Råkan är en koloni-häckande kråkfågel med bart vitt ansikte. Häckar i trädgårdsparker med höga träd. Ca 10 000–20 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/raka` · Kategori: Kråkfåglar
Slug: /art/raka · Kategori: Kråkfåglar
Råkan (Corvus frugilegus) är en glänsande svart kråkfågel som känns igen på det ljusa, nakna hudpartiet runt näbbroten hos vuxna fåglar. Den tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar och är en social art som häckar kolonivis i stora trädgrupper. I Sverige är råkan framför allt knuten till de södra landskapens jordbrukslandskap.
Råkan är ungefär 44–46 cm lång med ett vingspann på cirka 81–94 cm och en vikt på omkring 400–600 g, alltså i samma storleksklass som kråkan. Fjäderdräkten är helsvart med en metallisk glans i blått och purpur. Det bästa kännetecknet hos vuxna fåglar är den gråvita, fjäderlösa huden kring den långa, spetsiga och något nedåtböjda näbben. Vid låren ger den täta, lösa fjäderdräkten ett karakteristiskt intryck av "byxor". Ungfåglar saknar den nakna hudfläcken och har fjädrad näbbrot, vilket gör dem mer lika kråkan.
Råkan har ett hårt, något nasalt "krah-krah" som är torrare och mindre skrovligt än kråkans läte. Från en häckningskoloni hörs ett ständigt, livligt sorl av kraxande, kacklande och knarrande läten, och en stor koloni kan höras på långt håll.
Råkan har sin svenska tyngdpunkt i de södra landskapen, framför allt i Skåne, Halland samt på Öland och Gotland. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 10 000–20 000 par. Många råkor är stannfåglar eller kortdistansflyttare, och en del av fåglarna övervintrar i landet medan andra rör sig söderut. Arten klassas som livskraftig (LC) och trivs i öppet jordbrukslandskap och i parker med stora träd lämpliga för kolonier.
Råkan är en utpräglad kolonihäckare. Bona, enkla men kraftiga kvistplattformar, byggs högt uppe i trädkronorna, och en koloni kan omfatta från ett tiotal till flera hundra bon. Honan lägger vanligen 3–5 ägg. Kolonihäckningen ger skydd mot rovdjur och underlättar utbyte av information om var det finns gott om föda i omgivningarna.
Råkan är allätare och söker mycket av sin föda på marken i öppna fält. Den tar daggmask, insektslarver och andra smådjur, men äter också spannmål, frön och tidvis mindre ryggradsdjur. Den långa, spetsiga näbben är väl anpassad för att sondera i jorden efter mask och larver, och fåglarna ses ofta födosöka i lösa flockar. Under häckningssäsongen födosöker råkorna ofta på betesmarker och nysådda åkrar, och en stor koloni kan dagligen avverka stora ytor på jakt efter mask och larver.
Råkan ses bäst i de södra landskapens jordbruksbygder, framför allt i Skåne och på Öland och Gotland. Den är som mest iögonfallande under häckningssäsongen på våren, då kolonierna i höga träd i byar och samhällen fylls av ett ständigt sorl. Stora flockar söker föda på fält och betesmarker, ofta tillsammans med kajor.
Skillnad råka och kråka? Råkan har gråvit naken näbbrot (vuxen), spetsigare näbb och glansigare fjäderdräkt; kråkan gråsvart kropp med fjädrar ända ut på näbb.
Var ser jag råkor? Skåne, Öland och Gotland året om — leta efter stora kolonier i höga träd i byar.
Varför kolonihäckning? Ger skydd mot predatorer och effektivare informationsutbyte om födoplatser.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se råka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om råka — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.