Ängshök (Circus pygargus)

Sårbar (VU). Häckar i odlingslandskap, vall, spannmålsåkrar. Fakta, bilder och läten om Ängshök.

Slug: `/art/angshok` · Kategori: Rovfåglar

Snabba fakta om ängshök

Kategori: Rovfåglar
Latinskt namn: Circus pygargus
Rödlistning (IUCN): VU – Sårbar
Förekomst: Tillfällig gäst — uppträder oregelbundet, ofta enstaka fynd per år.
Fältkännetecken: Ängshöken mäter 39–50 cm i längd, har ett vingspann på 96–116 cm och väger 225–440 gram.

Fördjupa dig i ängshök

Slug: /art/angshok · Kategori: Rovfåglar

Ängshöken (Circus pygargus) är den smäckraste kärrhöken — hanen askgrå med svart vingband, sällsynt häckfågel i södra Sverige.

Om arten

Ängshöken tillhör släktet kärrhökar och är den smäckraste och mest långvingade av de svenska arterna. Den häckar i ett brett bälte från västra Europa och Nordafrika österut genom Centralasien, och är en utpräglad långdistansflyttare som tillbringar vintern i tropiska Afrika och Sydasien. Globalt klassas ängshöken som livskraftig, men i Sverige befinner den sig vid sin nordliga utbredningsgräns och hör till landets mest sällsynta häckande rovfåglar — den är rödlistad som starkt hotad.

Kännetecken

Ängshöken mäter 39–50 cm i längd, har ett vingspann på 96–116 cm och väger 225–440 gram. Den är märkbart slankare och har smalare, längre vingar än de övriga kärrhökarna, vilket ger en lätt och elegant flykt. Hanen är vackert askgrå på ovansidan med ett karakteristiskt smalt svart band tvärs över armpennorna — det säkraste kännetecknet i fält — samt rostbruna streck på den ljusa undersidan och svart vingspets. Honan och de unga fåglarna är brunfärgade med en vit övergump, men den vita fläcken är mindre framträdande än hos den närbesläktade blå kärrhöken. Liksom övriga kärrhökar jagar ängshöken lågt och vajande över öppen mark med vingarna lyfta i ett tydligt V.

Läte

Ängshöken är till stor del tystlåten. Vid boet och under spelflykten kan ett ljust, kacklande "kjäk-kjäk-kjäk" höras, men utanför häckningsplatsen hörs arten sällan.

Utbredning och förekomst i Sverige

I Sverige förekommer ängshöken huvudsakligen i de sydligaste landskapen — Skåne, Öland och Gotland — där den knyts till öppet jordbrukslandskap. Det svenska beståndet är mycket litet, i storleksordningen några tiotal par, och varierar mellan åren. Som långdistansflyttare anländer ängshöken sent, i regel under maj, och lämnar landet redan i augusti för flytten till Afrika. Den är aldrig talrik och varje observation av arten väcker uppmärksamhet bland fågelskådare. För andra kärrhökar, se den vidare gruppen rovfåglar.

Häckning

Ängshöken är en marknhäckare som lägger sitt bo direkt på marken i vall, spannmålsåkrar eller annan tät, lågvuxen vegetation. Honan lägger vanligen 4–5 ägg. Att boet placeras i grödor som skördas innan ungarna är flygga utgör ett allvarligt hot — boet förstörs lätt vid skörd. Riktade skyddsåtgärder, där bon lokaliseras och markeras så att lantbrukaren kan lämna en oskördad ruta runt boet, har varit avgörande för att bevara de svenska häckningarna.

Föda

Ängshöken jagar i öppet landskap och lever främst av sorkar och möss, men tar även småfåglar, ungfåglar, ödlor och stora insekter. Bytet upptäcks under den långsamma, lågt vajande sökflykten och slås mot marken.

Förväxlingsarter

Blå kärrhök — bredare vingar, hane utan vingband.

Vanliga frågor

Varför hotad? Extremt litet bestånd, skörd av spannmål förstör bon. Räddningsaktioner med markering av bon är avgörande.

Skillnad ängs- och blå kärrhök? Ängshök mer smäcker, hane med tydligt svart vingband ovan. Blå kärrhök kraftigare, renare grå.

Var ser jag ängshök? Skåne, Öland, Gotland maj–augusti — mycket sällsynt.

Se ängshök nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du ängshök?

Du kan se ängshök på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer ängshök via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.