Kungsörnen är sårbar (VU) med vingspann upp till 230 cm. Häckar i fjäll och vidsträckta skogslandskap. Ca 600–700 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/kungsorn` · Kategori: Rovfåglar
Slug: /art/kungsorn · Kategori: Rovfåglar
Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är fjällens och skogslandets majestätiska bergstörn — mörkbrun med gyllenbrun nacke, kraftig flykt över vidder.
Kungsörn är en rovfågel som tillhör familjen Accipitridae, och som förekommer på norra halvklotet i Eurasien, Nordamerika och delar av Afrika. Som hos många rovfåglar är honorna större än hanarna. Den adulta kungsörnen varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. Juvenilen har vita partier på vingundersidorna och stjärten vilka ruggas bort tills den anlägger adult dräkt vid cirka fem års ålder. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kungsörnen är 75–90 cm lång, har ett vingspann på ungefär 190–230 cm och väger omkring 3–6,5 kg. Honan är tydligt större än hanen. Den vuxna fågeln är mörkt brun med varmt gyllenbruna fjädrar i nacken som gett arten dess namn. Benen är fjäderklädda ända ut till tårna. Ungfågeln känns igen på vita fält mitt i vingen och en vit, svartbandad stjärtbas; den vuxna dräkten anläggs gradvis fram till omkring fem års ålder. I flykt hålls vingarna i ett grunt V.
Kungsörnen är mestadels tystlåten. Vid boet och under spelet kan ett ljust, skallande "ki-ki-ki" eller visslande läten höras, men arten upplevs i regel utan ljud.
Kungsörnen häckar främst i norra och mellersta Sverige, i fjällkedjan och i de stora skogslandskapen, med enstaka par längre söderut. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 800–1 200 par. Arten är rödlistad som sårbar (VU) i Sverige. Kungsörnen är i huvudsak stationär, men unga fåglar kan ströva vida omkring, och vissa fjällfåglar drar söderut under vintern.
Kungsörnen häckar tidigt. Det stora risboet placeras på en klipphylla eller högt uppe i en grov tall och används ofta under många år. Honan lägger vanligen 2 ägg och ruvar i ungefär 43–45 dygn. Det är vanligt att bara en unge överlever till flygg ålder. Ungen är flygg efter omkring 65–80 dygn men hålls beroende av föräldrarna en tid därefter.
Kungsörnen jagar främst medelstora däggdjur och fåglar, som harar, ripor och skogsfågel, och tar även rådjurskid och rävvalpar. Vintertid är kadaver en viktig födokälla, och örnar samlas då gärna vid självdöda eller trafikdödade djur.
Kungsörnens smalare vingar i grunt V, mörka kropp och fjäderklädda ben skiljer den från havsörnen, som dominerar våtmarks- och kustmiljöer.
Kungsörn kan ses året runt över fjäll och vidsträckta skogslandskap i norra Sverige. Höstetid passerar fåglar även sydliga sträcklokaler, och vintern erbjuder chans att se örnar samlas vid kadaver i skogsbygd.
Skillnad kungs- och havsörn? Kungsörn har smalare "S-formade" vingar, mörkare kropp, brunfjädrade ben. Havsörn har raka planklika vingar, kort kilformad stjärt och ljusare huvud.
Var ser jag kungsörn? Fjällkedjan, Norrlands skogar året om. Sträck vid Falsterbo oktober.
Hur gammal blir en kungsörn? 20–30 år i det vilda, 40+ i fångenskap.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se kungsörn på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer kungsörn via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.