Korpen är den största kråkfågeln med djupt krokig näbb och kolvformad stjärt. Häckar i skog och fjäll. Ca 30 000–50 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/korp` · Kategori: Kråkfåglar
Slug: /art/korp · Kategori: Kråkfåglar
Korpen (Corvus corax) är världens största tätting och en av Sveriges mest imponerande fåglar — kolsvart, med kraftig näbb och en kilformad stjärt som syns tydligt i flykten. Dess djupa, rullande rop hör till ödemarkens och fjällens mest karakteristiska ljud.
Korpen, dialektalt även kallad ramn, är en stor, helsvart kråkfågel. Den har en av djurvärldens vidaste utbredningar och förekommer över större delen av norra halvklotet, vilket gör den till den mest spridda av alla kråkfåglar. Korpen är känd för sin höga intelligens och sitt komplexa sociala beteende. Arten klassas som livskraftig (LC) och har efter tidigare förföljelse ökat och åter spritt sig i Sverige.
Korpen är 58–69 cm lång, har ett vingspann på ungefär 120–150 cm och väger omkring 0,8–1,5 kg. Den är helt svart med en blå- eller purpurskimrande metallglans. Näbben är mycket kraftig, och vid strupen syns långa, spretiga "skäggfjädrar". Det säkraste kännetecknet i flykt är den kilformade, rombiska stjärten, som skiljer korpen från kråkans raka stjärtkant. Flykten är ledig och korpen segelflyger gärna och utför akrobatiska turer.
Korpens vanligaste läte är ett djupt, rullande "kroak" eller "korp-korp" som bär långt över landskapet. Repertoaren är dock mycket större och innefattar klickande, knackande och nästan klingande toner. Korpar kan också härma andra ljud.
Korpen finns i hela Sverige, från sydligaste Skåne till fjälltrakterna. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 30 000–50 000 par och har varit i ökning. Arten är anpassningsbar och förekommer i skog, vid kuster, på fjäll och i odlingsbygd, och syns numera även i stadsnära miljöer.
Korpen häckar mycket tidigt; redan i februari–mars läggs äggen. Det stora kvistboet placeras högt uppe i en gammal tall, på en klipphylla eller i en kraftledningsmast. Honan lägger vanligen 4–6 ägg som hon ruvar i omkring tre veckor medan hanen försörjer henne. Den tidiga häckningen gör att ungarna kan dra nytta av kadaver efter vinterns djurförluster.
Korpen är en utpräglad allätare. Den lever av kadaver, smågnagare och andra smådjur, ägg och fågelungar, insekter, bär, frön och avfall. Som asätare spelar den en viktig roll i naturen och samlas ofta vid större kadaver.
Korpens storlek, kraftiga näbb, kilformade stjärt och djupa rop gör den lätt att skilja från övriga svarta kråkfåglar.
Korpen kan ses året runt i hela landet. Den är som mest iögonfallande över skogsbygd, fjäll och kustklippor, ofta segelflygande på höjd eller spelflygande i par under sen vinter och tidig vår.
Skillnad korp och kråka? Korpen är nästan dubbelt så stor, har kilformad stjärt, kraftigare näbb och djupare "korp-korp"-rop.
Hur intelligent är korpen? Bland världens mest intelligenta djur — kan lösa pussel, använda verktyg, känna igen ansikten och bära nag.
Varför tidig häckning? För att ungar ska kunna utnyttja kadaver i snösmältningen när vintern tagit djur.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se korp på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa korp både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.