Salskraken (Mergellus albellus) är den lilla skraken — hanen lyser snövit med svarta linjer, "panda-anden" på isfria vin Se fakta och läten.
Slug: `/art/salskrake` · Kategori: Änder
Slug: /art/salskrake · Kategori: Änder
Salskraken (Mergellus albellus) är den minsta av våra skrakar. Hanen i praktdräkt lyser nästan snövit med fina svarta linjer och en svart ögonmask, vilket gett arten smeknamnet "panda-anden". Den tillhör familjen änder och placeras ensam i släktet Mergellus.
Salskraken är en liten, nätt dykand, ungefär 38–44 cm lång med ett vingspann på cirka 55–69 cm och en vikt på omkring 500–900 g. Hanen i häckningsdräkt är till stora delar vit med fina svarta linjer på kroppssidorna och ryggen samt en distinkt svart fläck kring ögat och ett svart mönster i nacken. Honan och unga fåglar är gråare med ett rödbrunt huvud som kontrasterar tydligt mot en vit kind och strupe. Den korta, smala näbben är mörk och har en liten krok i spetsen, anpassad för att gripa fisk. Fågeln verkar liten och rundad och dyker ofta och länge. I flykten verkar salskraken liten och snabb, och hanens vita kropp blixtrar tydligt mot mörkt vatten, medan honornas rödbruna huvud syns väl på håll.
Salskraken är en tystlåten fågel som sällan hörs. Under spelet kan låga, knarrande och grymtande läten förekomma mellan fåglarna, men i övrigt uppträder arten i det närmaste ljudlöst, även i flock.
Salskraken häckar sällsynt i norra Sveriges skogssjöar och floder, och det svenska häckbeståndet är litet och utgörs av spridda par. Betydligt vanligare är arten som vintergäst, då fåglar från östra Europa och Ryssland uppträder vid isfria vatten i södra Sverige. Vinterbeståndet kan uppgå till några tusen fåglar under perioden oktober till mars. Arten klassas globalt som livskraftig (LC).
Salskraken är en hålhäckare som häckar i trädhål, gärna gamla spillkråkehål, eller i större holkar uppsatta nära skogssjöar. Kullen omfattar vanligen 7–9 ägg. Honan ruvar ensam, och de dunklädda ungarna är borymmare som lämnar bohålet och hoppar ned till marken kort efter kläckningen, varefter de leds till närmaste vatten.
Salskraken är en dykand som lever av små fiskar och vatteninsekter samt deras larver. Den fångar bytena under snabba, ofta korta dyk. Vintertid söker den föda på isfria delar av sjöar, i hamnar och på grunda havsvikar, gärna i lugnt och klart vatten där den lätt kan se sina byten. Den lever ofta i mindre, lösa flockar vintertid och födosöker gärna i klart vatten där den med synen kan upptäcka och förfölja sina byten.
Salskraken ses bäst vintertid, från november till mars, vid isfria dammar, hamnar, större sjöar och grunda havsvikar i södra Sverige. De vita, kontrastrika hanarna är lätta att upptäcka även på avstånd. Häckande fåglar i norra Sveriges skogssjöar är däremot fåtaliga och svåra att finna, och arten är mest tillgänglig för skådning under vinterhalvåret.
Var ser jag salskrake? Isfria dammar, hamnar och havsvikar i södra Sverige november–mars.
Hotad art? Sällsynt häckfågel i Sverige. Stabilt som vintergäst från östra Europa.
Varför kallas den pandaskrake? Hanens svart-vita mönster med svart ögonmask liknar en panda.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se salskrake på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om salskrake — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.