Brunand (Aythya ferina)

Snabba fakta om brunand

• Kategori: Änder
• Latinskt namn: Aythya ferina
• Rödlistning (IUCN): EN – Starkt hotad
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.

Slug: /art/brunand · Kategori: Änder

Brunanden (Aythya ferina) är en kraftfull dykand med den rostbruna hanen som under häckningssäsongen dyker upp som ett levande rostblock på sjöytan. Med 15 000–30 000 häckande par i Sverige är den fortfarande relativt vanlig, men beståndet har minskat kraftigt sedan 1990-talet och arten klassas nu som Sårbar (VU) på den svenska rödlistan och Starkt hotad (EN) av IUCN. Brunanden är beroende av grunda, eutrofa sjöar med rik undervattensvegetation — ett habitat som hotas av igenväxning och övergödning. Läs mer på Artfakta – Brunand.

Snabbfakta

Hur känner jag igen Brunand?

Brunanden är en robust, medelstor dykand med en karakteristisk huvud- och näbbprofil: den sluttande pannan och den lyfta nacken ger ett duvliknande utseende som skiljer den från vigg. I flykt syns ett brett, ljust vingband längs hela vingens undersida.

• Hane: Starkt rostbrunt huvud och hals; svart bröst och bakparti; silvergråa flanker med fin vågstreckning; röd-orange iris; ljusblå näbb med svart spets och bas.
• Hona: Brun med ett diffust ljusare ögonband och ljusare hals och kind; liknar vigghona men saknar den vita baspärlan vid näbben; brun iris.
• Juvenil/Ungfågel: Lik honan; hanens rostbruna huvud börjar framträda under höstens ruggning.
• Vinter: Hanen behåller rostbrunt huvud men flanker kan verka blekare; ses ofta i stora flocker blandat med viggar.

Hur låter Brunand?

• Spelläte (hane): Ett lågt, mjukt "whee-ooh" — knarrande vissling som hörs under spelperioden i april–maj.
• Lockläte (hona): Hårt, raspande "karrr" eller "kack" — mer aggressivt och snabbare än honviggens.
• Alarm: Tyst — brunanden är generellt en tystlåten and utanför spelperioden.

Lyssna på brunanden på xeno-canto och se observationer på Artportalen.

Var finns Brunand i Sverige?

Brunanden häckar i södra och mellersta Sverige, tätast kring Mälaren, Hjälmaren, Vättern och de stora Skånska sjöarna. Den är också vanlig på Öland och Gotland. Utanför häckningssäsongen ses stora flocker på kusten och de stora sjöarna. Minskningstrender är tydliga sedan 1980-talet — lokal utrotning har skett på flera platser i södra Sverige.

Globalt: Häckar i ett brett bälte från Europa och Centralasien; övervintrar kring Kaspiska havet, Persiska gulfen, Medelhavet och i Sydasien. Globalt är arten Starkt hotad (EN) av IUCN.

Var lever Brunand?

• Grunda, eutrofa sjöar: Kärnmiljön; föredrar sjöar med djup 0,5–3 meter, rik undervattensvegetation av nate och axslinga, och tät strandvegetation av vass och kaveldun för häckning.
• Kustvattenmarker och flodmynningar: Viktigt rasthabitat under flytt och vinter.
• Parkdammar och golfbanevatten: Häckar opportunistiskt i anlagda vattenmarker i kulturlandskapet.

Hur häckar Brunand?

Häckningstid: Maj–juli, 1 kull per år.

• Bo: Välbyggt, djupt skålformat bo av torrt gräs och vass, fodrerat med gråvitt dun; placeras i tät strandvegetation nära vatten, ibland på liten holme.
• Ägg: 7–11 ägg, gröngrå och ofläckade; ruvningstid 24–28 dagar; honan ruvar ensam. Boparasitism är vanlig — honorna lägger ägg i varandras och andra andarters bon.
• Ungar: Nykläckta ungar följer honan och dyker aktivt från första dagen; kan flyga efter ca 50–55 dagar.

Vad äter Brunand?

• Vattenväxter: Primärföda — dykdyker efter nate, axslinga och andra undervattensväxter.
• Mollusker och kräftdjur: Musslor och snäckor är en viktig proteinkälla på djupare vatten.
• Insektslarver och småfisk: Tas opportunistiskt, framför allt när ungarna ska matas under de första veckorna.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Varför minskar brunanden kraftigt? De viktigaste orsakerna är igenväxning av grunda sjöar (rubbad vattenbalans minskar undervattensvegetation), övergödning som orsakar algblomningar och syrebrist, predationstryck från mink och räv vid häckningslokaler, samt stormskakor på övervintringslokaler.

Vad skiljer brunand från vigg? Hanen brunand har rostbrunt huvud och silvergråa sidor — vigghanens huvud är svart med starkt glans och sidorna är rent vita. Honorna skiljs på att vigghona ofta har en tydlig vit pärla vid näbbbasen, vilket brunandhonan saknar. Huvudprofilen är också annorlunda: brunanden har en lång, sluttande panna; viggen har toppig hjässa.

Hur stor är brunanden? Brunanden är ca 42–49 cm lång och väger 700–1 200 g — ungefär lika stor som en vigg men mer robust byggd med ett tyngre, mer runt huvud.

Var ser man brunand i Sverige? Bästa lokalerna är Tåkern, Kvismaren, Hjälmaren och Mälaren under häckningssäsongen april–juli. Under höstflyttningen ses gärna stora flocker utmed Östersjökusten och vid Ölands södra udde.

Är brunand rödlistad? Ja — globalt klassas arten som Starkt hotad (EN) av IUCN, och i Sverige är den Sårbar (VU) enligt Artdatabankens rödlista sedan 2020.

Se brunand nära dig

Aktuella brunand-observationer på fagelkartan.se →

Källor

• SLU Artdatabanken — Brunand (Aythya ferina)
• SOF BirdLife Sverige
• Artportalen — observationsdata
• xeno-canto — läten
• Wikipedia (sv)

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du brunand?

Du kan se brunand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om brunand — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin änder

• Alfågel
• Årta
• Bergand
• Bläsand
• Salskrake