Törnskata (Lanius collurio)

Häckar i öppen buskmark, hagmark, ängar med taggbuskar. Långdistansflyttare. Ca 40 000–80 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Törnskata.

Slug: `/art/tornskata` · Kategori: Törnskator

Snabba fakta om törnskata

Kategori: Törnskator
Latinskt namn: Lanius collurio
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Törnskatan är en kraftigt byggd tätting med en längd på 16–18 cm, ett vingspann på cirka 24–27 cm och en vikt på 25–35 gram.

Fördjupa dig i törnskata

Slug: /art/tornskata · Kategori: Törnskator

Törnskatan (Lanius collurio) är den färgstarka "slaktarfågeln" som spetsar byten på taggar — hanen har blågrå hjässa, svart ögonmask och rostbrun rygg.

Om arten

Törnskata är en fågel av törnskatesläktet i familjen törnskator bland tättingarna. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Törnskatan är en kraftigt byggd tätting med en längd på 16–18 cm, ett vingspann på cirka 24–27 cm och en vikt på 25–35 gram. Hanen är färgstark och lätt att känna igen: blågrå hjässa och nacke, en bred svart ögonmask, en kastanjebrun rygg och vita vingar, samt en ljus undersida med en svag rosa ton. Stjärten är svart och vit. Honan är mer dämpad, brungrå ovan med en fint vågig, fjällig teckning på den ljusa undersidan och en svagare, brunaktig ögonmask. Ungfåglarna liknar honan men är ännu kraftigare vågtecknade. Näbben är kraftig med en liten krok i spetsen, ett tydligt rovfågelsdrag.

Läte

Lätet är ett hårt, skorrande "tjäck" eller "tre-tre". Sången är lågmäld och innehåller ofta inslag av härmningar av andra fåglars läten, sammanvävda till en stillsam, kvittrande strof.

Utbredning och förekomst i Sverige

Törnskatan häckar i nästan hela Sverige, från Skåne till Lappland, men saknas på kalfjället. Beståndet uppskattas till storleksordningen tiotusentals par. Arten klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan, men den är beroende av öppna, insektsrika marker och har minskat i delar av landet i takt med att hagmarker vuxit igen. Törnskatan är en långdistansflyttare som anländer sent, i regel under senare delen av maj, och tillbringar vintern i östra och södra Afrika.

Häckning

Törnskatan häckar i öppen, buskrik mark. Boet är en kraftig skål av kvistar, gräs och rottrådar, placerad väl skyddad i en tät, gärna törnig buske. Honan lägger normalt 5–6 ägg, och ruvningen sköts huvudsakligen av honan och varar ungefär 14–16 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och blir flygga efter drygt två veckor.

Föda

Törnskatan är en skicklig predator för sin storlek. Födan består till största delen av stora insekter som skalbaggar, gräshoppor och humlor, men den tar även ödlor, grodor, smågnagare och ibland småfåglar och deras ungar. Ett karakteristiskt beteende är att den spetsar överskottsbyten på taggar eller taggtråd, vilket fungerar som ett skafferi och har gett arten dess folkliga namn "slaktarfågel".

Bästa tid och plats

Bäst chans att se törnskata har man från juni till augusti i öppen, betad hagmark med spridda törnbuskar och i bryn med rik insektsfauna. Den sitter gärna synligt på en busktopp eller en stängselstolpe och spanar efter byten.

Förväxlingsarter

Varfågel — betydligt större, grå rygg, vit vingfläck, ses i Sverige främst vintertid.

Vanliga frågor

Varför spetsar törnskatan byten? Den skapar "skafferier" på törnen — kan äta senare och honor bedömer hanar efter förrådet.

Var ser jag törnskata? Öppen hagmark med törnbuskar, särskilt i södra och mellersta Sverige, juni–augusti.

Är törnskatan farlig för småfågel? Den tar ibland ungar men utgör inget hot mot populationer.

Se törnskata nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du törnskata?

Du kan se törnskata på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten törnskata följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.