Storskrake (Mergus merganser)

Storlek 58–68 cm. Häckar i skogssjöar, älvar, kust. Ca 25 000–50 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Storskrake.

Slug: `/art/storskrake` · Kategori: Andfåglar

Snabba fakta om storskrake

Kategori: Andfåglar
Latinskt namn: Mergus merganser
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Storskraken mäter 58–68 cm med ett vingspann på 82–97 cm och väger 1,1–2,1 kilo.

Fördjupa dig i storskrake

Slug: /art/storskrake · Kategori: Andfåglar

Storskraken (Mergus merganser) är en stor, fiskätande and med en smal, sågtandad näbb. Hanen är vit med ett grönsvart huvud, medan honan är grå med ett rostrött huvud och en skarpt avgränsad vit haka.

Om arten

Storskraken är en stor andfågel med vid utbredning i Nordamerika, norra Europa och norra Asien. Den lever vid djupa, klara vatten där den skickligt dyker efter fisk. Storskraken häckar i trädhål och tar gärna holkar, och utanför häckningstiden kan den bilda mycket stora flockar. Arten är rödlistad som livskraftig (LC).

Kännetecken

Storskraken mäter 58–68 cm med ett vingspann på 82–97 cm och väger 1,1–2,1 kilo. Hanen har en vit kropp med en svag ljusrosa anstrykning, ett glänsande grönsvart, slätt huvud utan tofs och en smal röd näbb. Honan har en grå kropp, ett rostrött huvud med en liten tofs och en tydligt, skarpt avgränsad vit haka. Det släta huvudet hos hanen och den skarpa kontrasten hos honan skiljer storskraken från småskraken.

Läte

Storskraken är mestadels tystlåten. Hanens spelläte är ett mycket diskret, svagt "kii-korr", och arten gör sällan väsen av sig utanför spelperioden.

Utbredning och förekomst i Sverige

Storskraken häckar i hela Sverige men är talrikast i norr. Det svenska beståndet uppskattas till 25 000–50 000 par. Den lever vid skogssjöar, älvar och längs kusten. Vintertid samlas stora flockar på isfria älvar, forsar och kuster i södra Sverige, och arten är då lätt att se. Den är en kortdistansflyttare.

Häckning

Storskraken häckar i trädhål, klippskrevor och stora holkar, ibland en bra bit från vattnet och högt upp. Honan lägger normalt 8–12 ägg och ruvar ensam i 32–35 dagar. De nykläckta ungarna hoppar djärvt ned från boet till marken och leds sedan snabbt till närmaste vatten. Honor med ungkullar slår sig ibland samman, så att en hona kan ses leda en stor skara ungar av olika ålder.

Föda

Födan består främst av fisk, framför allt småfisk som mört, abborre och unga laxfiskar, som fångas vid dyk under vattnet. Den smala, sågtandade näbben är försedd med hornhakar som hjälper fågeln att hålla fast hal fisk.

Förväxlingsarter

Småskrake — mindre och smäckrare, hanen har en rufsig tofs och en brun bröststrimma, honan har mindre kontrast mellan huvud och hals.
Salskrake — betydligt mindre, hanen är till stor del vit med fina svarta teckningar.

Bästa tid och plats

Storskraken kan ses året runt i Sverige. Vintertid är den lättast att uppleva, då stora flockar samlas på isfria älvar, forsar och kuster i södra Sverige. Sommartid finns den vid skogssjöar och längs kusten.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan storskrake och småskrake? Storskrakehanen har ett slätt huvud utan tofs. Storskrakehonan har en skarp gräns mellan rostrött huvud och vit haka, medan småskrakehonan flyter mer gradvis ihop.

Är skrakar änder? Ja — stor-, små- och salskrake tillhör alla familjen änder.

Varför har skraken en tandad näbb? Näbben är försedd med hornhakar som fungerar som tänder och hjälper fågeln att hålla fast slingrande fisk.

Se storskrake nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du storskrake?

Du kan se storskrake på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer storskrake via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.