Nötskrika (Garrulus glandarius)
Nötskrikan (Garrulus glandarius) är skogens lysande rosa-bruna kråkfågel med glansblått vingfält — och en av naturens viktigaste ekplanterare. Varje höst gömmer ett enskilt par 4 000–5 000 ollon i marken; de som glöms gror.
Nötskrikan har blå vingfläckar och rosabrun kropp. Häckar i lövskog och blandskog. Samlar ekollon. Ca 200 000–400 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Egenskap Värde ------ Längd 32–35 cm Vingspann 52–58 cm Vikt 140–190 g Häckande par i Sverige 200 000–400 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juni Ägg per kull 4–6
Snabba fakta om nötskrika
- Kategori: Kråkfåglar
- Latinskt namn: Garrulus glandarius
- Engelskt namn: Eurasian Jay
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fördjupa dig i nötskrika
Slug: /art/notskrika · Kategori: Kråkfåglar
Nötskrikan (Garrulus glandarius) är skogens lysande rosa-bruna kråkfågel med glansblått vingfält — och en av naturens viktigaste ekplanterare. Varje höst gömmer ett enskilt par 4 000–5 000 ollon i marken; de som glöms gror. Med 200 000–400 000 häckande par är nötskrikan en vanlig stannfågel i hela Sverige enligt SLU Artdatabanken.
Snabbfakta
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 32–35 cm |
| Vingspann | 52–58 cm |
| Vikt | 140–190 g |
| Häckande par i Sverige | 200 000–400 000 |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | April–juni |
| Ägg per kull | 4–6 |
Hur känner jag igen Nötskrika?
Nötskrikan är omedelbart igenkännbar i flykt men mer skygg när den sitter stilla.
- Kropp: rosaktig-beigebrun, rundad och kraftig.
- Huvud: blekbeige med svart mustaschstreck och tofs som reses vid oro.
- Vingar: svarta med ett briljant blå-svart-vitt tvärbanderat vingfält — det mest karaktäristiska kännetecknet.
- Övergump: vit och välsynlig i flykt mot den svarta stjärten.
- Näbb: kraftig, svart.
Könen är identiska. Ungfåglarna liknar de vuxna men har mattare färger.
Hur låter Nötskrika?
- Varningsläte: det karaktäristiska skränande "skräää-skräää" — hörs långt och signalerar rovdjur.
- Imitation: nötskrikan kan härma ett flertal arter — vråk, kattuggla, katt och enskilda fågelläten — troligtvis för att skrämma konkurrenter.
- Sången: låg, gurglande och komplex — hörs sällan, mest under häckningstid på nära håll.
Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.
Var finns Nötskrika i Sverige?
Nötskrikan förekommer i hela Sverige från Skåne till norra Norrland, utom kalfjällen. Populationen är stabil och häckar i alla skogstyper. Stannfågel — rör sig sällan längre än några mil från häckningsreviret.
Globalt häckar nötskrikan från Irland och Nordafrika till östra Asien och Indonesien — ett av de bredaste utbredningsområdena bland europiska kråkfåglar. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Var lever Nötskrika?
- Lövskogar och blandskog — föredrar ekhagar och ekskogar.
- Barrskog — förekommer men i lägre täthet än i lövskog.
- Skogsbryn och parker — rör sig längs kantzoner.
- Stadsparker — allt vanligare i urbana miljöer med gamla träd.
Hur häckar Nötskrika?
Häckningstid: april–juni, 1 kull per säsong.
- Bo: plattformat av kvistar i ett lövträd eller gran, 3–10 m höjd. Linet foder av rötter och hår.
- Ägg: 4–6 gröngrå till olivbeige med fina spräckliga fläckar. Ruvning 16–17 dagar av bägge föräldrarna.
- Ungar: matas av bägge föräldrarna. Flygga efter 19–23 dagar.
Vad äter Nötskrika?
- Höst: ollon, nötter (bok, hassel), bär — lagras intensivt september–november.
- Vår och sommar: insekter, larver, spindlar, ägg och ungar ur andras bon, grodor.
Nötskrikan lagrar 4 000–5 000 ollon per höst i markcacher inom ett territorium på 2–5 ha. De hittar ~75 % av sina lager igen via rumsorientering — resten gror och blir ekplantor. En enda fågel kan plantera hundratals ekar per år.
Förväxlingsarter
Ingen annan vanlig svensk fågel liknar nötskrikan. Det blå vingfältet + vita övergumpen + skränande varningsläte är unikt i kombination.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Kaja | Svartgrå, mycket mindre vingfält — inga blå detaljer. Lever i flockar. |
| Skata | Svart-vit med lång stjärt, inget rosa eller blått. |
Vanliga frågor
Planterar nötskrikor ekar? Ja — ett enskilt par kan begrava 4 000–5 000 ollon per höst. De som glöms bort gror och bildar naturliga ekar. Nötskrikan är en av skogens viktigaste ekplanterare och har möjliggjort ekens spridning norrut efter istiden.
Varför härmar nötskrikan andra fåglar? Troligen för att skrämma konkurrenter från matkällor och för territoriell kommunikation. Den kan imitera vråk och kattuggla — rovdjur som konkurrenter flyr undan.
Hur låter nötskrikan? Det skränande "skräää-skräää" är omisskännligt och hörs långt. Det används som varning för rovdjur och alarmerar ofta hela skogens fågelsamhälle. Lyssna på xeno-canto.
Är nötskrikan en kråka? Ja — den tillhör kråkfågelsfamiljen (Corvidae) tillsammans med kråka, skata, korp, nötkråka och kaja.
Är nötskrikan skygg? Relativt skygg och gömmer sig gärna i vegetation. Lättast att se i flykt när den passerar skogsbryn och det blå vingfältet blinkar.
Varför flyger nötskrikan till ekkanter på hösten? Nötskrikan söker aktivt upp ekar för att samla ollon — dess viktigaste vinterproviant. Den kan bära upp till 10 ollon i strupposen på en gång.
Hur länge lever en nötskrika? Sällan mer än 5–6 år i det vilda. Ringmärkningsrekord är 16 år och 8 månader.
Se nötskrika nära dig
Aktuella nötskrika-observationer på fagelkartan.se →
Källor
- SLU Artdatabanken — Nötskrika (Garrulus glandarius)
- SOF BirdLife Sverige
- Artportalen — observationsdata
- BirdLife International — Eurasian Jay
- xeno-canto — läten
- Wikipedia (sv)
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Var hittar du nötskrika?
Du kan se nötskrika på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten nötskrika följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.