Råka (Corvus frugilegus)

Råkan (Corvus frugilegus) är en glänsande svart kråkfågel som känns igen på det ljusa, nakna hudpartiet runt näbbroten hos vuxna fåglar. Den tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar och är en social art som häckar kolonivis i stora trädgrupper.

Råka (Corvus frugilegus) — foto

Råkan är en koloni-häckande kråkfågel med bart vitt ansikte. Häckar i trädgårdsparker med höga träd. Ca 10 000–20 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Egenskap Värde ------ Längd 44–46 cm Vingspann 81–94 cm Vikt 280–340 g Häckande par i Sverige ca 48 000 (2018), minskande Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April Ägg per kull 4–5 (sällsynt upp till 9)

Snabba fakta om råka

Fördjupa dig i råka

Slug: /art/raka · Kategori: Kråkfåglar

Råkan (Corvus frugilegus) är en glänsande svart kråkfågel som känns igen på det ljusa, nakna hudpartiet runt näbbroten hos vuxna fåglar. Den tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar och är en social art som häckar kolonivis i stora trädgrupper. I Sverige är råkan framför allt knuten till de södra landskapens jordbrukslandskap, med Skåne som landets klart största fäste.

Snabbfakta

EgenskapVärde
Längd44–46 cm
Vingspann81–94 cm
Vikt280–340 g
Häckande par i Sverigeca 48 000 (2018), minskande
Rödlistning (SE)LC – Livskraftig
HäckningsperiodApril
Ägg per kull4–5 (sällsynt upp till 9)

Hur känner jag igen Råka?

Råkan är ungefär 44–46 cm lång med ett vingspann på cirka 81–94 cm och en vikt på omkring 280–340 g, alltså i samma storleksklass som kråkan. Fjäderdräkten är helsvart med en metallisk glans i blått och purpur. Det bästa kännetecknet hos vuxna fåglar är den gråvita, fjäderlösa huden kring den långa, spetsiga och något nedåtböjda näbben — den nakna hudfläcken framträder först i februari–maj under fågelns andra levnadsår. Vid låren ger den täta, lösa fjäderdräkten ett karakteristiskt intryck av "byxor". Ungfåglar saknar den nakna hudfläcken och har fjädrad näbbrot ända ut till näsborrarna, vilket gör dem mer lika kråkan.

Hur låter Råka?

Råkan har ett hårt, något nasalt "krah-krah" som är torrare och mindre skrovligt än kråkans läte, samt ett längre, gällt "krääääh" vid aggression. På våren hörs ett lätt kuttrande pladder från kolonin, och tiggande ungar hörs på ett genomträngande "rrrah". Från en häckningskoloni hörs ett ständigt, livligt sorl av kraxande, kacklande och knarrande läten, och en stor koloni kan höras på långt håll.

Var finns Råka i Sverige?

Råkan har sin svenska tyngdpunkt i de södra landskapen — Skåne har landets klart största bestånd, men arten häckar även i Halland, Västergötland, på Öland och Gotland, med enstaka kolonier lokalt även i städer som Vadstena och Uppsala. Det svenska beståndet uppskattades 2018 till omkring 48 000 häckande par, men har minskat med cirka 30 procent de senaste 20 åren (1999–2018). Många råkor är stannfåglar eller kortdistansflyttare, och en del av fåglarna övervintrar i landet medan andra rör sig söderut. Arten klassas som livskraftig (LC) men bevakas för den tydliga nedgången.

Var lever Råka?

Råkan trivs i öppen jordbruks- och ängsmark med inslag av buskskog eller trädrader, gärna nära höga träd lämpliga för kolonihäckning. Den undviker bergstrakter och skyggar inte för människor, vilket gör att kolonier ofta etableras nära byar och samhällen.

Hur häckar Råka?

Råkan är en utpräglad kolonihäckare — Sveriges största koloni finns i Karlslund, norra Landskrona. Bobygget påbörjas i början av mars och sker gemensamt av båda föräldrarna: enkla men kraftiga plattformar av vävda grenar och kvistar, fodrade med strån, mossa och hår, placerade högt uppe i en trädklyka. I en koloni kan bona ligga sällan mer än en meter isär. Äggläggningen sker vanligen 1–15 april, med 4–5 ägg per kull (sällsynt upp till 9). Endast honan ruvar, i 16–19 dygn, medan hanen matar henne. Ungarna blir flygfärdiga efter 29–33 dygn. Råkan blir könsmogen vid två års ålder och lever i stabila, monogama par.

Vad äter Råka?

Råkan är allätare och söker mycket av sin föda på marken i öppna fält. Djurdelen av dieten domineras av daggmask, harkranklarver, skalbaggar och deras larver samt snäckor, med tillfälliga inslag av smådäggdjur som fältsork och näbbmöss. Den vegetabiliska delen — spannmål, frön, nötter, ekollon och bär — utgör en förhållandevis stor andel av kosten. Den långa, spetsiga näbben är väl anpassad för att sondera i jorden efter mask och larver, och fåglarna ses ofta födosöka i lösa flockar, gärna på betesmarker och nysådda åkrar under häckningssäsongen.

Bästa tid och plats

Råkan ses bäst i de södra landskapens jordbruksbygder, framför allt i Skåne och på Öland och Gotland. Den är som mest iögonfallande under häckningssäsongen på våren, då kolonierna i höga träd i byar och samhällen fylls av ett ständigt sorl. Stora flockar söker föda på fält och betesmarker, ofta tillsammans med kajor.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Skillnad råka och kråka? Råkan har gråvit naken näbbrot (vuxen), spetsigare näbb och glansigare fjäderdräkt; kråkan gråsvart kropp med fjädrar ända ut på näbb.

Var ser jag råkor? Skåne, Öland och Gotland året om — leta efter stora kolonier i höga träd i byar. Sveriges största koloni finns i Karlslund, norra Landskrona.

Varför kolonihäckning? Ger skydd mot predatorer och effektivare informationsutbyte om födoplatser.

Är råkan hotad? Klassas som Livskraftig (LC), men det svenska beståndet har minskat med cirka 30 procent de senaste 20 åren — utvecklingen bevakas.

Hur låter en råka? Ett torrt, nasalt "krah-krah", samt ett gällare "krääääh" vid aggression. Lyssna på xeno-canto.

När häckar råkan? Äggläggning sker vanligen 1–15 april, och bobygget inleds redan i början av mars.

Se råka nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-08-06.

Skydd och hänsyn för råka

Rödlistekategori
LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som stabil.

Källor:

Var hittar du råka?

Du kan se råka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om råka — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin kråkfåglar

Utrustning för att se råka

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.