Duvhök (Accipiter gentilis)
Duvhöken är en stor och kraftfull skogsfalk. Häckar i gammelskog med grova träd. Ca 4 000–6 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/duvhok` · Kategori: Rovfåglar
Snabba fakta om duvhök
- Kategori: Rovfåglar
- Latinskt namn: Accipiter gentilis
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Längd 48–62 cm, vingspann 93–127 cm.
Fördjupa dig i duvhök
Slug: /art/duvhok · Kategori: Rovfåglar
Duvhöken (Accipiter gentilis) är sparvhökens större släkting och en av skogens mäktigaste jägare. Arten är rödlistad som nära hotad i Sverige på grund av illegal förföljelse.
Om arten
Duvhök är en medelstor kraftfull hökfågel som traditionellt placeras i släktet Accipiter men som lyfts med sina närmaste släktingar till det egna släktet Astur. Den har ett stort utbredningsområde som sträcker sig över de tempererade områdena i Europa och Asien. Bestånd i Nordamerika som tidigare räknats till arten har urskilts som amerikansk duvhök. Duvhöken beskrevs första gången 1758 av Linné i hans Systema naturae. IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC). <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Längd 48–62 cm, vingspann 93–127 cm. Hanen cirka 600–1 100 g, honan 900–2 000 g.
Skiffergrå ovan, vit undersida med fin grå tvärbandning, tydligt vitt ögonbrynsstreck, rött-gult öga. Ungfågeln har brunstreckad undersida och är gulbrun ovan.
Hur låter Duvhök?
"gek-gek-gek" nära boet, annars tystlåten.
Utbredning
Hela Sverige i barr- och blandskog. Population 4 000–6 000 par.
Var lever Duvhök?
Gammelskog med grova träd och öppna jaktområden.
Du hittar duvhök i gammelskog med grova träd och öppna jaktområden — arten är stannfågel som kan ses året runt.
Säsong
Stannfågel.
Vad äter Duvhök?
Duvor, orrar, kråkor, ekorrar, harar. Jagar via smygflykt och överraskningsanfall.
Hur häckar Duvhök?
Stort bo i gamla granar. 3–4 ägg, 36–38 dagars ruvning, 36–41 dagar i bo.
Var bygger duvhök sitt bo?
Duvhöken bygger ett stort, kraftigt risbo som den ofta använder under flera år.
- Boplats: ett stort kvistbo placeras högt i en gammal, grov gran i gammelskog med fri inflygning.
- Roller: honan ruvar de 3–4 äggen i 36–38 dagar, och ungarna stannar 36–41 dagar i boet innan de blir flygga.
- Boträd: arten är känslig för avverkning av äldre boträd, vilket lokalt påverkar häckningsframgången.
Det dolda men rymliga boet i grova träd är centralt för en av skogens mäktigaste jägare.
Duvhökens vintervanor
Duvhöken är en stannfågel som håller sig kvar i sitt skogsrevir hela vintern.
- Stationär: den lämnar inte landet utan rör sig inom samma gammelskogslandskap året om.
- Jakt: vintertid jagar den duvor, kråkfåglar, orre och fasan genom smygflykt och snabba överraskningsanfall.
- Reviret: paret håller ihop kring boplatsen, och samma område utnyttjas säsong efter säsong.
Eftersom arten är stannfågel kan en duvhök ses jaga i skogsbrynen även mitt i vintern.
Förväxlingsarter
Sparvhökshona förväxlas ofta med duvhökhane — duvhöken är kraftigare över bröstet och har tydligt vitt ögonbrynsstreck.
Vanliga frågor
Hur stor är en duvhök? Vingspann upp till 127 cm — en av Sveriges största skogsrovfåglar efter havs- och kungsörn.
Är duvhöken hotad? Duvhöken är livskraftig (LC) och inte rödlistad. Den påverkas dock lokalt av illegal förföljelse och avverkning av äldre boträd.
Jagar duvhök vid fågelbord? Sällan — arten specialiserar sig på större byten som duvor, orre, fasan och kråkfåglar.
Skillnad mellan duvhök och sparvhök? Duvhöken är mycket större, har tydligt vitt ögonbrynsstreck och kraftigare kropp. Sparvhöken är slankare och mindre.
Se duvhök nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du duvhök?
Du kan se duvhök på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer duvhök via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.