Krickan är sårbar (VU) och den minsta dabbanden. Hanen har kastanjebrunt huvud med grön ögonmask. Ca 40 000–60 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/kricka` · Kategori: Andfåglar
Egenskap Värde ------ Längd 34–38 cm Vingspann 58–64 cm Vikt 250–400 g Häckande par i Sverige 30 000–80 000 (minskande) Rödlistning (SE) VU – Sårbar Häckningsperiod Maj–juli Ankomst/Flyttning Anländer mars–april; lämnar september–oktober till Västeuropa
Slug: /art/kricka · Kategori: Andfåglar
Krickan (Anas crecca) är Europas minsta simand — en snabbrörlig, kompakt and med ett av de mer distinktiva lätena på svenska vattenmarker. Med 30 000–80 000 häckande par är den en viktig del av den svenska våtmarksfaunan, men beståndet minskar och arten är sedan 2020 rödlistad som Sårbar (VU) i Sverige. Hanen är ett spektakel med kastanjebrunt huvud och glittrande grönt ögonband, medan honan lurar i strandvegetationen med sin brunspräckliga kamouflagefjäderdräkt. Läs mer på Artfakta – Kricka.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 34–38 cm |
| Vingspann | 58–64 cm |
| Vikt | 250–400 g |
| Häckande par i Sverige | 30 000–80 000 (minskande) |
| Rödlistning (SE) | VU – Sårbar |
| Häckningsperiod | Maj–juli |
| Ankomst/Flyttning | Anländer mars–april; lämnar september–oktober till Västeuropa |
Krickan är notoriskt liten — ungefär hälften av en gräsands storlek — och flyger i täta, snabbsvängande flockar som påminner om vadare. Karaktäristisk vingspegel (speculum) i grönt och svart–vitt syns tydligt i flykt.
Lyssna på krickans läten på xeno-canto och se observationer på Artportalen.
Krickan häckar i hela Sverige men är tätast i Norrlands skogslandskap, kring norrbottniska myrmarker och längs kusten. I söder är tätheten lägre. Under vår- och höstflyttningen ses stora koncentrationer på strandängar, grunda vikar och fjordliknande kustplatser. Märkbara minskningstrender har noterats sedan 1990-talet.
Globalt: Häckar tvärs hela den palearktiska zonen; övervintrar kring Medelhavet, i Sydvästasien och i Afrika söder om Sahara. Den nordamerikanska underarten (A. c. carolinensis) urskiljs ibland som en separat art, "amerikansk kricka".
Häckningstid: Maj–juli, 1 kull per år.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| /art/arta/ | Hanens huvud brun-lila med vitt ögonbrynsstreck; honan nästan identisk med krickhonan men större och med blåaktig vingspegel |
| /art/grasand/ | Dubbelt så stor; hanen grönhuvad; inga diagnostiska likheter i siluett |
| /art/bläsand/ | Betydligt större; hanen med vitt huvud och kastanjebrunt bröst; annorlunda näbprofil |
Hur stor är krickan jämfört med en gräsand? Krickan väger 250–400 g — ungefär hälften av en gräsand (900–1 400 g). I fält syns skillnaden tydligt: krickan ser ut som en "miniatyrversion" och flyger i tätare, snabbare svängande flockar.
Varför heter den kricka? Artnamnet härleds ur hanens karakteristiska metalliska visselläte "krrrik" som hörs tydligt under spelperioden. Detsamma gäller det engelska "teal" och det tyska "Krickente" — alla härstammar från lätet.
När ser jag bäst kricka i Sverige? Under mars–maj på våtmarker och strandängar ser man spelande hanar på nära håll. Under höstflyttningen i september–oktober kan stora flockar ses på kustvattenmarker och sjöar.
Varför är krickan rödlistad i Sverige? Beståndet har minskat sedan 1990-talet, troligen till följd av igenväxning av myrar, dränering av våtmarker, predationstryck och jakt. Globalt bedöms arten som livskraftig, men den svenska populationen anses sårbar (VU).
Är krickan jagbar i Sverige? Ja, krickan ingår i jaktbar klassen simänder. Jakten regleras av länsstyrelseförordningar och är i allmänhet tillåten under höst och tidig vinter. Mot bakgrund av minskningstrenden är frivilliga restriktioner vanliga bland jägare.
Aktuella kricka-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se kricka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa kricka både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.