråkfågeln som de flesta svenskar känner igen — en intelligent, anpassningsbar och ofta missförstådd allätare som finns nästan överallt i landskapet.

Om arten

Kråkan tillhör familjen kråkfåglar. Den gråa formen (gråkråka) och den helsvarta svartkråkan har tidvis behandlats som skilda arter, men sedan juni 2025 betraktar BirdLife Sverige dem som en och samma art, kråka. I Sverige är det den grå formen som dominerar. Arten klassas som livskraftig (LC) och hör till våra talrikaste och mest spridda fåglar.

Kännetecken

Kråkan är 44–51 cm lång, har ett vingspann på ungefär 84–100 cm och väger omkring 400–600 gram. Den grå formen har ljusgrå kropp som kontrasterar mot svart huvud, strupe, vingar och stjärt; näbb och ben är svarta. Stjärten har en rak kant, vilket skiljer den från korpens kilform. Könen är lika.

Läte

Det vanligaste lätet är ett hårt, upprepat "kraa-kraa". Repertoaren är dock stor och varierande, och kråkor kan både härma andra ljud och uppvisa lokala skillnader i läten.

Utbredning och förekomst i Sverige

Kråkan finns i hela Sverige och förekommer i nästan alla miljöer — odlingsbygd, skog, kust och tätorter. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 400 000–700 000 par. Arten är i huvudsak stannfågel, och vintertid kan stora flockar med hundratals fåglar samlas vid sovplatser och i städer.

Häckning

Kråkan bygger ett robust kvistbo, oftast högt upp i ett träd. Honan lägger vanligen 4–5 ägg som hon ruvar i omkring 19 dygn. Båda föräldrarna matar ungarna, som blir flygga efter ungefär en månad. Paret håller ihop revir och samarbetar kring häckningen.

Föda

Kråkan är en utpräglad allätare som tar kadaver, ägg och fågelungar, smådjur, insekter, sädeskorn, bär och avfall. Den är känd för sitt problemlösande beteende och kan exempelvis knäcka hårda nötter genom att släppa dem från höjd mot hårt underlag.

Förväxlingsarter

Råka — helsvart med blå glans och ljus, naken hud vid näbbroten.
Kaja — mindre, med grå nacke och ljust, blekt öga.
Korp — betydligt större, med kraftig näbb och kilformad stjärt.

Kombinationen grå kropp och svart "kappa" gör den grå formen av kråka omisskännlig bland svenska kråkfåglar.

Bästa tid och plats

Kråkan kan ses året runt i hela landet och hör till de fåglar som lättast observeras, både i städer och på landsbygden. Vinterhalvåret bjuder på de största flockarna vid gemensamma sovplatser.

Vanliga frågor

Är kråkor verkligen smarta? Ja — forskning visar att kråkfåglar har kognitiva förmågor jämförbara med primater: verktygsanvändning, planering, igenkänning av mänskliga ansikten.

Minns kråkor människor? Ja — studier från Seattle visar att kråkor minns hotfulla människor i flera år och varnar andra kråkor.

Är kråkor skyddade? Ja — fridlysta under häckningstid. Viss jakt är tillåten under begränsade perioder enligt jakttidsförordning.

Skillnad kråka och råka? Kråkan är grå och svart. Råkan är helsvart med blåaktig glans och ljus naken bas av näbben.

Se kråka nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du kråka?

Du kan se kråka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer kråka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.