Röd glada och ormvråk är två av Sveriges vanligaste stora rovfåglar att se seglande över odlingslandskapet, särskilt i Skåne där bådas utbredning överlappar. På avstånd, i silhuett mot en molnig himmel, kan de lätt blandas ihop — men stjärtform, vingprofil och flyktstil skiljer dem tydligt åt så snart man vet vad man ska leta efter.
| Kännetecken | Röd glada (Milvus milvus) | Ormvråk (Buteo buteo) |
|---|---|---|
| Storlek | 60–70 cm, vingspann 140–170 cm, vikt 800–1 300 g — smal och långvingad | 46–58 cm, vingspann 109–140 cm, vikt 500–1 300 g — kompaktare kroppsbyggnad |
| Stjärt | Djupt kluven, gaffelformad, rostfärgad — vrids ständigt som roder i flykten | Kort och halvmåneformad (rundad) med fint tvärband — det tydligaste sättet att skilja arterna åt |
| Vingform i flykt | Långa, smala vingar med ljusa "fönster" mot vingspetsarna, seglar lätt och vajande | Breda, rundade vingar med fingerformade handpennor, hålls i grunt V i segelflykten |
| Dräkt och färg | Roströd kropp och övergump, ljust gråvitt huvud | Extremt färgvariabel — vanligast brunfläckad med mörk bröstring, men allt från nästan vit till nästan svart |
| Läte | Utdraget, vemodigt visslande "pjeeiii" följt av fallande, drillande toner | Klagande, nasalt "piäää" som påminner om kattjam |
| Föda och jaktbeteende | Till stor del asätare — seglar lågt och spanande över fält och vägar efter as och smådjur | Jagar mest sork och mus (60–70 % av dieten), spanar ofta från sittplats på stolpar och vägkanter |
| Miljö och utbredning | Tyngdpunkt i Skåne med spridning norrut till Halland och Småland, öppet odlingslandskap med skogsdungar | Hela Sverige upp till norra Norrland, jordbruksbygder med blandat skog och öppen mark |
Titta först på stjärten: djupt kluven och gaffelformad betyder röd glada, kort och rundad betyder ormvråk — detta syns även i ren silhuett mot himlen. Se sedan på vingarna och flykten — röd glada är långvingad och seglar lätt vajande, medan ormvråken har bredare, rundade vingar som hålls i ett grunt V. Färgen kan vara vilseledande eftersom ormvråken varierar enormt, från nästan vit till nästan svart, medan röd glada alltid är roströd med ljust huvud.
Stjärten. Röd glada har en djupt kluven, gaffelformad stjärt som ständigt vrids i flykten, medan ormvråken har en kort, rundad (halvmåneformad) stjärt. Denna skillnad syns tydligt även på långt håll i silhuett.
Röd glada har en lätt, vajande seglingsflykt med långa smala vingar och ljusa vingfönster mot spetsarna. Ormvråken håller sina bredare, rundade vingar i ett grunt V och seglar mer stadigt cirklande, ofta över samma plats.
Röd glada är större och mer långsträckt — 60–70 cm med vingspann 140–170 cm — jämfört med ormvråkens 46–58 cm och vingspann 109–140 cm. Röd glada ser dessutom smalare och mer långvingad ut i luften.
I Skåne, där båda arterna förekommer i samma odlingslandskap med skogsdungar och öppna fält. Ormvråken finns dock i hela Sverige medan röd glada har sin tyngdpunkt i söder, så längre norrut är sannolikheten att se en röd glada betydligt lägre.