Starkt hotad (EN). Brunanden är en dykand som häckar i näringsrika sjöar i södra och mellersta Sverige. Se fakta och läten.
Slug: `/art/brunand` · Kategori: Änder
Egenskap Värde ------ Längd 42–49 cm Vingspann 72–82 cm Vikt 700–1 200 g Häckande par i Sverige ~1 000 (kraftigt minskande) Rödlistning (SE) EN – Starkt hotad IUCN global VU – Sårbar Häckningsperiod Maj–juli Ankomst/Flyttning Stannfågel/kortflyttare; stannar i södra Sverige;
Slug: /art/brunand · Kategori: Änder
Brunanden (Aythya ferina) är en kraftfull dykand med den rostbruna hanen som under häckningssäsongen dyker upp som ett levande rostblock på sjöytan. Med omkring 1 000 häckande par i Sverige har beståndet minskat dramatiskt sedan 1990-talet och arten klassas nu som Starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan och Sårbar (VU) av IUCN. Brunanden är beroende av grunda, eutrofa sjöar med rik undervattensvegetation — ett habitat som hotas av igenväxning och övergödning. Läs mer på Artfakta – Brunand.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 42–49 cm |
| Vingspann | 72–82 cm |
| Vikt | 700–1 200 g |
| Häckande par i Sverige | ~1 000 (kraftigt minskande) |
| Rödlistning (SE) | EN – Starkt hotad |
| IUCN global | VU – Sårbar |
| Häckningsperiod | Maj–juli |
| Ankomst/Flyttning | Stannfågel/kortflyttare; stannar i södra Sverige; norr om Mälaren mars–oktober |
Brunanden är en robust, medelstor dykand med en karakteristisk huvud- och näbbprofil: den sluttande pannan och den lyfta nacken ger ett duvliknande utseende som skiljer den från vigg. I flykt syns ett brett, ljust vingband längs hela vingens undersida.
Lyssna på brunanden på xeno-canto och se observationer på Artportalen.
Brunanden häckar i södra och mellersta Sverige, tätast kring Mälaren, Hjälmaren, Vättern och de stora Skånska sjöarna. Den är också vanlig på Öland och Gotland. Utanför häckningssäsongen ses stora flocker på kusten och de stora sjöarna. Minskningstrender är tydliga sedan 1980-talet — lokal utrotning har skett på flera platser i södra Sverige.
Globalt: Häckar i ett brett bälte från Europa och Centralasien; övervintrar kring Kaspiska havet, Persiska gulfen, Medelhavet och i Sydasien. Globalt är arten Sårbar (VU) av IUCN.
Häckningstid: Maj–juli, 1 kull per år.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Vigg | Hanen helsvart med vita flanker och vit vingspegel; hona mörkbrun med vit näbbas-pärla; toppad hjässa |
| Bergand | Hanen vithuvad (ej rostbrun) med svart bröst; honan bruna toner med ljust ansikte |
| Vitögd dykand | Mycket mörkare; hanen med vit ögonfläck; smalare siluett |
Varför minskar brunanden kraftigt? De viktigaste orsakerna är igenväxning av grunda sjöar (rubbad vattenbalans minskar undervattensvegetation), övergödning som orsakar algblomningar och syrebrist, predationstryck från mink och räv vid häckningslokaler, samt stormskakor på övervintringslokaler.
Vad skiljer brunand från vigg? Hanen brunand har rostbrunt huvud och silvergråa sidor — vigghanens huvud är svart med starkt glans och sidorna är rent vita. Honorna skiljs på att vigghona ofta har en tydlig vit pärla vid näbbbasen, vilket brunandhonan saknar. Huvudprofilen är också annorlunda: brunanden har en lång, sluttande panna; viggen har toppig hjässa.
Hur stor är brunanden? Brunanden är ca 42–49 cm lång och väger 700–1 200 g — ungefär lika stor som en vigg men mer robust byggd med ett tyngre, mer runt huvud.
Var ser man brunand i Sverige? Bästa lokalerna är Tåkern, Kvismaren, Hjälmaren och Mälaren under häckningssäsongen april–juli. Under höstflyttningen ses gärna stora flocker utmed Östersjökusten och vid Ölands södra udde.
Är brunand rödlistad? Ja — globalt klassas arten som Sårbar (VU) av IUCN, och i Sverige är den Starkt hotad (EN) enligt Artdatabankens rödlista sedan 2020.
Aktuella brunand-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se brunand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om brunand — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.