Ormvråken är den vanligaste rovfågeln med vingspann upp till 140 cm. Häckar i skog med öppna jaktmarker. Ca 25 000–35 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/ormvrak` · Kategori: Rovfåglar
Egenskap Värde ------ Längd 46–58 cm Vingspann 109–140 cm Vikt 500–1 300 g Häckande par i Sverige 25 000–35 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juli Ägg per kull 2–3
Slug: /art/ormvrak · Kategori: Rovfåglar
Ormvråken (Buteo buteo) är Sveriges vanligaste rovfågel — en medelstor hök med breda runda vingar som seglar cirklande över åkrar och skogsbryn med ett karaktäristiskt klagande "piäää". Med 25 000–35 000 häckande par förekommer den i hela Sverige från Skåne till norra Norrland enligt SLU Artdatabanken. Delvis stannfågel, delvis kortdistansflyttare.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 46–58 cm |
| Vingspann | 109–140 cm |
| Vikt | 500–1 300 g |
| Häckande par i Sverige | 25 000–35 000 |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | April–juli |
| Ägg per kull | 2–3 |
Ormvråken är känd för sin extrema färgvariabilitet — individer kan variera från nästan helvit till nästan svart, vilket gör artbestämning utmanande.
Honan är ca 10 % större än hanen; dräkterna är identiska.
Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.
Ormvråken förekommer i hela Sverige upp till norra Norrland. Tätast i jordbruksbygder med blandat landskap av skog och öppen mark. Delvis stannfågel i söder, kortdistansflyttare i norr — övervintrar i Sydeuropa och Nordafrika.
Globalt häckar ormvråken från Irland och Kanarieöarna till Sibirien och Japan. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Häckningstid: april–juli, 1 kull per säsong.
Ormvråken hittar sork genom att utnyttja UV-ljus för att se sorkspår i gräset — en förmåga knappt känd hos andra rovfåglar utom tornfalk.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Fjällvråk | Vit stjärtbas, svart bukfläck ("karbunkeln"), ryttlar ofta, ljusare undersida. Vintergäst. |
| Bivråk | Slankare, litet "duvhuvud", mer bandad stjärt, äter getingar. Sommargäst. |
| Havsörn | Mycket större, rektangulär "plank"-vinge, vit stjärt (vuxen). |
| Kungsörn | Större, längre stjärt, håller vingar mer i V. |
Ormvråkens kombination av brett V i flykt + klagande läte + mörk bröstring är vägledande, men var beredd på färgvarianter.
Hur låter ormvråk? Ett klagande, nasalt "piäää" som påminner om ett kattjam — hörs ofta i segelflykten. Lyssna på xeno-canto.
Varför ser jag ormvråk längs motorvägen? Vägkanter har kort gräs med hög sorktäthet — lätt att jaga. Trafiken ger dessutom as. Ormvråken sitter gärna på vägskyltar, elstolpar och stängselstolpar längs öppna sträckor.
Äter ormvråk ormar? Ja, men ormar (huggorm och snok) utgör bara en del av kosten — sork dominerar. Förmågan att hantera giftiga huggormar är en beteendemässig anpassning.
Skillnad ormvråk och fjällvråk? Fjällvråken har en tydlig vit stjärtbas och ofta en mörk "karbunkel" på buken. Den ryttlar dessutom mer. Ormvråken har jämnare brun-beige undersida utan tydlig vit stjärtbas.
Är ormvråken stannfågel? Delvis. Sydsvenska fåglar stannar ofta; norrländska individer och kontinentala rasen (vulpinus) är utpräglat flyttande. Många svenska ormvråkar övervintrar i Sydeuropa och Nordafrika.
Kan ormvråk förväxlas med kungsörn? Ja — unga kungsörnar kan förväxlas. Kungsörnen är betydligt större, har längre stjärt, smalare vingar och håller dem mer uppåt i V. Sett sida vid sida är storleksskillnaden uppenbar.
Hur länge lever en ormvråk? Sällan mer än 12–15 år i det vilda. Ringmärkningsrekord i Europa är 26 år.
Aktuella ormvråk-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se ormvråk på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer ormvråk via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.