Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är fjällens och skogslandets majestätiska bergstörn — mörkbrun med gyllenbrun nacke, kraftig flykt över vidder.
Kungsörnen är nära hotad (NT) med vingspann upp till 230 cm. Häckar i fjäll och vidsträckta skogslandskap. Ca 1 760 reproduktiva individer i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Fågelkartans utförliga genomgång av kungsörn finns i bloggen: Havsörn vs kungsörn — alla skillnader i fält förklarade.
Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är fjällens och skogslandets majestätiska bergstörn — mörkbrun med gyllenbrun nacke, kraftig flykt över vidder.
Kungsörnen är en stor rovfågel i familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae) och lever på det norra halvklotet, i Eurasien, Nordamerika och delar av Afrika. Honan är större än hanen. Hos den vuxna fågeln växlar dräkten från svartbrun till mörkbrun med guldbrun hjässa och nacke. Ungfåglarna har vita fält på vingundersidan och i stjärten, som försvinner successivt när de når vuxen dräkt vid ungefär fem års ålder. I Sverige är kungsörnen nära hotad (NT) enligt Rödlista 2025, och beståndet bedöms öka.
Enligt Artfakta är kungsörnen vår näst största rovfågel. Den är omkring 0,9 m lång, har ett vingspann på 1,90-2,25 m och väger från tre till drygt sex kilo beroende på kön och kondition. Gamla fåglar är genomgående mörka, med bruna, brungula, svarta och gråa nyanser, medan yngre örnar har tydliga vita fält i vingarna och vit stjärt med brett svart ändband. Alla åldrar har ett gult eller ljust rödbrunt nackdok. Benen är fjäderklädda. Mot havsörnen, som har fjäderlösa tarser, är kungsörnen något mindre, och dess stjärt är rundad.
Kungsörnen är relativt tystlåten. Ibland hörs en klagande vissling, "klyh", och honan och ungarna tigger med ett "pi-tjulp".
Kungsörnen finns i dag i så gott som hela landet. Huvuddelen av beståndet häckar i norr, i fjällen och de angränsande barrskogarna, och 57 procent av de kända reviren fanns 2011 i Västerbottens och Norrbottens län. I Götaland och Svealand förekommer enstaka par, och Gotland har det i särklass tätaste beståndet, där Artfakta uppger drygt 50 par. I Skåne etablerades arten 1989. Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till cirka 1 760 (1 460-2 100). Sveriges fåglar 2022 anger i stället cirka 680 par, med stabil utveckling. Siffrorna bygger på olika metoder och går inte att jämföra rakt av. Kungsörnen är i huvudsak stannfågel, men särskilt ungfåglar från norr drar söderut på vintern. De flesta svenska ungfåglar tillbringar vintern i mellersta och södra Sverige, medan de vuxna oftast stannar i häckområdet.
Kungsörnen lever normalt i långvarig parbindning och använder samma revir generation efter generation. Boet utgörs av ett omfattande risbo med en diameter på cirka 1,5 m och en höjd som i extrema fall kan nå 5 m. Det placeras oftast i en grov tall eller på en klipphylla med god överblick, och många par har flera bon att välja mellan inom reviret. Enligt Artfakta läggs vanligen ett eller två ägg i mars eller början av april, och de kläcks efter 43-45 dygns ruvning. Oftast blir bara en unge fullvuxen, och den blir flygfärdig efter 65-90 dygn. I genomsnitt blir drygt 0,5 ungar per par och år flygfärdiga, men utfallet varierar kraftigt med väder och tillgång på byten.
Födan består av små och medelstora däggdjur och fåglar. I Norrlands skogsland tar kungsörnen framför allt skogshare, tjäder, orre och ripa, och i fjällen dal- och fjällripa. På Gotland står bland annat igelkott, kanin, hare och sjöfågel på menyn. Arten tar även kadaver, och renkalvar, främst döda, är en viktig födoresurs för vissa par i renskötselområden.
Kungsörnen bygger stora risbon, ofta med god utsikt.
Kungsörnen stannar i regel i Sverige över vintern. Finska örnar flyttar regelbundet över Ålands hav i oktober-december, men betydligt färre än på 1970-talet. På vintern är kadaver en viktig födokälla.
Kungsörnens fjäderklädda ben, rundade stjärt och mörka dräkt skiljer den från havsörnen.
Kungsörn kan ses året runt i fjällen och i de stora skogslandskapen i norra Sverige. På Gotland finns ett av världens tätaste örnbestånd. På vintern är det värt att hålla utkik efter örnar vid kadaver.
Skillnad kungs- och havsörn? Kungsörnen är något mindre, har fjäderklädda ben och en rundad stjärt. Havsörnen har fjäderlösa tarser och en kort kilformad stjärt.
Var ser jag kungsörn? I fjällkedjan och Norrlands skogar, och på Gotland, som har ett av de tätaste bestånden.
Hur gammal blir en kungsörn? Den äldsta frilevande kungsörnen i Sverige har bevisligen blivit minst 32 år, enligt Artfakta. Ett ringmärkt par i Fyledalen i Skåne har haft en hona med fastställd ålder av 36 år (2023), enligt Wikipedia.
Källor:
Du kan se kungsörn på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer kungsörn via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.
Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.