Duvhök (Accipiter gentilis)

Duvhöken (Astur gentilis) är sparvhökens större släkting och en av skogens mäktigaste jägare — en kraftig hökfågel som häckar i barr- och blandskog över hela landet utom på kalfjället. Artdatabanken räknar grovt med 6 000–8 000 häckande par, och Sveriges fåglar 2022 anger 7 600 par för 2018.

Duvhök (Accipiter gentilis) — foto

Duvhöken är en stor och kraftfull skogshök. Häckar i gammelskog med grova träd. Ca 4 000–6 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.

Egenskap Värde ------ Längd Hane ca 49–56 cm, hona ca 58–64 cm Vingspann Hane ca 90–105 cm, hona ca 108–120 cm Vikt 700–1 200 g Häckande par i Sverige ca 6 000–8 000 (Artfakta), 7 600 (SF2022, 2018) Rödlistning (SE) NT – Nära hotad Ägg per kull 1–5 Ruvningstid ca 35 dygn

Snabba fakta om duvhök

Fördjupa dig i duvhök

Duvhöken (Astur gentilis) är sparvhökens större släkting och en av skogens mäktigaste jägare — en kraftig hökfågel som häckar i barr- och blandskog över hela landet utom på kalfjället. Artdatabanken räknar grovt med 6 000–8 000 häckande par, och Sveriges fåglar 2022 anger 7 600 par för 2018. Arten är rödlistad som Nära hotad (NT) i Rödlista 2025, och nedgången hänger främst samman med att skogsbruket gör skogen yngre och tätare, vilket försämrar både boplatser och jaktmöjligheter.

Snabbfakta

EgenskapVärde
LängdHane ca 49–56 cm, hona ca 58–64 cm
VingspannHane ca 90–105 cm, hona ca 108–120 cm
Vikt700–1 200 g
Häckande par i Sverigeca 6 000–8 000 (Artfakta), 7 600 (SF2022, 2018)
Rödlistning (SE)NT – Nära hotad
Ägg per kull1–5
Ruvningstidca 35 dygn

Om arten

Duvhök är en kraftig, medelstor hökfågel. Tidigare fördes den till släktet Accipiter, men i Artfakta placeras den numera i släktet Astur, tillsammans med sina närmaste släktingar. Den lever i skogar i Europa och Asien. De nordamerikanska fåglarna, som förr räknades hit, utgör numera en egen art, amerikansk duvhök. Carl von Linné beskrev duvhöken 1758 i Systema naturae. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Duvhöken är betydligt större än den annars snarlika sparvhöken, men en duvhökshane närmar sig en sparvhökshona i storlek, så storlek och form är det vanligaste sättet att skilja dem åt (Artfakta). Honan är mycket större än hanen; enligt svenska Wikipedia är hon omkring 58–64 cm lång, hanen 49–56 cm. Den vuxna hanen är blågrå ovan med ljus undersida som är tätt och fint tvärbandad i grått. Han har mörk hjässa och mörka kinder, ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och gul vaxhud. Honan är brungrå ovan. Ungfåglarna är grovt fläckiga i brunt ovan och har beige eller vit undersida med mörkbruna droppar. Ögat är klargult hos ungfåglar och blir rödorange hos de vuxna.

Hur låter Duvhök?

Inspelningar av duvhökens läten finns på xeno-canto.

Var finns Duvhök i Sverige?

Rödlista 2025 beskriver duvhöken som en häckfågel i barr- och blandskog som finns i hela landet, från Skåne upp till Torne lappmark, och även på Öland och Gotland. Det mesta av beståndet håller till där äldre skog är sammanhängande, men arten kan även nyttja små plantskogar, exempelvis isolerade dungar på Stora alvaret (Rödlista 2025). Populationen skattas grovt till 6 000–8 000 par (4 500–11 000 par vid den senaste skattningen från 2012), och Rödlista 2025 räknar med 13 600 reproduktiva individer (9 000–18 200). Sveriges fåglar 2022 anger 7 600 par för 2018, med −9 % över 20 år och +25 % över 10 år, men ingen av förändringarna är statistiskt säkerställd. Tätheten varierar: ungefär 4 par per 100 km² i södra Sverige, 3–4 i Mellansverige och 1–2 i norra Sverige. Rödlista 2025 bedömer att antalet minskat med omkring 15 % (0–30 %) under de senaste 18 åren och väntar sig en liknande minskning framöver. Därför är arten fortsatt Nära hotad (NT).

