Årta (Spatula querquedula)
Häckar i grunda strandängsvåtmarker. Långdistansflyttare. Ca 500–1 500 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Årta.
Slug: `/art/arta` · Kategori: Änder
Snabba fakta om årta
- Kategori: Änder
- Latinskt namn: Spatula querquedula
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
- Fältkännetecken: Årtan är en av våra minsta simänder, knappt större än en kricka, med en kroppslängd på 37–41 cm, ett vingspann på 63–69 cm och en vikt på 250–450 gram.
Fördjupa dig i årta
Slug: /art/arta · Kategori: Änder
Årtan (Spatula querquedula) är den smäcka dabbanden med tydligt vitt ögonbrynsstreck hos hanen — Sveriges enda långdistansflyttande and till Afrika.
Om arten
Årtan är en liten simand i familjen änder och den enda av de svenska änderna som är en utpräglad långdistansflyttare med övervintring söder om Sahara. Den häckar i ett brett bälte tvärs över Europa och Asien och tillbringar vintern i tropiska Afrika och Sydasien. I Sverige är årtan en fåtalig häckfågel som är knuten till näringsrika, grunda våtmarker, och dessutom en regelbunden genomflyttare under vår och höst.
Kännetecken
Årtan är en av våra minsta simänder, knappt större än en kricka, med en kroppslängd på 37–41 cm, ett vingspann på 63–69 cm och en vikt på 250–450 gram. Hanen i praktdräkt är omisskännlig: ett brett, rent vitt ögonbrynsstreck löper bakåt över det kastanjebruna huvudet, bröstet är mörkt och fint spräckligt och flankerna ljust grå. Honan är brunspräcklig och liknar en krickhona, men är något större och har ett tydligare ansiktsmönster med ljus fläck vid näbbroten. I flykten visar båda könen en ljust blågrå framvinge. Hanen tappar praktdräkten redan tidigt på sommaren och bär då en honlik enkel dräkt.
Läte
Hanen har ett alldeles speciellt läte — ett torrt, knarrande "krrr-krrr" som påminner om ljudet av en gren som dras genom en kam, ofta hört under vårens spelflykt. Honan har ett dämpat kväkande som liknar krickhonans.
Utbredning och förekomst i Sverige
Årtan häckar i södra och mellersta Sverige med tyngdpunkt i de slättsjö- och strandängsrika områdena. Det svenska beståndet är litet, uppskattat till omkring 500–1 500 par, och har minskat. Som långdistansflyttare anländer årtan sent på våren, i april, och lämnar landet redan under sensommaren. Goda lokaler att se arten är näringsrika fågelsjöar som Hornborgasjön, Tåkern och våtmarkerna på Öland under april till juli.
Häckning
Boet placeras väl dolt på marken i tät strandvegetation, ofta nära vatten. Honan lägger vanligen 8–11 ägg som hon ruvar ensam i drygt tre veckor. Ungarna är borymmare och leds till vattnet kort efter kläckningen, där de under honans uppsikt själva söker föda.
Föda
Årtan söker sin föda i grunt vatten genom att beta vid ytan och i den mjuka bottenvegetationen. Dieten består av vatteninsekter och deras larver, små kräftdjur, snäckor och blötdjur samt frön och gröna delar av vattenväxter. Under häckningstiden dominerar animalisk föda.
Förväxlingsarter
- Kricka — hane grönt band över öga, ej vit.
Vanliga frågor
Skillnad årta och kricka? Årtan har vitt ögonbrynsstreck (hane), längre näbb, större kropp. Kricka har grönt ögonband och är ännu mindre.
Var ser jag årta? Strandängsvåtmarker Öland, Hornborgasjön, Tåkern april–juli.
Varför minskar arten? Dränering av strandängar och habitatförlust i övervintringsområdet i Sahel.
Se årta nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du årta?
Du kan se årta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa årta både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.