Bläsand (Mareca penelope)
Ca 10 000–30 000 par i Sverige. Bläsanden (Mareca penelope) är den visslande dabbanden — hanen med kastanjebrunt huvud och gul panna, klassisk "bläs" i…
Slug: `/art/blasand` · Kategori: Änder
Snabba fakta om bläsand
- Kategori: Änder
- Latinskt namn: Mareca penelope
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Bläsanden är en medelstor simand med en kroppslängd på 42–52 cm, ett vingspann på 71–85 cm och en vikt på 500–970 gram.
Slug: /art/blasand · Kategori: Änder
Bläsanden (Mareca penelope) är den visslande dabbanden — hanen med kastanjebrunt huvud och gul panna, klassisk "bläs" i ansiktet.
Om arten
Bläsand är en simand som häckar i de nordligare områdena av Europa och Asien, främst på taiga, men även mer sällsynt vid kuster och slättsjöar längre söderut. Den är en flyttfågel som övervintrar längre söderut, främst vid kusten. Den är ganska allmän över stora delar av sitt utbredningsområde. Bläsanden är en medelstor and där den adulta hanen har rödbrunt huvud och beige bläs i pannan vilket givit arten dess svenska namn. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Bläsanden är en medelstor simand med en kroppslängd på 42–52 cm, ett vingspann på 71–85 cm och en vikt på 500–970 gram. Hanen i praktdräkt är lätt att känna igen: huvudet är rödbrunt till kastanjefärgat med en lysande gulvit panna — den så kallade bläsen — kroppen finvattrat gråvit, bröstet rosaaktigt och bakdelen svart. I flykten lyser ett stort vitt fält på vingens framkant. Honan är jämnt rödbrun till gråbrun och mer anspråkslöst tecknad, men har en relativt kort, spetsig stjärt och en småväxt, rundad kroppsform. Bläsanden har en kort, högt buren näbb och en karakteristisk hög, brant panna.
Hur låter Bläsand?
Hanen har ett av fågelvärldens mest karakteristiska läten — en klar, ljudlig och stigande vissling, "wiiu", som ofta hörs från rastande flockar och bär långt. Honan har ett strävt, lågt knorrande.
Utbredning och förekomst i Sverige
Bläsanden häckar främst i norra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i fjälltrakternas tjärnar och i Norrlands myrlandskap. Det svenska häckbeståndet uppskattas till omkring 10 000–30 000 par. Störst betydelse har dock arten under flyttningen: stora flockar rastar i grunda sjöar, havsvikar och på strandängar, särskilt i Skåne och på Öland, under mars samt september till november. Som kortdistansflyttare övervintrar de svenska fåglarna huvudsakligen i Väst- och Sydeuropa.
Vad äter Bläsand?
Bläsanden skiljer sig från de flesta andra simänder genom att i hög grad beta på land. Den lever till stor del av gräs, vallväxter och späd grönska som den betar på strandängar och åkrar, men tar även vattenväxter och alger i grunt vatten. Flockar bläsänder kan ses gräsa likt gäss på fuktiga ängsmarker.
Hur häckar Bläsand?
Boet placeras på marken nära vatten, väl dolt i tuvor eller låg vegetation. Honan lägger vanligen 8–9 ägg som hon ruvar ensam i omkring tre och en halv vecka. Ungarna är borymmare och leds till vattnet kort efter kläckningen.
Förväxlingsarter
- Gräsand — grönt huvud, större.
Vanliga frågor
Varför heter det "bläs"? Den gula pannan ("bläsen") är diagnostisk för hanen.
Var ser jag bläsand? Grunda våtmarker och strandängar mars–april och september–november; häckar fjällen juni–juli.
Skillnad bläs- och gräsand? Bläsand mindre, kastanjebrunt huvud med gul bläs, visslande läte. Gräsand större, grönt huvud hos hane, snatter "rääk".
Se bläsand nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du bläsand?
Du kan se bläsand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om bläsand — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.