Utanför Sverige förekommer duvhöken som häckfågel i skogsområden i Nordamerika, Europa och Asien (Artfakta). Artfakta påpekar att arten i Danmark ökat betydligt efter minskad bekämpning och mindre giftbelastning, även om tillväxten nu stannat av.

Var lever Duvhök?

Duvhöken är starkt bunden till skog, både när den jagar och när den häckar. Den föredrar äldre skog och undviker yngre bestånd.

Jakten sker oftast från en gömd sittplats, där den spanar av terrängen och slår till direkt från sittställningen. Därför har den mycket svårt att jaga i helt öppen mark. I mellansvenska barrskogslandskap rör sig en duvhök över ett område på i snitt nära 60 km², medan fåglar i viltrikare jordbrukslandskap klarar sig med så lite som 20 km² (SLU Artdatabanken).

Du hittar duvhök i gammal skog med grova träd och i kantzoner mot öppen mark — arten är i huvudsak bofast och kan ses året runt.

Säsong

Bofast, men yngre fåglar lämnar ofta häckområdet under vintern.

Vad äter Duvhök?

Under häckningstiden jagar duvhöken framför allt medelstora och stora fåglar, som skogshöns, duvor, trastar och kråkfåglar. På vintern består kosten till stor del av ekorre. Fåglar i jordbruksbygd tar dessutom fasan och fälthare (Artfakta). Enligt svenska Wikipedia tas också hare och ekorre samt större fåglar, upp till tjäderns storlek.

Hur häckar Duvhök?

Boet byggs av kvistar i ett träd, oftast i gammal skog, och samma bo används gärna flera gånger, även om paret ofta har flera alternativbon i reviret. Äggen är 1–5 och läggs i Mellansverige i slutet av april. De ruvas i cirka 35 dygn, och ungarna är kvar i boet i 35–40 dygn. Först vid två års ålder börjar duvhöken vanligen häcka, men ettåriga fåglar kan också göra det. Häckningsframgången skiftar mycket med tillgången på föda.

Var bygger duvhök sitt bo?

Duvhöken bygger ett stort risbo som ofta används om och om igen.

Duvhökens vintervanor

Duvhöken är i huvudsak en stannfågel.

Eftersom arten är stannfågel kan en duvhök ses jaga i skogsbrynen även mitt i vintern.

Förväxlingsarter

En sparvhökshona kan förväxlas med en duvhökshane. Duvhöken är kraftigare i bröstet och har ett tydligt vitt ögonbrynsstreck.

Vanliga frågor

Hur stor är en duvhök? Honans vingspann är omkring 108–120 cm, hanens 90–105 cm. Fåglarna väger 700–1 200 g (svenska Wikipedia).

Är duvhöken hotad? I Sverige är duvhöken rödlistad som Nära hotad (NT) i Rödlista 2025. Orsaken är främst att skogen blir yngre och tätare, vilket försvårar boplacering och jakt. Artfakta pekar på att viss illegal jakt förekommer men knappast hotar beståndet i stort.

Vad jagar duvhök? Under sommaren mest medelstora och stora fåglar, som skogshöns, duvor, trastar och kråkfåglar, och på vintern ofta ekorre. Fåglar i jordbruksbygd tar även fasan och fälthare.

Skillnad mellan duvhök och sparvhök? Duvhöken är betydligt större och kraftigare och har ett tydligt vitt ögonbrynsstreck. Sparvhöken är slankare och mindre.

Är duvhöken fredad i Sverige? Ja. Sedan skyddsjakten avskaffades 1989 är duvhöken totalfredad, med möjlighet till dispens. Dessförinnan beräknas 18 % av ungfåglarna ha dödats under åren 1970–74, då jakten var tillåten (Artfakta).

Varför minskar duvhöken i vissa delar av Sverige? Flera undersökningar visar en nedgång i Mellansverige och Norrland, och liknande utveckling har setts i Estland och Finland. Nedgången kopplas till skogsbruket, framför allt till sämre jaktmöjligheter när andelen gammal skog minskar (SLU Artdatabanken).

Se duvhök nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-14.

Skydd och hänsyn för duvhök

Rödlistekategori
NT — Nära hotad enligt den svenska rödlistan.

Källor:

Var hittar du duvhök?

Du kan se duvhök på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer duvhök via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin rovfåglar

Utrustning för att se duvhök

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.