Bivråk (Pernis apivorus)
Sårbar (VU). Storlek 52–60 cm. Häckar i äldre löv- och blandskog med öppna gläntor. Fakta, bilder och läten om Bivråk.
Slug: `/art/bivrak` · Kategori: Rovfåglar
Snabba fakta om bivråk
- Kategori: Rovfåglar
- Latinskt namn: Pernis apivorus
- Rödlistning (IUCN): VU – Sårbar
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Bivråken mäter 52–60 cm i längd, har ett vingspann på 113–135 cm och väger 600–1 100 gram.
Slug: /art/bivrak · Kategori: Rovfåglar
Bivråken (Pernis apivorus) är en rovfågel specialiserad på att gräva upp getingbon. Den påminner om ormvråk men har smalare huvud och långa smala vingar.
Om arten
Bivråk är en rovfågel som trots sitt namn inte är nära besläktad med vråkarna. Den är en långflyttare som häckar i Europa och delar av Asien och övervintrar i tropiska Afrika. Bivråken lever främst av larver och puppor av bin, bland annat humlor, samt getingar, och av fullt utvecklade bin, getingar och termiter. Den minskar i antal globalt, men beståndet anses ändå vara livskraftigt. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Bivråken mäter 52–60 cm i längd, har ett vingspann på 113–135 cm och väger 600–1 100 gram. I storlek påminner den om en ormvråk, men silhuetten är annorlunda: huvudet är smalt och framskjutet, nästan duvlikt, vingarna långa och relativt smala och stjärten lång med tre tydliga, brett åtskilda mörka tvärband. Fjäderdräkten är mycket variabel och uppträder i ljusa, mellan- och mörka former, vilket gör artbestämningen krävande. Det gula ögat och de täta, fjälliknande små fjädrarna kring näbbroten — ett skydd mot getingstick — är goda kännetecken på nära håll.
Hur låter Bivråk?
Lätet är ett klart, ljust och något melankoliskt visslande "pii-lüü", tydligt skilt från ormvråkens mer jamande "piäää".
Utbredning och förekomst i Sverige
Bivråken häckar i södra och mellersta Sverige upp till lägre Norrland och föredrar äldre löv- och blandskog där öppna gläntor och hyggen ger goda jaktmarker. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 5 000–8 000 par. Arten är rödlistad som sårbar — den missgynnas av modernt skogsbruk och störs lätt vid boplatsen. Som långdistansflyttare anländer bivråken sent, ofta först i mitten av maj, och lämnar landet redan i augusti och september. Vid kända flyttlokaler som Falsterbo kan tusentals bivråkar passera under sträcktoppen i slutet av augusti. För andra rovfåglar, se hela gruppen rovfåglar.
Vad äter Bivråk?
Bivråken är specialiserad på sociala steklar — den gräver med fötterna upp bon av getingar och humlor ur marken och äter larver, puppor och fullvuxna insekter. Den tar även groddjur, ödlor, smågnagare, fågelungar och bär. Specialiseringen på getinglarver är förklaringen till artens sena ankomst.
Hur häckar Bivråk?
Boet byggs i ett lövträd, ofta på en gammal kråk- eller rovfågelplattform som byggs på med friska, gröna kvistar. Honan lägger vanligen 1–3 ägg som ruvas i omkring 30–35 dagar. Den korta svenska sommaren ger arten knappt om tid, vilket bidrar till den sena häckningscykeln.
Förväxlingsarter
Vanliga frågor
Äter bivråkar verkligen getingar? Ja — specialiserad på getinglarver. Ansiktsfjädrarna är täta och stickskyddande.
Varför kommer bivråken så sent på våren? Den väntar tills getinglarverna har utvecklats i juni — Sveriges senaste flyttfågel.
Hur skiljer jag bivråk från ormvråk? Bivråkens huvud är smalt och "duvlikt", vingarna längre och smalare, stjärten har tre tydliga tvärband mot ormvråkens många smala.
Se bivråk nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du bivråk?
Du kan se bivråk på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa bivråk både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.